De städar gatorna bland kanyler, hushållssopor och hundbajs
Varje år slänger folk en miljard fimpar på Sveriges gator utan risk att bli bötfälld. Med en lagskärpning skulle det ges möjlighet att straffa fler.
– Folk ska respektera oss och inte kasta skräp på backen, säger Ali Fayad som jobbat som renhållningsarbetare i Malmö sen 2011.
Klockan är runt halv åtta när Ali Fayad kliver ur elbilen, som är lite större än en golfbil. Det blåser. På Malmös gator dansar skräpet när vinden tar i. Plastpåsar som snurrar runt i små piruetter, och matförpackningar som släpas längs med trottoarkanten.
Det första stoppet gör Ali Fayad på Ystadgatan när solen är på väg upp. Varma kläder och en uppskruvad värme i bilen hjälper mot morgonkylan.
Han tar fram ”plockepinnen”, ett väl använt hjälpmedel, och vecklar ut dagens första papperssäck. Han går längs med trottoaren, plockar några cigarettpaket, vänder och går tillbaka längs med husväggen där det ligger tomflaskor. Det går snabbt och Ali Fayad tvekar aldrig.
Ali Fayad är 58 år och kom till Sverige för 31 år sedan på grund av Israels ockupation av Palestina. Han har sex barn och nio barnbarn och bor med sin fru. Hans område är Möllevången, så första stoppet på hans morgonrunda är Ystadgatan.
Navet i hans rörelse är hela tiden den mörkgröna papperskorgen. Och så fortsätter det under dagen. Vid varje stopp. Och det blir många stopp.
De senaste åren har det funnits en debatt om huruvida bötfällning för nedskräpning är rätt väg att gå eller ej. Idag finns det en lägsta grad av brottet, ringa nedskräpning, som är befriad från böter. Ringa nedskräpning innefattar dock det vanligaste skräpet i Sverige, fimpen, vilket Johan Björklund, som är sektionschef på Kommunteknik Markskötsel, tycker är orimligt.
– Rent principiellt tycker jag det är fel att det inte går att bötfälla för att slänga fimpar och mindre skräp på backen, säger han och fortsätter, 9 av 10 personer slänger skräpet i papperskorgen, men i Sverige slängs 1 miljard fimpar på backen varje år, säger Johan Björklund.
Även Andreas Schönström, som är kommunalråd med beredningsansvar för teknik, miljö och trygghet i Malmö stad tycker att det är ett problem. Han säger att en lagskärpning inte behöver vara nödvändig.
– Det stora problemet idag är att upprätthålla en uppföljning så att lagen efterlevs. Personligen har jag inget emot en lagskärpning men för att lagen ska efterlevas tror jag att det behövs andra metoder, kampanjer för att medvetandegöra allmänheten om vad nedskräpningen leder till.
Klockan nio varje morgon är det dags för frukost på Markskötselenheten som ligger vid S:t Paulis kyrkogård. Kollegorna delar alltid måltid och denna morgon har Ali Fayad med sig hemmagjord hummus. Det pratas arabiska och tuggor varvas med skratt.
Ali Fayad började jobba med renhållning 2011, så idag har han många års erfarenhet och flertalet historier.
Skräpplockningen är ett jobb utan slut eftersom det ständigt kommer mer. Ali Fayad har inga problem att fylla sina sopsäckar.
För några år sen skulle han plocka upp en sopsäck för att slänga den på flaket. Det stack då till i fingret och han insåg att han blivit stucken av en kanyl.
– De har testat mig två gånger, men allt är ok, säger Ali Fayad.
En annan gång blev han stoppad i sista sekunden av en person på gatan när han skulle tömma en papperskorg. Personen stack ner handen i soppåsen för att plocka åt sig ett paket och lämnade sedan platsen.
– Jag tror det var knark som han gömt i papperskorgen, säger Ali Fayad.
Knarkgömmor och kanyler är inte det största problemet. Hundbajset är långt mycket värre.
– Det är äckligt. Folk måste alltid plocka upp det. Ibland när vi städar parker så trampar vi i det. Det är jättemycket hundbajs och det är svårt för oss att plocka. Ibland får vi sopa upp polishästarnas bajs också, säger han.
Många slänger också hushållsavfall, vilket gör det svårt för renhållarna. Det väger mer och eftersom det är mat så börjar det snabbt lukta illa.
I Malmö finns det runt 4500 papperskorgar och 1000 hundlatriner. Du ska inte kunna gå mer än 200 meter förrän du kommer till en papperskorg.
