Radioaktiv sopsortering

KRÖNIKA. ”Med plutonium tvingar vi dansken på knä!”. Ernst Hugo Järegårds odödliga ord från Lars von Triers serie ”Riket” syftar på kärnkraftverket Barsebäck.

I Danmark finns ett ordspråk om personer som är obekväma i sociala sammanhang: ”lika felplacerade som Barsebäck.” Anläggningen är dock nedlagt sedan tio år och började rivas 2016, bland annat efter påtryckningar från grannlandet. Problemet handlar nu om hur man ska hantera kärnavfallet.

Kärnkraftsindustrins bolag Svenskt Kärnbränsle AB (SKB) har haft i uppdrag att ta fram en metod för att förvara avfallet, och i sju år har en granskningsprocess pågått i två tunga instanser.

På tisdagen kom besked. Strålskyddsmyndigheten var först ut och gav grönt ljus till SKB, medan Mark- och miljödomstolen menade att det behövs mer underlag om kapslarna för att de ska kunna tillåtas. Svaren lämnas sedan till regeringen, som tar det avgörande beslutet.

”Här: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Där: Sverige, hugget i granit!” fortsätter Ernst Hugo. Just det svenska urberget är en viktig ingrediens i SKB:s förvaringsrecept KBS-3.

Kortfattat går den ut på att avfallet mellanlagras i Oskarshamn i 30 år, för att sedan läggas i kopparkapslar och därefter forslas till slutförvaret en halv kilometer ner i urberget. Där bäddas de in i bentonitlera. På det sättet, hävdar SKB, kan de ligga i 100 000 år, tills det blir ofarligt.

SKB har dock stött på patrull i form av en schweizisk studie. 1995 begravde forskarna kopparbitar femhundra meter under jorden, och 20 år senare tog man upp dem. Förra året kom resultatet: det hade bildats så kallad gropfrätning på kopparn.

Peter Szakalos, korrosionsexpert vid KTH, menar att processen i så fall är kort: ”Inom 1000 år kommer kapslarna att ha havererat” säger han till SVT.

SKB själva menar ändå att studien ger dem rätt: den korrosion som uppstått har berott på syre i marken, något som inte kommer finnas i deras tunnlar.

Stora delar av miljörörelsen jublade över tisdagens besked från domstolen. De har hävdat att det är märkligt att SKB och inte ett oberoende organ har fått uppdraget.

Ord står mot ord, och skillnaden är 99 000 år. I och för sig har SKB utrett frågan i 30 år, men i sammanhanget är det en atomkärna i rymden. Kanske är det klokt att vara så säker som möjligt innan man gräver ner kärnbränslet.

Alternativt skickar vi allt till Danmark. ”Danskjävlar!” som Ernst Hugo hade sagt.

Text: Henrik Smångs
Foto: Wikimedia/Jorchr