Från Kalix och Stockholm till Skivarp – nu är det dags för gåsamiddag igen
Vid torget i Skivarp ligger den traditionella och historiska Skivarps gästgivaregård. Gården har funnits här sedan 1680-talet och har under de senaste 22 åren drivits av paret Jeanette och Johan Bohman. I år är det återigen dags för den traditionella gåsamiddagen att göra entré på gården.
– Nu har vi fullbokat alla lördagar i november, det är alltid jättemycket folk, säger Jeanette Bohman.
Det är inte bara lokala besökare som tar sig till gästgivaregården när det vankas gåsamiddag, gäster reser också långväga för att få äta den traditionella middagen.
En traditionell gåsamiddag inkluderar svartsoppa, gås med tillbehör som gräddsås, svartvinbärsgelé och potatis. Måltiden avslutas sedan med äppelkaka.
Det är Jeanettes recept som rullas ut från köket men hon har hjälp från anställda kockar för att hänga med i beställningstrycket.
– Jag hjälper till så mycket jag kan, men det går inte att göra allt själv, det är för mycket jobb. Det är fyra rätter och drygt 200 tallrikar på en kväll
Priset för en gåsamiddag ligger på 795 kronor, men trots den höga prislappen är marginalerna små.
– Nu har vi inte höjt priset sedan förra året men allt har blivit mycket dyrare för oss, särskilt råvaror men även el och uppvärmning, säger Jeanette.
Antalet svenska gåsuppfödare har minskat kraftigt de senaste åren. Upp mot 95 procent av alla gäss som serveras på mårtensafton föds upp hos Viking fågel, beläget i Munka-Ljungby i nordvästra Skåne och där kommer även gässen som serveras i Skivarp från.
– Vi är väldigt noga med att det mesta av vårt kött ska vara svenskt, och då blir prislappen också högre. Vi vill gärna veta vad man gjort med djuren som vi tillagar här, vi vill till exempel inte ha fransk gåslever som blivit tvångsmatad eller antibiotikabesprutade djur, gässen ska ha blivit matade på ett vanligt sätt.
Under en kväll kan upp mot 30 gäss gå åt och utöver den högre prislappen på lokalt uppfödda gäss menar Jeanette att det också finns en risk att gässen tar slut.
– Finns det inga mer gäss så får vi helt enkelt stoppa gåsamiddagarna, det har ju hänt men i år ser det ut att finnas tillräckligt.
Om mårtensafton
Mårtensafton firas den 10 november, dagen före martinsdagen, varje år och gåsen har kommit att bli huvudspelaren på denna högtid. Namnet kommer från en helgonförklarad fransk biskop med namnet S:t Martin som enligt legenden ska ha gömt sig i en gåsstia för att slippa bli vald till biskop. Gässen ska ha kacklat och väsnats så högt att S:t Martin blev avslöjad i stian. Sedan fick dagen namnet martinsdagen och dagen markerades med en gås. I Sverige har martinsdagen fått namnet mårtensmässan, men det är Mårtensafton som blivit den dag som firas mest.
Text och bild: Noah Mattsson