Malmö och (drömmen om) de två tornen

Skiss från Lundgaard & Tranberg Arkitekter.

Skiss från Lundgaard & Tranberg Arkitekter.

MALMÖ. Turning Torso blev symbol för det nya Malmö. Nu är Culture Casbah projektet med ambition att sätta Rosengård på kartan, bygga ihop staden och skapa ett nytt centrum för alla i Malmö, med ett stråk för folkliv, ett högt torn och 200 nya bostäder.

– Jag tror det ska stå där? säger den förbipasserande mannen och pekar på en halvfull parkeringsplats när jag frågar var tornet kommer att byggas. Vi befinner oss öster om Västra Kattarpsvägen, vid Bennets Bazar.

En annan som går förbi undrar om jag vet om Bennets Bazar ska rivas. Nej, det tror jag inte. Det är ganska mycket folk i rörelse, klockan är strax efter lunch och frukthandlaren plockar upp några vitkålshuvuden som rullat iväg.

Ärligt talat är det mycket som är svårt att hänga med i när det gäller Culture Casbah. Vad som egentligen är bestämt och planerat, och vad som mest är visioner kring hur man ska lyfta det stigmatiserade Rosengård.

År 2013 vann Culture Casbah pris för ”Best Futura Project” på NIPIM Awards, ett av världens finaste priser inom fastighetsbranschen. Snart fem år och många turer senare har ännu inte första spadtaget tagits för Rosengårds nya identitet.

Petra Sörling är vd för det nybildade fastighetsbolaget Rosengårds Fastigheter AB som har tagit över ansvaret för projektet från MKB. Hon visar mig in på sitt kontor och jag undrar när bygget kommer att sättas igång.

– Det är tiotusenkronorsfrågan, men jag tror att vi inom en femårsperiod ser en byggkran, säger Petra Sörling.

Petra Sörling, foto privat.

Petra Sörling, foto privat.

Väggarna är kala och det luktar plywood. Rosengårds Fastigheter AB ska bara vara här i knappt ett år medan de väntar på sina nya lokaler i centrala Rosengård.

– Det kommer bli bättre för hyresgästerna när vi flyttar till våra nya lokaler än vad de hade det tidigare. Vår ambition är att vara ett nära bolag som känns enkla och platta, säger Petra Sörling.

I planprogrammet för Örtagården och Törnrosen som Kommission för ett socialt hållbart Malmö tog fram 2014 framgår det att satsningen på området handlar om att tillföra det som saknas idag: bostadstyper, arbetsplatser, restauranger, gatuliv och olika trafikslag samlade på samma yta. Jag tycker att det låter som en idé som står i konflikt med tanken bakom miljonprogrammet och Petra Sörling håller med.

– Ja, då skulle man bara hem och sova. Här vill vi skapa fler arbetstillfällen både för de som bor på Rosengård men ännu hellre till de som inte är på Rosengård idag.

Jennie Gustafsson är doktorand i kulturgeografi och skriver sin avhandling om bostadspolitiska tendenser och om vad som händer när allmännyttan säljs av. Hon har Culture Casbah som studieobjekt i sin forskning.

Jennie Gustafsson studerar Culture Casbah i sin forskning.

Jennie Gustafsson studerar Culture Casbah i sin forskning.

Angående Malmökommissionens vision om hur man ska lyfta Rosengård menar hon att samma retorik har funnits med sedan början, och fortfarande används av de inblandade aktörerna.

– De återkommer hela tiden till hur man kan skapa värde i Rosengård. Att ha privata företag där signalerar att det finns något att hämta. Att man kan göra affärer i området kommer göra att fler kommer vilja etablera sig i området, det är mycket så det motiveras.

När MKB sålde en stor del av sina lägenheter blev det nya Rosengårds Fastigheter AB den största fastighetsägaren på Rosengård. Jennie Gustafsson berättar att det har varit en trend i Sverige de senaste två åren att kommunala fastighetsbolag säljer lägenheter.

– Man ser att privata aktörer i större utsträckning köper upp bostäder i miljonprogramsområden och renoverar upp dem. Då tjänar man pengar på det för fastigheten ökar i värde, det är en god investering. Det är också en trend att allmännyttan säljs av för att man ska kunna finansiera nyproduktion.

Till exempel har Heimstaden, som nu är en av de fyra ägarna i Rosengårds Fastigheter, köpt mycket fastigheter av det kommunala bolaget i Umeå, med syftet att det skulle byggas nya bostäder för pengarna från köpet.

Petra Sörling beskriver att Culture Casbah blev ett för stort och riskfyllt projekt för MKB att driva själva.

– MKB ville ha någon att kroka arm med i det här projektet. Victoria Park var naturligt eftersom de också äger fastigheter på Rosengård. Heimstaden och Balder är stora på andra områden i Malmö.

Hon berättar att de sista två ser det som att de går in och gör en social insats.

