Digitaliseringen ska göra den svenska skolan till världens bästa

Namnlös

På Bäckaskolan i Trelleborg har man börjat arbeta mer med digitala hjälpmedel inför de förändringar i läroplanen som träder i kraft i juli 2018.

I fyrornas klassrum är det betydligt lugnare än decembervädret utanför fönstret. Eleverna sitter i grupper och jobbar med digitala texter på sina datorer.

I salen intill finns Bäckaskolans fritids. En flicka med blå jacka springer in i fritidssalen med andan i halsen och en gympapåse på axeln. Om det vore grus på golvet skulle hon lämna ett stort dammoln efter sig. I stället tjuter det från skons gummisula när hon snabbt vänder i dörröppningen.

På klassrummets väggar har eleverna satt upp handgjorda, blå pappersfiskar, som de fått göra utan hjälp av dator eller andra digitala verktyg. Det är en kombination av färgglada, kreativa hantverk och moderna, tekniska hjälpmedel i rummet. Borden där eleverna sitter är formade till grupper om fyra, och flera av barnen har sina grönsvarta laptops uppkopplade.

En svensk forskningsrapport från 2015, visade att elevers läs- och skrivförmåga blir bättre om de lär sig skriva och läsa med hjälp av en dator eller läsplatta. Rapporten visar på 20-procentiga resultatförbättringar på de nationella proven i årskurs tre. Detta skriver Maria Stockhaus, riksdagsledamot i utbildningsutskottet, i Ny Teknik.

I uppdrag från regeringen har Skolverket tagit fram förslag på hur skolor ska införa programmering i undervisningen och öka på hastigheten av digitaliseringen. Syftet är att barn och elever ska få bra förutsättningar att lära sig, och att de har en digital kompetens med sig i vidare studier och arbetsliv.

Skolverkets reviderade läroplan gäller från och med Juli 2018.

Skolverkets reviderade läroplan gäller från och med Juli 2018.

Programmering och digitalisering blir delmoment i flera olika ämnen, men det innebär inte att några kunskapsmål har ändrats. Syftet är att utveckla andra förmågor hos eleverna genom digitala hjälpmedel.

Lärarutbildningarna måste utvecklas och anpassas efter digitaliseringen, men också fortbildningen för redan legitimerade lärare.

— Ansvaret att pedagogerna tillgodoses med den kunskap de behöver för att undervisa, ligger på respektive kommun. Det är deras ansvar att skolan följer aktuella bestämmelser, säger Tommie Hedin, undervisningsråd på Skolverket.

Viveka Gulda arbetar som lärare och IKT-pedagog på Bäckaskolan i Trelleborg. (IKT = Information Kommunikation Teknik/Teknologi).

Som IKT-pedagog är hennes uppgift är att inspirera och handleda andra pedagoger, och utveckla användningen av digitala möjligheter i undervisningen.
Viveka Gulda har arbetat som lärare i 29 år.

Viveka Gulda har arbetat som lärare i 29 år.

Viveka har alltid varit väldigt intresserad av skolutveckling och allt som kan underlätta för eleverna och öka deras inlärning. Utöver sitt arbete på Bäckaskolan, driver hon tillsammans med sin man ett företag där de säljer köksinredning. Inte sällan har Viveka en stor, mönstrad tekopp i handen.Som pedagog försöker Viveka bland annat få barnen att förstå, att det finns datorer i väldigt mycket runt omkring oss och människor som styr hur de ska reagera på olika saker – till exempel när ett trafikljus slår om från rött till grönt.

— Barnen älskar det, och det är så kul när de går igång på det och blir tokiga för det är så roligt, säger Viveka Gulda, med ett kroppsspråk som visar på stort engagemang i det hon talar om.

Ett exempel på en övning inom programmering är att pedagogen lägger ut lappar på golvet i ett mönster. Sen låter man eleverna programmera en kompis att gå dit.

— Det blir en programmering av rörelsemönster, berättar Viveka Gulda.

Alla skolor har inte egna IKT-pedagoger. I Trelleborgs kommun finns det något som heter AV-media, som består av ett antal IKT-pedagoger som åker ut på skolorna och hjälper till.  Men då ska någon fråga efter det, berättar Viveka Gulda.

— Ingen ber mig om något idag, för de har inte själva så bra koll, säger Viveka Gulda.

Digitalisering är ett specialintresse för Viveka. Hon håller sig ajour med vad man kan göra, och spanar efter nya program och system som de kan använda på skolan. När tillfälle ges, går hon gärna på mässor såsom SETT och SETTSyd. Utöver det så följer hon massor av grupper på Facebook.

