Simundervisningen ska vara till för alla
Införande av burkinis i skolor under simundervisningen har skapat stor debatt. Foto: Google, Intersport
Krönika: Elever som går ut sexan måste kunna simma för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa. Men på grund av religiösa skäl kan inte alla elever delta under simundervisningen.
Kungsgårdsskolan i Ängelholm har valt att lösa problemet genom att köpa in burkinis. Ett badplagg avsett för muslimska tjejer som bär slöja och inte tillåts visa avslöjande delar av kroppen. Rekto Teresa Torle på skolan menar att det är ett sätt att följa skollagen och göra så att alla kan delta på simundervisningen.
Men det finns kritik mot burkinis. Juno Blom, nationell samordnare för att motverka hedersrelaterat våld, säger till SVT Nyheter att det kan sända ut fel signaler, ”spela vårdnadshavares önskan och förlegade värderingar rakt i händerna”. I Frankrike är det förbjudet med burkinis. Borgmästare David Lisnard i Cannes står bakom initiativet och förknippar burkinis med islamisering och terrorattacker.
I Hässleholm har debatten lett fram till att utlåningen av burkinis stoppades 2016.
En tjej som påverkats direkt av beslutet på Kungsgårdsskolan i Ängelholm är Somayeh Heidary. Hon har bott i Sverige i två år nu och har lärt sig språket och hur den svenska skolan fungerar. Somayeh Heidary berättar till SVT Nyheter att hon tiden innan burkinis fanns i skolan ställdes inför dilemman. Dilemman kring vem hon skulle lyssna på, mamma, pappa, religionen, skolan eller betygen?
Funderingar hon inte behövt ställas inför i fall burkinis slapp vara en symbol för en fördomsfull debatt.
Kungsgårdsskolan har valt att införa burkinis för att de ser vem som drabbas av beslutet. Att se elever bortom religion och kultur är något essentiellt för en inkluderande och välmående skolmiljö. Framför allt viktigt för elevers möjligheter att kunna simma och bli godkända i idrott och hälsa. I en demokrati ska inte barns villkor se annorlunda ut eller liv begränsas för att de har en annan tro.
Text: Rebecca Watts