En mild arg Skurupsgubbe
SKURUP. Skådespelaren och författaren Michael Segerström kom ut som bisexuell vid 75 års ålder. I ett samtal om relationen till Skurup är han både mild mot, och förbannad på, sin uppväxtort.
Michael Segerström har i årtionden varit ett namn att räkna med på den svenska teaterscenen. För sin roll som den välmenande – men hunsade – Bernard i filmen Darling fick han en Guldbagge 2008.
För sju år sedan gav han ut en novellsamling med titeln Berättelser från Köpingen. Berättelserna rör sig kring de udda fåglar som befolkade hans barndom. På frågan om hur dagens Skurup skiljer sig från dåtidens säger Michael Segerström när Skurupsposten ringer upp honom att det såklart skett en del förändringar, och inte alltid till det bättre.
– Det har blivit en sovstad, som en förort till Malmö, så var det inte då. Att åka till Malmö var ett helt äventyr. Sedan har jag varit förbannad på alla sverigedemokrater som slår sig ner här. En fjärdedel av befolkningen, det är otrevligt.
Han påpekar också att det byggts mycket nytt medan affärer fått slå igen.
– Man flyttar ju allt utanför byn så att den utarmas. Det är synd.
Samtidigt beskriver han relationen till orten som god. Idag bor han i Beddingestrand men gillar att handla i Skurup och när pandemin inte sätter stopp brukar han träna på gymmet.
– Jag har en väldig känsla för Skurupsmentaliteten, om det finns någon sådan. Den är svår att sätta fingret på, men jag gillar den, trots det negativa jag nämnt.
Men det har inte alltid varit så. Under uppväxten upplevde Michael Segerström, förmodligen i likhet med många andra tonåringar från småorter, att platsen var en håla från vilken man skulle fly. Och det gjorde han – till teatern i Malmö och vidare, i en ännu pågående karriär:
– Jag har alltid sett mig som bonnläppen från landet. Man har väl haft en överdriven respekt för Stockholm och de fina scenerna där, men det har jag inte längre.
I en lång text i Sydsvenskan (17/10) skriver den nu 76-årige Michael Segerström om vemodigheten i att komma ut sent i livet. Det är något han hoppas andra ska slippa. Han har svårt att spekulera i hur situationen ser ut för dagens unga i Skurup, men tror att en del av stigmat består.
– Jag tror inte ungdomarna går hand i hand direkt. Möjligtvis tjejer, det har alltid varit lite mindre uppseendeväckande än med killar.
Till sig själv som ung påg skulle han vilja säga ”våga”.
– Det hade varit befriande såklart, men det gick inte då. Det är så dumt bara.
Förra året hade enmansföreställningen Arg gubbe premiär – en monolog kring den nya livssituationen. För närvarande är föreställningarna pausade på grund av corona, men Michael Segerström pratar varmt om hur roligt det varit att framföra den. Han hoppas att budskapet ska fastna och beröra åskådare som kanske befinner sig där han en gång var:
– Jag önskar att den ger folk råg i ryggen, så att de kommer ut tidigare!
Fakta: Michael Segerström är född 1944 i Lund och uppvuxen i Skurup. Utöver en lång teaterkarriär har han vunnit en Guldbagge för bästa manliga huvudroll i filmen Darling (2008). 2013 debuterade han som författare. Aktuell med enmansföreställningen Arg gubbe, som för närvarande har uppehåll till följd av pandemin.
Text: Fredrik Glückman
Foto: Privat