Posten post monopolet

fullsizerender1

GÖTEBORG. Det är en hel del klagomål på posthanteringen i Sverige. Brev som försvinner eller tar orimligt lång tid. Paket som hamnar på avvägar. Men, allting var inte bättre förr.

Tisdag. Klockan är kvart i nio på morgonen. På postkontoret på Masthamnsgatan i Göteborg är arbetet med sorteringen i full gång. De cykelburna brevbärarna är redan på väg ut för att genomföra sina rundor. Jacob Eriksson rullar in en vagn fullpackad med postsäckar mot lagret. Som bilburen brevbärare behöver han inte börja sitt pass lika tidigt som många av sina kollegor. Flera av dem har varit på plats sedan klockan sju.

– Jag slutar ganska sent, oftast inte före 18. Men det är inget problem, jag bor fem minuter härifrån, säger Jacob medan han är på väg ut för att hämta postbilen i garaget. Bortsett från de neongröna Nikeskorna, och möjligtvis det långa hårsvallet, går det inte att ta miste på vilken hans arbetsplats är. Både på den stickade mössan och arbetströjan syns det klassiska emblemet med posthornet.

Jacob Eriksson är 27 år gammal. Han kommer ursprungligen från den öländska småstaden Borgholm och det var där han inledde sitt arbetsliv som brevbärare. Efter gymnasiet började han att jobba på posten två somrar i rad, vilket senare ledde till en visstidsanställning.

– Jag hade en liten cykeltur, och så körde jag bil också. Jag behövde inte stressa utan kunde göra turen i lugn och ro och ändå ha mycket tid över. Öland är ganska mycket landsväg, det finns typ en rondell. När jag sedan kom till det här kontoret var det en helt annan grej. Mycket mer stress!

Sedan 2013 har Jacob Eriksson haft en fast tjänst som brevbärare. Han var sugen på att flytta till Göteborg och ringde därför till Postnords huvudkontor i staden för att erbjuda sina tjänster. Efter samtalet gick det fort. Tre månader senare hade Jacob både jobb och lägenhet i centrala Göteborg.
– Det är en av de verkliga fördelarna med att jobba för en så stor organisation, det är ganska lätt att byta kontor.

Jacob kör ut med bilen från garaget som ligger precis bredvid Stena Lines Danmarksterminal. Det är rått och ruggigt ute som det kan vara i Göteborg i november. Den mörkblå vintermunderingen är praktiskt oöm med strategiskt utplacerade reflexdetaljer på byxben och ärmar. P4 Väst är på i bakgrunden medan Jacob kör upp mot stadsdelen Johanneberg där hans dagliga runda är. Programledaren presenterar ämnet för dagen: Vem är du på din arbetsplats? Sedan det statliga monopolet försvann 1993 är Postnord en arbetsplats som genomgått många förändringar.

– När jag började att jobba var det redan så att man gjorde sina postärenden på ICA eller liknande istället för på ett postkontor. Jag tror att ganska många inte tänker på hur mycket smidigare det är nu. Från mitt perspektiv som privatperson är det mycket bättre att kunna gå ner till Hemköp och kunna göra allting: från att skicka brev till att hämta paket. Så mycket längre öppettider och bättre tillgänglighet skulle jag säga.

fullsizerender

Jacob Eriksson fortsätter att resonera kring alla ändringar som skett kring posthanteringen, han berättar att det finns många som saknar hur det sköttes förr. Framförallt hos den generationen som växt upp med ett postkontor att gå till. När någonting varit på ett visst sätt under en väldigt lång tid är det alltid svårt med förändringar. Men hela samhället är annorlunda nu, menar Jacob. Människor använder så många fler kommunikationsalternativ. Numera dominerar e-post, sms och liknande.

Vid det här laget har Jacob Eriksson åkt förbi Vasastan och kört på krokiga vägar upp mot Johanneberg.

Posten är packad i buntar med hjälp av kardborreband. Uppe på depån, som är ett mindre kontor, väntar brevbärarna med sina cyklar. Jacob har en roll som innebär att han får göra lite av varje. Förutom att leverera dagens brev och paket till brevbärarna kör han också ut post som han lägger i buntlådor, sådana som används för att samla den post brevbärarna inte får plats med på cykeln. Han skall också lämna säckar med paket till de ombud som har hand om posthanteringen. Utöver detta skall han dessutom själv dela ut brev direkt i brevlådor. Medan Jacob Eriksson går sin runda, som han gärna utför på egen hand, har han alltid en podcast i öronen. Studentområdet där Jacob delar ut posten är sammanknutet till högskolan Chalmers och ligger bara ett stenkast från den livliga Götaplatsen.

