”Det är katastrof, svenskt lantbruk har aldrig haft ett sånt dåligt år”

Torka, vattenbrist och envist regn blev till en bitter cocktail för spannmålsbönderna. Även potatisodlare har påverkats. För de lokala lantbrukarna gäller det att försöka ta vara på så mycket som möjligt av skörden, även om inte allt blir människoföda.

Det började med en torr vår för lantbrukaren Johan Karlzén på Rydsgårds gods. Försommartorkan gjorde att spannmålet inte tog fart. När regnet sedan kom i juli spirade grödorna, men de kraftiga regnen under augusti satte käppar i hjulen. Blöt mark kan inte skördas och spannmålet tappar sin kvalitet när skörden dröjer. Möjligtvis går spannmålet med lägre kvalitet att sälja som djurfoder, men skörden blir rysligt låg 2023 för Sveriges spannmålsbönder.

Enligt Jordbruksverkets prognos ser skörden ut att bli 15 procent mindre än förra året.

– Det är en katastrof, svenskt lantbruk har aldrig haft ett sånt dåligt år. Ett minusresultat i ekonomin. Låg skörd, dåliga priser, dyr el och dyra insatsmedel på grund av kriget i Ukraina, mycket pengar investeras och i princip inget kommer tillbaka, säger Johan Karlzén.

Enligt Johan Karlzéns beräkning kommer den verkliga förlusten av hans egen spannmålsskörd att ligga på 30-40 procent i jämförelse med förra året.

Utanför Abbekås odlar Göran Olsson potatis och lök. Hans skörd har inte tagit lika mycket stryk av väderomväxlingarna. Det kraftiga regnet i augusti sköljde bort jord från potatisarna, en del blev grön av solen och sorterades då bort som djurfoder. Men Göran Olsson upplever inte ett större bortfall av skörd. Priserna i matbutikerna verkar vara det som påverkar mest. Inflationen är fortsatt hög och matpriserna stiger. Göran Olsson menar dessutom att lantbrukarna bara får en liten del av vinsten.

Göran Olsson driver lantbruk strax utanför Abbekås

– Folk lever på luft, de köper inget och de tar betalt fyra gånger så mycket i butiken, än vad bonden får, säger potatisbonden Göran Olsson.

Johan Karlzén anser att vi betalar alldeles för lite för vår mat.

– Konsumenten värderar varorna till inget och majoriteten tycker att maten är för dyr idag. Det kokas ner till en fråga om vad konsumenterna vill ha och vad de är beredda att betala. Vi lantbrukare formar oss därefter, säger Johan Karlzén.

Text: Nea Magoo Eriksson och Lotta Pettersson

Foto: Lotta Pettersson