Svensk lag om datalagring strider mot EU-rätten.

SKURUP. 2016 beslutade EU-domstolen att Sverige inte får lagra allmänhetens surfvanor då det strider mot individens grundläggande rättigheter. Sveriges regering vill dock fortsätta lagra befolkningens digitala vanor i brottsbekämpande syfte. I Skurup är åsikterna delade. 

I grunden är kravet på lagring en EU-lag. 2006 fastställde EU direktivet som tvingade medlemsstaterna att lagra medborgarnas digitala vanor. Sverige införde EU-bestämmelsen sex år senare efter att ha fällts i EU-domstolen.

Lagen som den är i dag kräver att internet- och teleoperatörer måste spara kunders telefonsamtal, sms, mejl och surfvanor i minst sex månader och i högst två år.

Cafébiträdet Johan Andersson säger att han förstår båda sidornas argument.
– Det känns inte rätt men jag litar på att rättsväsendet gör rätt för sig utan att kränka allmänhetens personliga integritet samtidigt som man bekämpar brott.

Johan Andersson.

2014 beslutade samma EU-domstol att datalagringsdirektivet så som den är utformad i svensk lag strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Men trots EU-domstolens beslut fortsatte svensk lag att gälla.

– Nej det får absolut inte förekomma.
Konditorn Ingrid Engström är tvärsäker i sin ton. Hon anser att sakfrågan inte behöver kommenteras ytterligare.

Ingrid Engström.

Den 21 december 2016 prövades lagen av EU-domstolen igen med samma utgång. Datalagringsdirektivet kränker den personliga integriteten. Man får lagra information i syfte att bekämpa brottslighet men man får inte tvinga operatörer att lagra kundernas digitala vanor.

Enligt flera nyhetskällor är inrikesministern Anders Ygeman orolig över EU-domstolens beslut. Han vill behålla svensk lag som gäller, samtidigt önskar han en kraftsamling av alla instanser mot kriminalitet. Polis och åklagare anser att  EU:s nya beslut kommer att försvåra brottsutredningar. Ygeman försäkrar att regeringen kommer göra allt för att svensk lag ska gälla.

Text och foto: Erdin Asanovski