Något som gör att brevbäraryrket idag kan kännas tuffare än tidigare är att mängden ”klump” ökar. Klump är detsamma som större brev, men kan ofta snarare innebära paket av mindre storlek. Ökningen beror på att allt fler väljer att handla online. Det mesta av klumpen skickas med brevbärarna som skall ringa på och lämna försändelserna. Klump får väga upp till så mycket 2 kilo per brev. Med andra ord, en tung hantering. Mycket klump innebär att jobbet tar längre tid att utföra. Det tar mycket yta och utrymmet på cykeln är begränsad.

– Sedan är det också så att mycket yta också försvinner när klumpen väl är utdelad. Men det kan ta tid, för de flesta jobbar ju på dagarna, och då får man ta med klumpen tillbaka och ha med sig under hela turen, säger Jacob.
Många som jobbar på posten är lite äldre och har jobbat där sedan lång tid tillbaka. Det är ganska vanligt, säger Jacob. På det kontoret han jobbar på är det en ovanligt ung medelålder, och många har dessutom fast tjänst.

– Ett tag var det annorlunda, då hade vi väldigt mycket folk inhyrda som gick turer. Sedan blev det för mycket inhyrd personal, och då bestämde man sig för inte ha några sådana överhuvudtaget. Efter det började de istället anställa själva. Det blir så mycket bättre kvalité. Jämför bara med någon som bara skall gå efter en lista och sedan nästa dag vara på ett annat kontor.

På eftermiddagen har Jacob Eriksson hämtningstur hos olika företag där han hämtar post som skall skickas iväg. Posten tar han sedan med till kontoret på Masthamnsgatan för sortering. Det sista han skall göra innan dagen är slut är att åka upp och tömma depåerna.

Klockan är strax efter ett, och på Masthamnsgatan är kontoret nästintill tomt. Brevbärarna är återigen ute på sina rundor efter en lunchpaus. Natalia Kihlström står vid ett skrivbord intill lagret med en hög post som skall sorteras. Hon är 33 år och jobbar som gruppledare. En roll hon haft sedan februari, men innan dess jobbade hon 14 år som brevbärare i stadsdelen Angered.

– Jämfört med 14 år sedan har det förändrats en del, säger Natalia. Brevmängden har minskat men turerna har blivit längre, och det är betydligt färre brevbärare. Maskinerna gör mycket av sorteringen vilket gör att en stor del av posten kommer färdigsorterad. Samtidigt är vi konkurrensutsatta, vilket gör att vi måste effektivisera oss för att finnas kvar.

fullsizerender2

Postnord har fått utstå mycket hård kritik i media. Natalia berättar att det kan komma in klagomål från kunder där en påminnelseavgift kan ha skickats från Postnord men där grundfakturan i själva verket skickats från Bring.
– Många tror att det fortfarande bara finns ett företag som skickar ut post vilket gör att vi får ta kritik även när andra företag stått för felen.

Tidigare hade posten ett system som kallades beting. Då fick man gå hem när dagen var klar, men det systemet finns inte kvar idag.

– Folk stressade såklart. Nu har vi transporter med fasta tider vilket gör att vi inte kan ha beting längre. Förr fick vi all post på morgonen, var du duktig kunde du mata på medan någon som var ny kanske stod där och tragglade med sin tur. Så sett var det kanske inte så solidariskt, säger Natalia medan hon fortsätter att sortera in brev. Det är tyst och stillsamt jämfört med morgonruschen. Radion står på i bakgrunden och spelar New Orders gamla hit ”Blue Monday”.

Hur tror du att posten kommer att utvecklas, finns det en risk att färre anställs i framtiden på grund av att allt fler väljer digital post?

– Det kan bli så. Vi hade gärna haft några fler händer på en del ställen, men vi får inte konkurrera på lika villkor eftersom vi skall hålla igen marknaden. Det handlar ändå om infrastrukturen, det är en samhällsfunktion som i någon form måste finnas kvar. Jag tror inte att det går att digitalisera allting. Men sedan får vi hitta nya arbetsuppgifter för att kompensera den minskning vi får. Men än har det inte gått lika långt som i Danmark där staten digitaliserat allt statlig post, avslutar Natalia.

Fakta: Postnord

  • Postnord är en sammanslagning av den svenska Posten och Post Danmark. Bolaget grundades 24 juni 2009. Svenska staten äger 60 % av koncernen.
  • Utöver Postnord finns även Bring Citymail på den svenska postmarknaden.
    Bring Citymail ägs av Posten Norge. Företaget har funnits i Sverige sedan 1991.
    Bring Citymail delar enbart ut industriell post, vilket innebär post som skickats
    från företag till andra företag eller till privatpersoner.
  •  Per år distribueras det 2,4 miljarder brev i Sverige. (Dagens Nyheter)

Text och foto: David Michaelsson