Som IKT-pedagog kan hon lägga upp sitt arbete och sin utbildningstid med kollegorna ganska fritt. Hon får fyra, fem eftermiddagar, där hon går igenom allt från grundläggande saker som upphovsrätt och skolavtal, till digitala, pedagogiska planeringar.

Att pedagoger känner sig lite skrämda av programmering och digitalisering är ett faktum, men det är inte så svårt på den nivån det ska ligga på, menar Viveka Gulda, som bland annat hänvisar till bra instruktionsfilmer på Youtube. Hon betonar vikten av att gå långsamt framåt.

Viveka arbetar mycket med program som pedagogerna kan gå rakt ut i verksamheten och använda. Till exempel har hon presenterat digitalt berättande med programmet “Storyjumper”, där eleverna kan göra små böcker med bilder och texter online.

I de flesta lärargrupper finns ett sorts motstånd mot digitaliseringen. De menar att det har fungerat bra innan, att det inte finns tillräckligt med datorer och att tekniken krånglar.
— Allt är ju sant, men det spelar ingen roll. Vi måste göra det ändå. Vi måste hitta vägar, säger Viveka Gulda.

Hon betonar vikten av att själv lära sig, att lära sig saker och att våga använda program.

— Googla. Sök på Youtube. Testa. Det kan inte hända så mycket, säger Viveka Gulda.

Malena Björner, rektor på Bäckaskolan i Trelleborg, ser positivt på förändringarna i läroplanen. Skolan har valt att satsa på en egen IKT-pedagog, och har satt ett utvecklingsmål för de kommande två åren, att öka digitaliseringen.

— Även inom skolans värld måste vi förhålla oss till det samhälle vi lever i idag, menar Malena Björner. Hänger man inte med så hålls man undan, fortsätter hon.

I dag har eleverna i Trelleborgs kommun tillgång till egen dator från fjärde klass, men målet är att det ska finnas redan i årskurs ett.

Med datorer och internet har eleverna god tillgänglighet till kunskap och fakta, men därmed också till spel och sociala medier.

— Det finns en stor risk att eleverna distraheras, men risken är inte större än att de kladdar krumelurer i kanten på pappret eller kastar små lappar på varandra, säger Viveka Gulda.

Hon menar att det är som i all typ av undervisning. Man måste försöka göra lektionerna så pass intressanta att andra saker inte tar överhand.

Med datorer tycker Viveka Gulda att det är lättare att följa upp elevernas arbete när hon kommer hem.

Hon anser att det är lättare att individualisera uppgifterna, ge formativ bedömning och tips på hur de ska jobba och vad de ska tänka på, fortsätter hon.

— Man ska fortfarande rita på papper, men saker som görs bättre utan digitala hjälpmedel ska man fortfarande använda analoga saker till, men det som görs bättre digitalt ska man göra digitalt, fortsätter hon.

Linnea Friberg är lärare på Bäckaskolan i Trelleborg. Hon håller med om att det är lättare att individanpassa uppgifterna, och har också en positiv inställning till digitaliseringen.

— Det underlättar så mycket för oss lärare. Idag kan vi koppla upp oss hemma och ha tillgång till allt material, säger Linnea Friberg.

Alla skolor kommer dock inte ha samma ekonomiska förutsättningar att utveckla digitaliseringen och tillgodose elever med egna datorer, även om det finns bidrag att söka.

— Det beror på hur respektive kommun och skola vill prioritera och satsa, precis som i övrig utbildning, säger Tommie Hedin, undervisningsråd, skolverket.

Malin Lundius är också lärare på Bäckaskolan i Trelleborg. Hon tycker att digitaliseringen är ett fantastiskt verktyg både för henne som pedagog och för eleverna. Malin använder datorerna varje dag med sina elever, nästan under varje undervisningstillfälle.

Hon hävdar dock att en kombination av analogt och digitalt är det bästa.
— Man får inte glömma bort penna och papper, för det finns fortfarande, säger Malin Lundius, som förklarar att det är ett kunskapskrav att ha läsbar handstil.

Möjligheten att ha papper, pärmar, prov och planeringar samlade digitalt har flera fördelar.
— Jag behöver aldrig vara rädd för att slarva bort något papper, och elevernas hundar kan inte äta upp läxorna i väskan på morgonen, säger Viveka Gulda med ett skratt.

 

Text och foto: Martina Stanley


Fakta

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

www.skolvarlden.se

Internet i skolåldern:

  • Vid sex års ålder använder 98 procent internet.
  • Vid åtta års ålder söker en majoritet av barnen information på internet.
  • En majoritet av nioåringarna använder internet i skolarbetet.
  • En majoritet av barnen i mellanstadiet uppger att de lärt sig om källkritik i skolan.

www.skolvarlden.se