Otto får röst genom föreningslivet

MALMÖ. Mötesplats Otto har sedan 2014 varit Ensamkommandes förbunds lokala förening i Malmö. Grundaren och verksamhetsledaren Omid Mahmoudi jobbar för en trygg plats där ensamkommande ungdomar känner sig inkluderade och representerade. – Jag tror att erfarenheten behövs. Min uppväxt behövs.

En karta över Frankrikes regioner sitter uppsatt till höger om whiteboardtavlan. ”La Centre de la France” står det. Det avlånga lysrörsbelysta klassrummet fylls på med gymnasielever. Det regnar utanför och novemberkylan har bara någon dag tidigare gjort säsongsdebut.

Längst fram i klassrummet står Omid Mahmoudi som ska föreläsa för samhällsklasserna på Herrmods gymnasium. Det blir tyst i rummet. Lampan i taket släcks.

På väggen projicerar projektorn en bild över Afghanistans regioner.

Idag ska vi prata om flyktingar, säger Omid Mahmoudi och tar av sig sin kavaj.

2011 kom han som 17-åring från Afghanistan till Sverige. Ett år senare startade han tillsammans med sju andra ensamkommande Ensamkommandes förbund, EF.

Idag är han 23 år och verksamhetsledare på EF. Han föreläser ofta för företag, organisationer eller, som idag, för gymnasielever. Han berättar om EF:s arbete men också om sina personliga erfarenheter av att vara ensamkommande flykting.

Bakom Omid Mahmoudis kontorsplats hänger tidningsurklipp om EF, mötesplats Otto och debatten om svensk migrationspolitik.

Omid Mahmoudi jobbar sju dagar i veckan. En vanlig dag börjar han klockan nio på morgonen och slutar klockan två på natten. Stor del av sin tid spenderar han på mötesplats Otto i Värnhem Malmö.

Mötesplats Otto fungerar både som kontor för de åtta anställda och träffpunkt för medlemmar och deltagare. EF arrangerar bland annat fotbollsträningar, körkortslektioner, läxhjälp och olika utflykter. De flesta aktiviteter är öppna för alla.

Föreningslivet är viktigt för alla men ännu viktigare för ensamkommande.”

Föreningen har också en fadderverksamhet. Där kan EF:s deltagare komma i kontakt med boende i Malmö för att middagar eller biobesök.

Föreningslivet är viktigt för alla men ännu viktigare för ensamkommande. När andra till exempel firar midsommar med familjen firar vi med våra medlemmar, säger Omid Mahmoudi.

Det är tyst och stilla i lokalen på Värnhem. Stora fönster vetter mot den trafikerade gatan. Klockan slår snart två och då öppnar mötesplats Otto för sina deltagare.

Många hittar hit genom sociala medier eller via en kompis. Idag är det fredag vilket innebär gitarrlektion, husmöte och  kulturkväll.

Några minuter efter öppning kommer dagens första medlemmar. En diskussion uppstår mellan Omid Mahmoudi och en deltagare som vill vara anonym.

I höstas beslutade styrelsen att alla under 25 år är välkomna till mötesplatsen. Åldersgränsen infördes dels för att Ottos målgrupp är just de unga, menar Omid Mahmoudi.

Men dels för att vissa medlemmar lämnar en tidigare utsatthet när dem kommer till Otto. Äldre personer utifrån har försökt komma i kontakt med dem och ska ha velat rekrytera deltagare till kriminella verksamheter, bland annat drogförsäljning.

Deltagaren, som är äldre än 25, brukade vara en frekvent besökare på mötesplatsen men kommer hit alltmer sällan.

När en inte har ett sammanhang eller en plats att vara på så blir ensamkommande speciellt utsatta, menar Omid Mahmoudi.

– Det är en sårbar målgrupp.

De flesta som kommer är killar. De få tjejer som har kommit sätter sig för sig själva i en soffgrupp vid ingången.

Majoriteten av ensamkommande som kommer till Sverige är killar. Med det senaste projektet har förbundet startat ”tjejgrupper”. Det är grupper där de som definierar sig som tjejer kan ses, prata och utöva sport.

En av tjejerna i soffan är Elham Ahmadi. Efter en liten stund placerar hon sig framför pianot. Hon försöker ta ut noterna på en gammal låt som hon glömt. Hon är 18 år och pluggar naturvetenskap på Cybergymnasiet i Malmö.

Elham Ahmadi säger att hon främst kommer för gitarrlektionerna varje fredag.

Hon drömmer om att bli arkitekt.

– När jag bodde i Iran var det ett yrke för män så jag tänkte att det var bra om jag blev det, säger hon.

När Elham Ahmadi går ner till den nedre våningen står ett gäng och spelar biljard och från studion, som ligger i rummet bredvid, dånar hög musik.

Ali Fatahi och Elham Ahmadi spelar biljard på mötesplats Otto.

Ali Fatahi och Elham Ahmadi spelar biljard på mötesplats Otto.

