Nyktrast i Norden

ALKOHOL. Svenska ungdomar fortsätter dricka allt mindre alkohol. Teorierna är många, men ingen vet varifrån trenden kommer.

På fredag kommer årets rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Sedan i somras vet vi att den kommer visa på en fortsatt minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar i Sverige. Och så har trenden sett ut de senaste tio åren.
Teorierna om varför svenska ungdomar dricker så lite är många. Eric Tegnander är ordförande för ungdomens nykterhetsförbund. Han lanserar sin förklaring för Svenska Dagbladet.
– Vi ser i våra undersökningar ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och tillgång till bra fritidsaktiviteter. Som det ser ut idag erbjuder internet ett rikt socialt liv, även för de som bor på lands- eller i glesbygd, säger Tegnander.

En annan tes har varit att ungdomsdrickandet går ner på grund av invandring från länder med stor muslimsk population. Ungdomar från denna kulturella bakgrund antas vara mindre benägna att dricka alkohol.

Men Johan Svensson, som är verksam vid CAN, och Dan-Erik Andersson vid Lunds universitet har forskat i frågan.
– Det är så att ungdomar från Mellanöstern dricker mindre alkohol. Men de utgör fortfarande en för liten grupp för att påverka siffran i stort, säger Svensson.

I längden kanske det kan spela roll. Flyktinginvandringen har varit stor under de senaste åren och gruppen med muslimsk bakgrund kommer växa.
– Men i en norsk studie har det också visat sig att andra- och tredje generationens invandrare anpassar sig till landets alkoholkonsumtion, säger Svensson.

Mängden ungdomar som tränar har ökat under samma tioårsperiod som alkoholkonsumtionen minskat.

Kanske är det svårt att kombinera att hålla kroppen i form och samtidigt konsumera stora mängder alkohol? Stefan är 19 år och tog studenten 2015.
– Jag var nykterist nästan hela gymnasiet och fokuserade mest på min kropp. Jag vet många som haft det så och det har aldrig känts som en uppoffring, säger Stefan.

Men Johan Svensson tycker inte att träningsteorin är fullgod.
– Visst finns det en hälsotrend, vi röker och snusar mindre. Men samtidigt har den psykiska ohälsan inte gått ner, och överviktsstatistiken är oförändrad över de senaste åren, säger Svensson.

Varken invandringen, sociala medier eller träningstrenden tycks ge något svar på frågan. Kanske finns det mer långtgående förklaringar?

En gång i tiden låg Sverige i toppen vad gällde alkoholkonsumtion per capita i Europa. I början av 1800-talet drack en genomsnittlig svensk närmare 100 liter brännvin per året.

En lagstiftning var nödvändig för att hindra befolkningen från att supa ihjäl sig. Så från 1854 och framåt valde riksdagen att steg för steg förbjuda hembränning.

Enligt Nordisk familjebok uppstod ”lifvliga strider” i kammaren, och den hembrända alkoholen var förstås tvungen att ersättas.

Världens första alkoholmonopol kom att startas i Falun 1854. På så vis kunde man kontrollera flödet av alkohol i staden.

Konceptet var lyckat och 1860 öppnade en statligt reglerad bar i Göteborg, även den en framgångshistoria. Därefter var systembolagskonceptet etablerat och spreds snabbt över landet.

En snabbt växande nykterhetsrörelse var viktig för dessa förändringar.
Till 1922 hade deras idéer vunnit så mycket stöd att en folkomröstning om ett allmänt förbud mot rusdrycker hölls.

Trots att förbudslinjen förlorade påverkade omröstningen landets alkoholinställning. Sedan dess har ett starkt kontrollerat alkoholmonopol funnits i Sverige.

Men Johan Svensson vill inte förklara den förhållandevis låga konsumtionen utifrån historiska förutsättningar. Han påpekar att ungas alkoholkonsumtion gick upp mellan 1995 och 2000.
– Det var en rätt dramatisk uppgång, som är svår att förklara med kulturella omständigheter, säger Svensson.

Varför dricker då svenska ungdomar så lite? Det finns många teorier men inga entydiga bevis för någon. Kanske är det en blandning av alla?

CAN samlar in relativt lite bakgrundsdata om intervjupersonerna, vilket gör det än svårare att hitta röda trådar.
Johan Svensson har en egen hypotes. Han tror att det kan bero på en ökad individualisering i samhället.
– Vi är i högre utsträckning vårt eget varumärke och påverkas mindre av gruppkultur eller grupptryck. Och då blir det mer okej att inte dricka alkohol, säger Johan Svensson.

Text och grafik: Dennis Jörnmark Callstam
Foto: Ungdomens nykterhetsförbund, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Albert Engström/Wikimedia Commons, Kungliga biblioteket/Wikimedia Commons
Statistik: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Sverige), Sundhedsstyrelsen (Danmark), Institutet för hälsa och välfärd (Finland)