Moderaterna vill absolut inte hbtq-certifiera Skurups kommun

SKURUP. Skurup är inte en godkänd hbtq-kommun, konstaterade RFSL i en undersökning 2015. De styrande Moderaterna ser inte det som ett problem.
– Jag anser inte att man behöver anpassa sin verksamhet utifrån en sexuell läggning, säger Åsa Ekblad (M).

Undersökningen gjordes 2015 av RFSL, en politisk och ideell organisation för hbtq-personer. Syftet var att kartlägga hur Sveriges olika kommuner jobbar med att inkludera ett hbtq-perspektiv i sin verksamhet. Tanken var också att uppmärksamma kommunerna på ansvaret de har gentemot sina invånare – alla ska kunna ta del av kommunens verksamhet på ett likvärdigt sätt.

Detta är första delen i en artikelserie om Skurups kommun ur ett hbtq-perspektiv. Vad har de vidtagit för åtgärder sedan kritiken 2015? Skurupsposten har sökt Johan Bolinder, kommunalråd i Skurup, men han har valt att inte uttala sig. Frågan om hur kommunen idag jobbar med hbtq-frågor bollas istället över till moderatkollegan Åsa Ekblad.

– Grunden, utifrån vår uppfattning, är att alla människor ska behandlas lika. Det är ingen konstighet att man har olika sexuella läggningar. Vi gör ingen grej av det ena eller det andra. Vi anpassar kommunens verksamhet till att passa alla, och där ingår hbtq, säger Åsa Ekblad.

En solblekt regnbågsflagga i fönstret hos Grindhouse tattoo. Foto: Nina Kartal

En solblekt regnbågsflagga hänger i fönstret hos Grindhouse tattoo. Det är en av få regnbågsflaggor som går att se ute i Skurup. Foto: Nina Kartal

Undersökningen visade att Skurup inte var en godkänd hbtq-kommun och alltså inte anpassat verksamheten utifrån att det finns hbtq-personer i kommunen. Men Åsa Ekblad ser inte det som ett problem.

– Vi är allihopa speciella. Vad är det som säger att hbtq-personer har speciella behov? Vi har alla unika behov. Jag anser inte att man behöver anpassa sin verksamhet utifrån en sexuell läggning, säger hon.

Ett område som undersöktes av RFSL var om det avsattes pengar för att skolorna skulle kunna bjuda in någon som kan informera om hbtq-frågor. Skurups kommun fick då, 2015, lägsta betyg på den punkten.

– Jag utgår ifrån att det ingår i läroplanen att informera om de här frågorna. Eleverna ska våga stå för sitt, och känna att de får lov att älska vem de vill, säger Åsa Ekblad, som också är ordförande i skol- och utbildningsutskottet.

Ett annat område där Skurup fick ett bottenpoäng var om det hade genomförts någon utbildningsinsats i hbtq-frågor för kommunanställda under senaste mandatperioden. Enligt Åsa Ekblad har de inte heller gjort några särskilda satsningar under den tid de styrt i kommunen.

Trots detta är arbetet igång på andra håll. Det fanns öronmärkta medel från regeringen för att kompetensstärka kommunerna i hbtq-frågor, något som Skurups kommun utnyttjat. De har satsat på en utbildning från RFSL, som bland annat är till för alla anställda i kommunen som jobbar med barn och unga. Magnus Cadier är en av de anställda på biblioteket som nyligen genomgått utbildningen.

– Där har vi gått igenom bemötande, att tänka normkritiskt, och alla olika begrepp som är viktiga att kunna, säger han.

Magnus Cadier är bibliotekarie sedan 20 år tillbaka, och de senaste tre åren har han jobbat på Skurups bibliotek. Han menar att hbtq-frågor tidigare hamnat lite i skymundan, men att det börjar hända saker nu.

– Vi köper medvetet in böcker som speglar människor i olika sammanhang. De sista åren har det kommit mycket böcker med regnbågstema. Det vävs in mycket mer i böckerna.

En av de barnböcker på Skurups bibliotek som kommer att regnbågsmärkas. Foto: Nina Kartal

”Titta mammor” av Ulrika Hjorth är en av de barnböcker som kommer att regnbågsmärkas på Skurups bibliotek. Foto: Nina Kartal

Större bibliotek har regnbågshyllor, som hjälper besökarna hitta normkritisk litteratur. På biblioteket i Skurup kommer man göra en liknande insats.

– Vi kommer göra en regnbågsmärkning. Det kommer vara hjärtformade, regnbågsfärgade klistermärken som vi sätter på bokryggarna så att man lättare kan hitta. Det är första steget, säger Magnus.

Och vad är nästa steg?
– Vi i personalgruppen kommer prata mer om bemötande och att man inte ställer frågor som gör att en besökare känner sig illa till mods för att man blir betraktad på fel sätt. Det kan vara som att säga “hej ungdomar”, istället för “hej pojkar och flickor”.

Biblioteket i Trelleborg fick en hbtq-certifiering för ett par veckor sedan. Enligt Magnus Cadier finns i dagsläget ingen plan på att gå i deras fotspår.

– Vi har inte diskuterat detta ännu. Kanske kommer det i ett senare skede och kanske ska det ligga på ett mer övergripande plan, typ hela kommunen?

Men när Åsa Ekblad får frågan om en hbtq-certifiering av Skurups kommun är svaret alltså tydligt.

– Absolut inte.

Text: Nina Kartal

Undersökningens bedömningsområden och Skurups kommuns betyg på respektive område. Kommunens verksamhet: 2,6 Skola: 1,0 Utbildningsinsatser: 1,0 Hbtq-samhället infrastruktur: 3,6 Utsatthet för hatbrott: 3,2 Attityder till hbtq-personer: 3,2 Snittbetyg: 2,44 Godkänt snittbetyg är 3 av 5 och Göteborgs kommun var bäst med 4,13. Undersökningen från 2015 visar att 49 kommuner är godkända hbtq-kommuner, jämfört med de 9 som godkändes i samma undersökning från år 2006.

Detta är den första delen i en artikelserie om Skurup ur ett hbtq-perspektiv.
Läs de andra delarna här:

Hbtq-frågor inte i fokus på Skurups folkhögskola

“Jag fick själv lära mig att Gud älskar mig för den jag är”