13 år och älskad på nätet

MALMÖ. Tonåringar i Sverige startar den uppkopplade dagen när mobilalarmet ringer på morgonen. Vuxna oroar sig för skärmfixering och ”gillakultur”. Men för en ung generation tjejer kokar kärleken på nätet.

Bilder dyker upp och försvinner på mobilen. Bakom står en kompis och silar hennes hår genom sina fingrar. Det är rast på Söderkullaskolans högstadium och Isabella Horndrup omges av tegel, lysrör och ljudet av pingismatcher. På väggen visar klockor tiden i New York, London, Tokyo och Stockholm men det tar inte bort känslan av bunker.

Isabella Horndrup på Söderkullaskolan tittar på flera TV-serier. Bland andra The Vampira Diaries, River Dale och XXX.

Isabella Horndrup på Söderkullaskolan tittar på flera TV-serier. Bland andra The Vampira Diaries, River Dale och Stranger Things.

Flödet av elever till och från den yttre ringen kring bordet tycks aldrig sina.

– The Vampire Diaries, Teen Wolf, The Originals, Stranger Things, Shadowhunters.

Tjejerna som går på högstadiet fyller i varandra när de räknar upp vilka TV-serier de tittar på just nu.

– Riverdale!

Deras ögon glittrar när de säger det i kör.

På bordsskivan i mitten ligger hörlurar, laddningssladdar och högar med spelkort. Det skakar till när fyra händer landar på korten, följt av ett unisont ”Stress!”. Madina Jalali, Maria Jonsson och de andra spelarnas ansiktsuttryck är oberörda när de startar en ny omgång. De har spelat Stress vid det här bordet många gånger förut.

Isabella skrollar på skärmen igen. Ellida Widell, barndomsvännen, har slutat pilla henne i håret och satt sig bredvid. De har gått i 7A tillsammans i snart tre månader men varit klasskompisar sen fjärde klass.

– Jag har smeknamn på alla. På min Snapchat heter Ellida bokstavligen ”min älskade idiot”. Men alltså det är inte så, jag älskar alla, säger Isabella Horndrup.

Maria Jonsson, Madina Jalali och Isabella Horndrup sitter i uppehållsrummet och gör korsord på en inställd engelskalektion. Madina visar seriebloggen hon precis har startat.

Maria Jonsson, Madina Jalali och Isabella Horndrup sitter i uppehållsrummet och gör korsord på en inställd engelskalektion. Madina visar seriebloggen hon precis har startat.

Sex av tio ungdomar i åldrarna 13 till 15 år använde internet mer än tre timmar om dagen år 2016. Drygt ett decennium tidigare var det två av tio ungdomar i åldersspannet som surfade så mycket, enligt ”Ungar och medier” publicerad av Statens medieråd förra året.

Samtidsdebatten larmar ofta om att Isabella Horndrups generation fastnar i sina skärmar. Men bilden behöver inte vara så svartvit.

– De flesta unga har stor glädje av att använda nätet även om det som syns i media mest är problemen, berättar Elza Dunkels i sin mobil från ett kontor på Umeås universitet där hon forskar om barn och ungas internetanvändande.

Elza Dunkels vill inte förneka att unga, speciellt tjejer, utsätts för kränkningar på nätet. Inte heller att det finns oändligt många olika sätt på vilka ungdomar utnyttjar digitaliseringen – vissa bättre än andra. Men i sin forskning lyfter hon också fördelarna med den yngre generationens uppkopplade vardag.

– Det finns många som äntligen hittat vänner eller fått reda på att de inte är ensamma med sina problem.

Tillbaka på Söderkullaskolan börjar textilslöjdslektionen om åtta minuter. På vägen dit passerar Isabella Horndrup uppnålade posters om betyg och tomma utställningsmontrar i glas. Handen kramar mobilen. Runt ett finger hänger nyckelringen och kring halsen de vita hörlurarna. I bakgrunden en doft av kanske brunsås, kanske lasagne.

– Förra året stickade vi, det var jätteroligt. Jag gillar kreativa grejer, berättar hon.

Klassen tar fram sina slöjdarbeten och slår upp datorerna. Någon broderar med lurar på, djupt försjunken i en TV-serie.

– Men god Ellida, bestäm dig! Det blir Despacito nu, säger Isabella Horndrup.

Tjejgänget lyssnar på musik från Youtube-videos. Många engelska ord och meningar blandas in i den snabba konversationen.

– Gud det går inte. Det är för många, too many, men jag kan ge exempel på några. Pretty much Ed Sheeran, Cardi B, Justin Bieber, räknar Isabella Horndrup upp på frågan om vilka som är favoritartisterna.

Hon avbryter sig.

– Vi måste lyssna på den här på ditt kalas!

Ett nytt musikklipp har startat i Youtubefönstrets ruta på skärmen. Tjejerna sjunger med och broderar. Ellida Widell har fyllt år och i kväll ska hon ha pyjamasparty.

Isabella Horndrup tar med slöjdpåsen och fortsätter brodera på rasten. Hon och kompisen Ellida Widell har gått i samma klass sen fyran.

Isabella Horndrup tar med slöjdpåsen och fortsätter brodera på rasten. Hon och kompisen Ellida Widell har gått i samma klass sen fyran.

Unga, speciellt tjejer, är bra på att använda skärmtiden till att bygga sin identitet. Det sker till exempel genom att ha konton på olika sociala medier, berättar Elza Dunkels i mobilen igen. Hon använder begreppet ”nätkärlek” i sin forskning.

