Fika dig till återhämtning

SKURUP. Det är ungas psykiska ohälsa som försämrats under pandemin, enligt folkhälsomyndighetens senaste rapport. Men på sydöstra Skånes återhämtningscafé har alla besökare behov av att prata om hur deras psykiska välmående påverkats och dit är också Skurupsbor välkomna. 

De medverkande på återhämtningscafét har tillsammans med samordnare kommit fram till att temat för nästa träff, den 4:e november, ska vara psykisk ohälsa som konsekvens av pandemin.

– Det gick ett sus i gruppen, ja det vill vi ha. Då tar vi det, nu är det kanske det viktigaste att prata om, säger Marie Gassne som är inflytandesamordnare i region Skåne.

Återhämtningscafét i Tomelilla är en plats dit inte bara de som själva mår dåligt får komma, utan också anhöriga. Fiket är en satsning för att öka brukarinflytandet i vården. 

Marie Gassne tror att det finns de som sneglar på vad det är som gör att återhämtningscafét har lyckats. Runt 25 besökare i alla åldrar kom redan vid det första tillfället för tre år sedan.

– Vi är många, speciellt med tanke på att det handlar om psykisk ohälsa. Det finns ju väldigt mycket stigma kring ämnet , säger Marie Gassne.

Sedan dess har återhämtningscaféerna fortsatt ha många besökare trots att träffarna hölls utomhus i regn och rusk under coronapandemin. Besökarna styr själva över vad som står på schemat.

  – Vi lät gruppen bestämma vad som var återhämtning för dem. Vi använde Återhämtningsguiden som bas och du skulle hört diskussionerna. Det var helt enormt, så högt i tak, människor var så laddade och på, säger Marie Gassne.

Det är Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i Skåne som har gett ut Återhämtningsguiden och den är skriven av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning.

Trots att vi har det materiellt bättre än någonsin ökar det psykiska lidandandet vilket är något Christian Rück skriver om i sin nya bok Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när vi har det så bra?. Rück är psykiatriker, professor i psykiatri och jobbar som forskningsgruppledare vid Karolinska institutet. Han vill ifrågasätta uppgången.

–  Man måste kritisk granska att psykisk ohälsa ökar. Men vad man kan säga är att det inte minskar och inte gör det i den takt man hade hoppats på, säger Christian Rück. 

Han är också kritisk till att frågan om åtgärder ofta politiseras.

– Antingen borde folk rycka upp sig, alltså att allt är individens fel. Eller så beror allt på olika samhällsfaktorer, vilket motsägs av att samhället gjort mycket mer för att förebygga psykisk ohälsa. Båda de extrema synsätten är fel. Det riskerar att låsa debatten vilket gör det svårt att diskutera, säger Christian Rück.

Rück tror att man måste kolla på individnivå när det gäller vad som ska göras för att få unga att må bättre. Om man exempelvis inte sover för att man håller på med sin mobil är det ett problem för den personen men det är svår att dra generella slutsatser om att sociala medier påverkar hälsan negativt.

Idén bakom återhämtningscafét är att det ska fungera som ett komplement till annan vård.

– Kom och träffa andra som vet vad det innebär att må psykiskt dåligt, förutsättningslöst över en kopp kaffe. Man kan droppa in och se vad det är, säg något om du vill eller var tyst. Ingen tvingas men de flesta delar med sig av sina erfarenheter, säger Marie Gassne.

Många som mår dåligt kan uppleva att det är svårt att komma ut. Med återhämtningscafét kan man få draghjälp av andra och det är också möjligt att bli uppmött vid stationen innan träffen. Det är viktigt att få sätta sina egna mål och dela erfarenheter av psykisk ohälsa, menar Marie Gassne.

– De flesta av oss vet hur det är att må psykiskt dåligt och alla kan ge tips om vad som varit bra och hur man tagit sig igenom olika typer av kriser.

Sedan ska inte fikans kraft underskattas.

    – Kaffekoppen och fikan lättar upp, en viktig del som skapar gemensamhetsfaktor, säger Marie Gassne.

Hanna Nyberg