– Så då vet du det, om du kommer till en full papperskorg, att nästa finns inom 200 meter, säger Johan Björklund.
Ali Fayad säger också att antalet papperskorgar är tillräckligt, men problemet är folks inställning.
– Folk ska respektera oss och inte kasta skräp på backen, säger han.
Vid lunch samlas Ali Fayad med sina kollegor igen, men denna gång blir det inget mer än en kaffe. Den rejäla frukosten räcker gott hela dagen säger de.
Vid lunchbordet bjuder Ali Fayad (stående) på hummus. Någon annan har foul, en palestinsk bönröra, och tunt bröd skickas runt så att alla får. Ansikten som vid morgonmötet innan solens uppgång var sammanbitna har fått färg och spruckit upp i leenden. Vid bordet sitter Omar Elali (bakom Ali), Samir Chemoli, Rim Aldehni och Hisham Al Khafib.
Hisham Al Khafib sitter också vid bordet, och för honom bär det av mot Värnhem efter lunch. Han har jobbat som renhållningsarbetare i Malmö sedan 2007, så rutinerna sitter i kroppen.
– Varje dag vaknar jag klockan fem. Jag sätter alarm, men jag vaknar alltid innan, säger han.
Vid den här tiden på året är det 24 renhållare. På sommaren dubblas antalet, men Hisham Al Khafib tycker ändå att det inte räcker.
– På sommaren är det stressigt, nu räcker det med folk men inte på sommaren, säger han.
Efter jobbet blir det mest att umgås med familjen. De vet att han trivs med sitt jobb och att han inte skulle må bra av att vara hemma.
– Om man jobbar är man fri. Man kan köpa lägenhet, resa, allt. Mina barn jobbar också så de är också fria, säger Hisham Al Khafib och kliver ur bilen.
Hisham Al Khafib har tidigare jobbat på bank i Dubai. Nu trivs han med med renhållningen, även om det borde vara bättre betalt.
Innan han kom till Sverige jobbade han på bank i Dubai i tio år. Han önskar att han kunde få ett liknande jobb här men det är för svårt med språket.
Som det är nu får han ut ungefär 18 tusen efter skatt för renhållningen om han jobbar lite helger, som ger mer. Han tycker att 22 är mer rimligt eftersom det är ett hårt jobb med många tunga lyft.
Johan Björklund bekräftar att jobbet är krävande.
– Plockepinnen, som de använder för att plocka upp skräp, leder till förslitningsskador. De senaste två åren har två opererat sina handleder. Därför försöker vi använda våra maskiner så mycket vi kan, säger han.
Arbetspasset närmar sig slutet, men först blir det ett stopp på Latinskolan, som är en gymnasieskola vid kanalen.
Det sitter sju ungdomar och pratar vid ett bord. De säger hej och fortsätter sen att umgås medan Hisham Al Khafib sopar området runt deras bord. Ibland åker sopen in under bänken och nästan rör deras fötter, men ingen reagerar.
– Vid skolan för små barn, där finns inget skräp, men vid gymnasiet är det katastrof och de är ju vuxna, säger han.
Efter skolstoppet är klockan kvart i fyra och solen går ner om tjugo minuter. Malmös renhållare rullar in genom muren till stadens markskötselenhet för dagens sista flaktömning. Små elbilar fulla med skräp. Hisham Al Khafib styr längst upp på gården där den ljusblå containern väntar. När han backat upp bilen så anländer två bilar till och flera personer med likadana varselkläder väller ut ur bilarna. Allting går på rutin och sopsäckarna flyger genom luften.
Hisham Al Khafib säger som kollegan Ali Fayad att det i grunden handlar om att visa hänsyn.
– Ibland när jag städar så slänger de mat eller cigaretter framför mig. Dom respekterar mig inte.
Vid lunchbordet är kollegorna överens, det är sällan någon visar uppskattning när de är ute och jobbar. De säger sig oftast bli bemötta som att de inte finns. Inget tack. Ingen blick.
RENHÅLLNINGSARBETET I MALMÖ • I hela Malmö jobbar mellan 150-180 personer med att städa och ta hand om stadsmiljön. Totalt finns cirka 4500 papperskorgar och 1000 hundlatriner. • På markskötselenheten på S:t knuts väg 19 jobbar 24 renhållare (på sommaren är det 48 stycken) med en förman. Dem ansvarar för centrum och södra innerstaden. Där finns 1713 papperskorgar och 265 hundlatriner.
Text och foto: Robert Olsson