– Det kan handla om att knyta ihop sig med personer man mår bra av. Antingen i grupper i olika kanaler, eller bara det att ha någon som man skriver till så fort det är jobbigt eller man kommer på något smart.

Inte sällan förminskas hur den unga generationen visar kärlek med hjälp av nätet och sociala medier. Särskilt mycket kritik finns mot gruppen som Isabella Horndrup och hennes vänner tillhör, menar Dunkels.

– Många vuxna förringar och kallar det här för ”gillakulturen”. Så är det med unga tjejer, man vill förminska deras aktiviteter.

Två veckor senare är det lika svårt att avgöra om det blir lasagne eller brunsås. Leila Hasanovic som också går i 7A struntar i matsalslunchen och går mot tegelbunkern istället. Hon skriver på Messenger och bestämmer med kompisarna i åttan och nian att mötas upp.

– Alltså, jag klickar inte så bra med dem i klassen. Jag vill hellre ha det lite seriösare, jag är mest med dem på lektionen. Jag är inte som 13 år, ser inte ut som 13 och så.

Vid borden möter hon vännerna. De sätter sig på en bänk och pratar, skojbråkar.

– Vi litar på varandra jättemycket. Han skyddar mig och jag skyddar han. Jag hjälper honom med hans tjej, berättar Leila Hasanovic om en två år äldre killkompis.

Med jämna mellanrum trycker hon tummen med den röda nageln på mobilens hemknapp för att se det kommit några nya notiser. Leila Hasanovic berättar vad hon tycker är viktigt.

– Att få en fin omgivning. Verkligen hitta rätt personer att hänga med och vara sig själv och stå för den man är.

När det är tre minuter kvar till nästa lektion går hon över gatan och köper en toast på närlivsen. Mannen bakom kassan värmer den i ett smörgåsjärn. Han känner igen Leila Hasanovic som är där nästan varje dag.

Leila Hasanovic bestämmer med kompisarna i åttan och nian att de ska mötas upp på rasten.

Leila Hasanovic bestämmer med kompisarna i åttan och nian att de ska mötas upp på rasten.

Att unga lägger allt fler av dygnets timmar på att titta på en skärm gör inte nödvändigtvis att de mår sämre i sina relationer, enligt Elza Dunkels forskning.

– Som med det mesta andra handlar det om hur den här individen har det runtomkring sig. Om man då är trygg i sig själv och har många kompisar i sin fysiska omgivning använder man nätet på ett sätt och man är mer ensam, på ett annat.

Hon fortsätter.

– Man kan se att marginaliserade grupper i samhället har tjänat mest på digitaliseringen, och unga tjejer är definitivt en del i det resultatet.

Marginaliseringen beskriver hon med att tjejers verklighet bland annat innebär mindre taltid i klassrum och sämre träningstider i sporthallar.

 

Tillbaka på slöjdlektionen koncentrerar sig Isabella Horndrup på att dra ut trådar från en ring med brodergarn. Hon förklarar hur man hamnar högt på varandras bästislistor på Snapchat. Det är genom att samla dagar, eller ”streaks”. Ju fler dagar i rad man skickat varandra varsin bild, desto högre klättrar man.

– Det är bara roligt. Man är jättebra vänner för man har skickat dagar till varandra jättelänge, svarar hon på frågan om varför det är viktigt att ligga högt på varandras listor.

Isabella Horndrup gillar att vara kreativ och brukar låna sin pappas kamera ibland.

Isabella Horndrup gillar att vara kreativ och brukar låna sin pappas kamera ibland.

Raljerandet kring unga tjejers uppkopplade tillvaro är i slutändan allvarligare än några vuxna som inte vill förstå, menar Elza Dunkels.

– Det här är en demokratifråga. Klart vi inte kan ha ett samhälle som förminskar hälften av befolkningen.

Hon ger exempel från höstens Metoo-kampanj där berättelserna om sexuella trakasserier sköljt fram som en tsunami. Det har satt ljus på hur det svenska samhället är ojämställt också på andra sätt, menar hon.

– Vi kan inte ha det såhär utan måste behandla alla rättvist. Då måste vi också uppvärdera sådant som flickor tycker är viktigt och intressant.

FAKTA

  • 75 % av trettonåringarna i Sverige har en helt egen dator och 60 % en helt egen surfplatta.
  • Nio av tio i åldrarna 13-16 år använder sin mobiltelefon till sociala medier. Flickorna lägger dock mer tid på det. Ungefär lika många använder mobiltelefonen till att lyssna på musik, skicka textmeddelanden och ta bilder.
  • 7 av 10 i åldrarna 13-16 år tar del av nyheter, de flesta genom att använda bland annat mobilen.

Källa: statistiken som är framtagen av Statens medieråd gäller för 2016 och publicerades i rapporten ”Ungar och medier” förra året. Enkätundersökningen är den största som görs om medievanor i Sverige.

ORDLISTA

  • Snapchat: app där man skickar bilder och videos till varandra. Bilden/videon kallas för en ”snap” och innan man skickar kan man skriva, rita eller lägga ett filter på den. Avsändaren väljer hur många sekunder mottagaren ska se snapen innan den försvinner helt. Man kan också lägga upp en snap på sin ”story” där alla ens vänner kan se den under 24 timmar.
  • Despacito: låt av artisten Justin Bieber.
  • Nätkärlek: att sprida kärlek och peppa andra med hjälp av nätet. Hjälpsamhet och kärleksspridning som annars är omöjlig eller svår att hinna med i det fysiska rummet kan ske enklare på nätet, menar Elza Dunkels som forskar på ungas internetvardag vid Umeå universitet.

 Text och foto: Lovisa Svedlund