Tillbaka till Herrmods gymnasium. ”Ensamkommande är inte en homogen grupp” står det på tavlan.

Omid Mahmoudi berättar att en ursprunglig tanke med föreningen var att lösa upp de grupperingar som fanns på boendet. Föreningslivet var också ett sätt att få ett sammanhang.

Han ville skapa ett rum utifrån egna förutsättningar där erfarenheter kan delas och där en har rätten att representera sig själv.

2016 blev han inbjuden till att föreläsa om flyktingar i EU-parlamentet. Omid Mahmoudi var då den enda personen i rummet med en erfarenhet av att ha varit en ensamkommande flykting, vilket han såg som en stor problematik. 

– Då sa jag: Det här handlar om flyktingar. Hur många flyktingar har vi i det här rummet? Det är bara jag. Har jag lösningen på vad som ska hända alla flyktingar? Nej.

”Musik för mig är som att tänka. Jag vill lära dem att tänka.”

Strax innan klockan 18 kommer Reza Rezaie till mötesplats Otto. Med gitarren på ryggen styr han sina steg direkt till mötesrummet. Där har åtta personer samlats för att ta del av kvällens gitarrlektion.

Nästa fredag blir det Reza Rezaies andra månad som gitarrlärare på Otto. Han har spelat i åtta år och har idag ett band. Varje fredag åker han från Ystad till Malmö. Han ser en stor möjlighet med att ha musikgrupper.

Reza Rezaie (till höger) går igenom noter under gitarrlektioner. Elnaz Ahmadi (till vänster) brukar komma varje fredag. ”Jag spelar varje sekund” säger hon.

Reza Rezaie (till höger) går igenom noter under gitarrlektioner. Elnaz Ahmadi (till vänster) brukar komma varje fredag. ”Jag spelar varje sekund” säger hon.

– Jag är från ett land där musik är förbjudet. Musik för mig är som att tänka. Jag vill lära dem att tänka.

Omid Mahmoudis telefon vibrerar varannan minut. Mellan korta möten och hälsningsfraser med det växande antalet personer i lokalen så svarar han på mail.

Det jobbigaste med att jobba på EF är inte det fullbokade schemat utan de känsliga situationer som ofta uppstår. Han får dagligen meddelanden från ensamkommande ungdomar runtom i landet som mår psykiskt dåligt.

Detta påverkar hela arbetsplatsen. När en av medlemmarna får avslag på en asylansökan påverkar det alla i föreningen.

Den viktigaste egenskapen, menar Omid Mahmoudi, för att klara av jobbet som verksamhetsledare är hans personliga erfarenheter.

Det mesta är att möta människor. Jag tror att erfarenheten behövs. Min uppväxt behövs.

Linda Andrefjäll är förbundssamordnare vid Västra Mälardalen som driver forskningsprojektet ”Lösningsfokus och ensamkommandes hälsa”.  Hon ser att föreningslivet kan spela en viktig roll som ensamkommande.

– Civilsamhället och folkbildningen har både en vilja, ett utbud och ett uppdrag där alla, även ensamkommande, kan rymmas. Att det bygger på deltagarens frivillighet och egen motivation är förstås den bästa grunden för all personlig utveckling.

EF är nominerade till Change Leader av organisationen Reach for change. En utmärkelse som skulle betyda ett långsiktigt finansiellt stöd för föreningen.

Omid Mahmoudi ser att EF:s framgång vuxit fram genom att organisationen arbetar ”nedifrån och inte uppifrån”.

– Målgruppen äger organisationen. Den är en del av dem. Det är målgruppen som bestämmer.

Fakta. Mötesplats Otto

100 deltagare kommer i genomsnitt dagligen till mötesplats Otto. 

Medlemsskap kostar 50 kronor.

25-28 aktiviteter varje vecka. Bland annat, kampsport, gitarrlektioner, bio, läxhjälp och asylrådgivning.

19 st lokalföreningar. Bland annat i Malmö, Stockholm, Göteborg och Vingåker.

Ensamkommandes förbund Malmö finansieras bland annat genom ett verksamhetsstöd från  Malmö Stad och sedan 2015 ett projektstöd genom Arvsfonden. I projektet ”Otto – vägen vidare” ingår asylrådgivning, svenska för nybörjare och körkortshjälp.

Fakta. Ensamkommande unga i Sverige

Migrationsverkets definition av ett ensamkommande barn är en person under 17 år.

Under 2017 sökte totalt 293 ensamkommande flickor och 1043 ensamkommande pojkar i åldrarna 0-17 asyl.

Totalt 1336 ensamkommande barn.

Fram till 31 oktober 2017 beviljades 4520 ensamkommande barn och ungdomar uppehållstillstånd. Det är 73 procent av fattade beslut.

Beslut som fattades under 2017 har en genomsnittlig handläggningstid på 556 dagar för ensamkommande barn.

Källa: Migrationsverket

Text och foto: Lova Nyqvist Sköld