Möten, möten och ännu fler möten

Ystads hamn är en viktig del av staden och den kommande utbyggnaden har i många år varit föremål för debatt och diskussion.

Ystads hamn är en viktig del av staden och den kommande utbyggnaden har i många år varit föremål för debatt och diskussion.

Enligt statistiska centralbyrån är en typisk kommunstyrelseordförande: man, född i Sverige, mellan 50–64 år, socialdemokrat, sitter i kommunfullmäktige och har ytterligare minst ett annat politiskt uppdrag. Kent Mårtensson, kommunstyrelsens ordförande i Ystad, uppfyller samtliga punkter. Hur ser en ”vanlig dag på jobbet” ut?

Kent Mårtensson har varit igång flera timmar. Ett tidigt möte om ekonomisk uppföljning i kommunens bolag är redan avklarat. Dit ges ingen utomstående tillträde.
Han har också hunnit med ”det vanliga”: starta datorn, kolla mailen, se om det har hänt något. Självklart har han även läst morgontidningen. Att ha koll och vara insatt i vad som händer i närområdet är en viktig del av hans vardag.

Ett par signerade boxningshandskar och -naturligtvis- en handboll, vittnar om ett intresse för de lokala sportsliga framgångarna

Ett par signerade boxningshandskar och -naturligtvis- en handboll, vittnar om ett intresse för de lokala sportsliga framgångarna

 

På andra våningen i nya Rådhuset, längst bort i korridoren, har kommunstyrelsens ordförande sitt rum. Ett ordinärt arbetsrum med ett överbelamrat, ergonomiskt korrekt höj- och sänkbart skrivbord. Ett tomt mötesbord och en välfylld bokhylla.
Det är högt i tak och lamellgardiner framför de stora fönstren vittnar om att solljuset ibland kan vara besvärande. En galge med en supportertröja från Helsingborgs IF, utgör den personliga prägeln i rummet.

Dagarna består mest av möten.
– Det är mycket möten. Många olika sorters möten. Allt från samtal mellan några få personer utan protokoll, till kommunfullmäktigemöten som är öppna för allmänheten, säger Kent Mårtensson. Men det är också människor som ringer eller mailar, och spontana möten på ICA eller gågatan.
Han försöker att alltid vara tillgänglig.

Det är mindre än ett år kvar till valet. Förberedelserna är i full gång. Det påverkar så klart det politiska arbetet. Kent Mårtensson har nyligen tillkännagett att han ställer upp för omval, trots att han då är 65 år.
Även om han varit engagerad i politiken i snart 40år, sen 1981, tröttnar han inte.
– Nej. Faktiskt inte. Det är roligt och intressant. Alla dagar är olika. Att jag fortfarande har de andra i partiets förtroende är så klart en avgörande faktor.

Skolan kommer bli den viktigaste lokala valfrågan 2018 spår Kent Mårtensson.
– Flera av kommunens skolor är idag fyllda till bristningsgränsen. Skolan ska hålla hög nivå får alla och alla ska få plats – det blir en utmaning med nuvarande ekonomiska ramar.

Innan dagens andra möte hämtar han en kopp kaffe. Personalköket ligger under takåsen i huset från tidigt 1800-tal. Med snedtak och synliga takbjälkar kan det nog kallas charmigt, men också opersonligt och stelt. Lite smulor på bordet och några kvarglömda matlådor i ett hörn. Termosen har gjort sitt jobb med att hålla kaffet varmt men inte mer än så.

Nästa möte är ett telefonmöte med en politiker från grannkommunen.
Syftet är att fastställa agendan till ett möte i samarbetskommittén för kommunerna i sydöstra Skåne (SÖSK, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kommun).
Bara mötestiteln får mig att baxna och jag tvingas fundera på varje ord för att få en uppfattning om vad mötet ska handla om. Och varför det sker.
Kent Mårtensson förklarar:
– Ett samarbete är nödvändigt. Små kommuner behöver samarbeta i regionala och nationella sammanhang. Många frågor är gemensamma, till exempel när det gäller infrastruktur. Vägar sträcker sig ju som bekant ofta långt över kommungränserna. Men också för att kunna använda varandras spetskompetenser och specialfunktioner. Det finns mycket som kan vara svårt, men som måste finnas i varje kommun och då är samarbetsvinsten stor. Överförmyndarnämnden är ett exempel.

Madelene Johansson, samordnare för SÖSK, är med på plats. Hon har både övergripande ansvar och koll på detaljerna. Hon är på kommunstyrelsens ordförande som en hök. En omtänksam hök. Hon är noga med att det ska bli rätt. ”Detta behöver ni ta ställning till”, ”Det här måste planeras in”, ”Vem ska vara med på vilka möten?” och ”Detta protokollet saknar underskrifter”

Efter lunch går vi till hamnen för nästa möte. Promenaden är kort, max tio minuter. Ändå hinner Kent Mårtensson hälsa på ett flertal människor och småprata lite. Han rör sig ofta ute på stan och på en mindre ort är det naturligt att han blir igenkänd. Men att det skulle vara något bekymmer tycker han inte.
– Men det händer att min fru tycker det är lättare att göra ärenden utan mig, hon hävdar att det går fortare! Det är ofta någon som vill byta ett par ord.

