Skogens svarta guld

DSC_0021
Det har ryktats om att den torra sommaren har satt käppar i hjulen för svampentusiaster. Trots det har jag gett mig ut i skogarna runt Skurup, med hopp om att uppfylla drömmen om svampmackan.

30 kilo. Så mycket svamp plockade mina föräldrar i de värmländska skogarna hösten 2011, enligt mina egna dagboksanteckningar från tiden då det begav sig. Om en 18-åring fyller sin dagbok med information om svamp måste det betyda att det har präglat hennes liv starkt.

Trots att jag har tillbringat i princip varje helg under min uppväxt på stubbar utanför Karlstad med en grillkorv i handen och sett hur korg efter korg fyllts till bredden med olika kantareller och soppar är jag själv talanglös i sporten att hitta svamp.

Jag kan jättemycket om svampplockning teoretiskt. Men i praktiken känner jag mig helt handfallen.

Nu har det gått några år sedan jag senast gav svampplockning ett försök, och med en ny skog runt hörnet väcks ett ljus inom mig. Mina föräldrar kommer på besök i helgen och jag kan inte komma på ett bättre sätt att imponera på dem än att bjuda på en svampmacka med egenplockad svamp.

Innan jag ger mig ut ringer jag upp Sigvard Svensson, ordförande för Skånes mykologiska förening Puggehatten, för att inhämta tips från en lokal expert. Jag ska glömma kantareller, 2018 är enligt Sigvard den Svarta trumpetsvampen år. För att få syn på den Svarta trumpetsvampen krävs det dock ett tränat öga och en skopa tålamod, poängterar Sigvard Svensson.

Att ge sig ut för att själv plocka svamp kan ändå vara värt mödan. I butik kan du hitta torkad trumpetsvamp för 1665 kr per kilo. Den är inte värd sin vikt i guld, men det är ett saftigt pris för en kvällsmacka.DSC_0058

Jag sätter mig i bilen med siktet på skogen runt Svaneholm, en halvmil utanför Skurup. Utifrån Sigvard Svenssons rekommendationer letar jag under stora lövträd och runt halvförmultnade stockar. Svampexperten har förklarat att trumpetsvamparna kan finnas varhelst de kan få fukt nog att överleva.

Något som försvårar letandet är att trumpetsvamparna “ser ut som löv”. Och löv finns det gott om kan jag lova.

Bokarnas eldiga höstskrud skänker lugn, men svamparna lyser med sin frånvaro. Plötsligt ser jag något som sticker ut. Några vita glansiga svampar växer i små klungor på en stock, de ser dock mer ut som något hämtat ur en John Bauer-målning än något jag ska stoppa i munnen.

Jag rullar tillbaka mot Skurup tomhänt denna gång. Drömmen om svampmackan har gått i kras.

 

Text: Julia Ericsson
Foto: Julia Ericsson, Paulina Leuku Shakeri