Schyssta bananer i Skurup

Skurup satsar på Fairtrademärkta bananer

Skurup satsar på Fairtrademärkta bananer


Skurups kommun är nu rankad som 87 av 290 kommuner i den årliga Miljöbarometern, som visar hur kommunernas miljöarbete fungerar. Det är ett rejält lyft från plats 209 året innan

Idag startar Skuruppostens artikelserie om hur det går för Skurup att nå klimatmålen. FN:s klimatpanel släppte i oktober en rapport som varnar för en undergångsliknande framtid om utsläppen av växthusgaser fortsätter.

– Allt fler vill bidra till en bättre klimatpolitik. Och alla åtgärder betyder något, små som stora, säger Sara Östberg som är energi- och klimatrådgivare i Skurups kommun.

Skurupsborna är duktiga på att källsortera och återvinna, särskilt glas. Förra året samlades det in 29,6 kilo glas, vilket är nio kilo mer än den genomsnittlige svensken.

Överlag återvinns allt mer, 99 procent av hushållsavfallet i Sverige blir näring, material eller energi.

Skurups kommun som 2013 låg i botten på Miljöbarometern (plats 284 av 290) har idag stora ambitioner på att stärka miljöarbetet på en rad olika sätt.

Kommunen är sedan en tid tillbaka diplomerad Fairtrade City. Detta betyder att kommunens inköp av vissa varor som bananer, kakao, peppar, kaffe och te ska vara 100 % krav- och rättvisemärkta.

Matavfallet ska minska kraftigt och 40 % av matinköpen ska vara ekologiska och närproducerade. Kommunen vill att alla upphandlingar ska ta hänsyn till miljöaspekten, särskilt när det gäller matinköp och transporter.

För att underlätta för privatpersoner kommer kommunen att införa ett nytt system med fyrfackskärl, vilket har efterfrågats av många. Man sorterar då direkt i soptunnan utanför huset. Husägare som redan nu är flitiga på att sopsortera kan då minska sitt  avfall än mer och dessutom spara pengar eftersom man betalar för vikten.

– De som bor i flerfamiljsfastigheter är kanske något sämre på sopsortering, säger Sara Östberg. Ingen ser om man smyger ned en konservburk i soppåsen.

Skurups kommun tar just nu fram ett pedagogiskt material som ska kunna användas i förskolor och skolor. Miljömedvetenheten är redan stor och många förskolor och skolor är redan miljöcertifierade på olika sätt.

– Men det finns mycket kvar att göra, säger Sara Östberg. Vi försöker hitta nya sätt att lyfta frågorna. I somras hade vi två sommarjobbare som gick runt till matbutiker och restauranger för att lyfta och diskutera miljö och återvinning.

Pia-Marie Wehrling