Vanligtvis är detta något som Kent Mårtensson uppskattar. Dom flesta är trevliga, även om åsikterna ibland går isär. I privata sociala sammanhang pratas det sällan politik.

Några värre påhopp eller hot har han aldrig varit utsatt för. Men att en kollega i grannkommunen avgick efter att ha blivit utsatt för allvarliga hot både på arbetet och i sin bostad, har påverkat honom.
– Det var obehagligt. Jag tittade mig över axeln många gånger när jag var ute. Och det hände att jag kollade ut i trädgården en extra gång innan jag gick och la mig.

Landshövdingen är på besök i kommunen och ett av hennes stopp är Ystad hamn, som står inför en omfattande – och dyr – utbyggnad. En utbyggnad som kommunstyrelsens ordförande fått försvara många gånger.
Kent Mårtensson hälsar välkommen och inleder mötet. Han är erfaren, detta är hans arena.
Han är tillsynes spontan, men i jackfickan ligger en blå plastficka med förberedelser. Efter en stund tar tjänstemännen över mötet med powerpoint presentationer och tabeller.

Han skyndar tillbaks till rådhuset. Mörkret lägger sig och de flesta av stadens invånare är på väg hem. Jag frågar hur han förbereder sig, läser in sig och skapar sig en uppfattning. Skriver tal och anföranden.
– Det går en del tid till inläsning. Söndag eftermiddag och kväll ägnar jag åt att läsa på. Sen ibland, som inför budgetdebatten förra veckan, går det ju åt lite extra tid. Typ… en helg… och… några kvällar.

Någon spökskrivare eller direktiv från partiet om vad som ska sägas, och hur, finns inte. Alla skriver sitt eget, och tar själv reda på fakta till sina anföranden och möten. Men man kan alltid rådfråga en kollega eller tjänsteman med större sakkunskap i ämnet.

Dagens sista möte är ett planeringsmöte.
Ledningspersoner från alla partier i kommunfullmäktige och kommunchefen, träffas och pratar om hur man vill att kommunen ska organiseras och arbeta efter valet 2018.

Mötet är informellt och protokollförs inte, ett arbetsmöte. Trots det är mötesdisciplinen strikt: talordning följs och repliker begärs. Kommunstyrelsens ordförande är den självklara mötesledaren. Arbetsledaren.

De flesta mötesdeltagarna kommer direkt från sina ordinarie jobb. Kaffet i pappmuggarna är ljummet och lite bittert. Trots det är diskussionerna stora och visionära. Hur ska kommunen utvecklas under nästa mandatperiod? Vad är bra? Vad kan bli bättre? Öppenheten är stor. Skratten många. Det blir uppenbart att alla runt bordet har en samsyn i många frågor, kanske de flesta. Inte för en sekund svalnar entusiasmen.

Vid pausen en timme senare kommer det fram annat. Kanske trötthet? Politik kräver tålamod. Och uthållighet. Byråkratin är tungrodd och långsam. Jargongen blir ibland hård och debatten är inte alltid saklig eller ens politisk. Vid det senaste kommunfullmäktigemötet debatterades budget under flera timmar. Emellanåt med en ton som en mellanstadielärare inte hade tolererat i ett klassrum.

Mötet fortsätter. Det diskuteras praktiska lösningar: Göra rätt saker. Lägga pengar på rätt saker. Vad är skälig kostnad? Vad bör ingå i standard? Vad är service? Hur mycket kostar en internfaktura, är det någon som vet? Finns det någon gräns för minsta debiterbara belopp?
Kommundirektören berättar att han häromveckan attesterat en faktura för 19 öre + moms.

– Kan vi hitta ett sätt att skapa hängrännor mellan stuprören?

Drygt tio timmar efter att han kom till jobbet avslutas dagens sista möte. Då ställer sig Kent Mårtensson bakom skrivbordet och ”ska bara…” innan han avslutar sin arbetsdag.

Drygt tio timmar efter att han kom till jobbet avslutas dagens sista möte. Då ställer sig Kent Mårtensson bakom skrivbordet och ”ska bara…” innan han avslutar sin arbetsdag.

Text och foto: Eva Sonesson

Fakta
Namn: Kent Mårtensson
Bor: I radhus i Ystad
Familj: Hustru Ingrid och tre vuxna barn
Yrke: Kommunalråd sedan 1999, kommunstyrelsens ordförande 2003-2006 samt 2015-2018, övrig tid oppositionsråd. Jobbade tidigare på Banverket där han även var fackligt aktiv.
Inkomst: Månadslön 64 000:-, inga ytterligare ersättningar som tex övertidsersättning.
Fritidsintresse:
Utöver politiken och familjen blir det inte så mycket tid för annat. Är aktiv vinterbadare och försöker besöka bastuföreningen ”Isbjörnarna” varje vecka.