– Anledningen till att staden tycker att det är bra är att man inte stycksäljer utan gör en kraftsamling där MKB är kvar som delägare, de har också klubban som styrelseordförande, säger Petra Sörling.

Jennie Gustafsson är dock mer skeptisk till MKB:s roll och inflytande i Rosengårds Fastigheter AB.

Till exempel menar Jennie att de boendes möjligheter att få information om och påverka nya byggprojekt kan komma att förändras. Dessutom kan hyror höjas om renoveringar görs och det kan bidra till att det sker en så kallad intern bortträngning av de som bor där.

Något som återkommer i olika dokument från kommunen, MKB och Rosengårds Fastigheter är bilden, både den faktiska och den som målas upp med ord, av tornet. Det tjugotvå våningar höga tornet. Det som från början var vad det hela handlade om. Det som fick namnet Culture Casbah, vilket först senare kom att syfta på de nya bostäderna, gatorna och hela omplaneringen av stadsdelen.

Tornet ska skapa identitet och karaktär i Rosengård. Det ska ge stadsdelen en skyline. Det ska sätta Rosengård på kartan och, enligt Petra Sörling, fungera som en vertikal gata där alla ska vara välkomna. Arkitekterna som ritat tornet menar att det ska stå för mångfald och öppenhet.

Jennie Gustafsson menar att tornet spelar stor roll i hur peppade och angelägna folk är om projektet. Tornet blir något att samlas kring och ha som gemensamt mål.

– Malmö har en självbild att ”vi kan göra det här för vi är Malmö”. Vi kan bygga Hyllie, Turning Torso, bron. Den mentaliteten finns, att man kan göra den här typen av spektakulära projekt och att det är specifikt för Malmö, men så kollar man runt och ser att alla städer har sina galna byggprojekt. Det är någon slags mytbildning, säger hon.

Petra Sörling är också inne på tornets symbolvärde men betonar vikten av att det handlar om hur man väljer att använda det.

– Syftet är innehållet, inte själva pinnen. Det är vad vi fyller det med. Vi gör ju detta i samverkan med staden och för dem är det viktigt att det händer något som balanserar upp i Malmö. Att det kommer ett symbolhus som visar att man satsar i Rosengård.

Bland de som bor och arbetar i närheten råder det lite olika uppfattningar om områdets framtid. Fatima Mahmoud driver klädbutiken Siham, som är en av affärerna på Bennets Bazar, en länga verksamheter precis i närheten av där Culture Casbah planeras. Hon har bott på Rosengård i tjugo år och är positiv till den nya förändringen som väntar.

– Det är bra att de bygger här. Jag hoppas att det kommer att ändra sig här i området, bli lugnare. Jag har sett bilderna de skickat, det ser fint ut.

Fatima och familjen bor i en lägenhet bakom affären och hon berättar om de problem hon haft på sistone med gäng som tar sig in i källaren och stör hennes dotter.

– Jag hoppas att det kommer att komma mer poliser hit när det byggs fler affärer och kontor.

Fatima är mycket insatt i hur processen med Culture Casbah har gått till. Några dagar innan skickade hon sin bror till ett möte med Rosengårds Fastigheter för att hon själv inte hade möjlighet att gå, men ändå ville få reda på vad som skulle sägas.

– För kanske ett år sedan fick vi hem ett stort kuvert med alla ritningar och bilder från MKB. Jag tycker att vi har fått bra information om vad de planerar, säger Fatima.

Med stor säkerhet pekar hon ut var tornet kommer att stå. På andra sidan vägen, där, där det nu är en låg byggnad med en mataffär. Vad skönt tänker jag, äntligen ett tydligt svar. Men Akam Ibrahim, ägaren av Akam livs som huserar i det låga huset med osäker framtid, blir förvånad av mina frågor.

– Folk kommer in här och säger att det ska rivas, men ingen har sagt det till mig, säger Akam Ibrahim.

I den låga byggnaden har Akam Ibrahim sin affär.

I den låga byggnaden har Akam Ibrahim sin affär.

Det är fullt med folk i butiken. Vänner till Akam sitter på plaststolar och småpratar och ungdomar som på väg hem från skolan kommer in för att köpa tuggummi och energidryck. Akam Ibrahim har försökt få information från MKB, men har sedan 2011 fått besked att det kommer att finnas planer och sättas igång att bygga nästa år, och sedan nästa år igen.

– De har sagt tre, fyra olika platser där tornet ska stå. Jag vet ingenting, någon säger här, någon säger där.

Text: Sofia Ekhem
Foto: Sofia Ekhem om inte annat är angivet

FAKTA: Vad har hänt?
I november sålde Malmös kommunala fastighetsbolag 1 660 av sina lägenheter på Örtagården och Törnrosen till det nystartade Rosengårds Fastigheter AB. Det är ett företag bildat genom att MKB gick samman med de tre privata fastighetsbolagen Heimstaden, Balder och Victoria Park. De fyra äger en fjärdedel var av det nybildade företaget. Rosengårds Fastigheter är nu huvudansvariga för Culture Casbah.