Från Lund till evigheten

prellebild

LUND. I samband med påvens Skånebesök fick den svenska katolicismen större uppmärksamhet än vad den har fått på evigheter. Men i flera år har kyrkan, tvärtemot de flesta andra religioner, vuxit i Sverige. Inte minst i Lund, som på kort tid blivit ett starkt katolskt fäste.

På Norra Nöbbelövs kyrkogård, där tunga sjok av dimma har lagt sig tillrätta över grusgångarna, kastar kala trädgrenar skuggor över fyra sörjande som samlats framför ett hål i marken.

De samtalar med en präst, iförd vit kåpa och svart mantel, i väntan på att en vaktmästare ska dyka upp med urnan. Alla undrar var vaktmästaren är. Prästen tittar en smula ängsligt på klockan, han har nyligen varit inne och letat efter honom i den nygotiska kyrkobyggnaden, men försäkrar familjen att allt kommer avlöpa som planerat.

Den döde, vars namn är polskt, var en icke-praktiserande katolik, som tackade nej till såväl den sista smörjelsen som en katolsk begravning. Men hans familj ville likväl att en katolsk präst skulle närvara vid urnnedsättningen. När så vaktmästaren till sist dyker upp, flåsande och jäktad, är det följaktligen just en sådan som tar emot urnan och inleder en kort ceremoni på den lutherska kyrkogården.

Den döde föddes 1946. I teorin kan han således ha varit ett av barnen till någon av polska familjer som överlevde nazisternas koncentrationsläger, och som anlände till Lund med vita bussarna under andra världskrigets slutskede. Det var i och med bussarnas ankomst som en katolsk församling uppstod i staden, och som en mässlokal etablerades i en lägenhet med utslagen mittvägg på Råbygatan i centrala Lund.

– Och stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har kommit, och anden vänder åter till Gud, som har givit den.

Prästen, som välsignar urnan med vigvatten, är församlingens kyrkoherde. Hans namn är Johan Lindén. Han tillträdde sin post för sex år sedan i tegelbyggnaden på Stora Tomegatan, som fick namnet S:t Thomas katolska kyrka då den uppfördes 1986, efter den medeltida tänkaren Thomas av Aquino.

När påven Franciskus besökte Skåne för några veckor sedan var det Johan Lindén som var ansvarig för mottagandet. Vid sidan av sina övriga församlingsuppgifter, som inbegriper allt ifrån rent administrativt arbete till att fira mässa, har han i två års tid suttit i samtal med myndighetsföreträdare och förberett påhälsningen. Han är nöjd med hur det föll ut.
– Det var fantastiskt. Han har världens svåraste uppgift men han är en röst som är autentisk i vår värld. Om man tittar på hur det ser ut med politiker, Trump, högervindar och extremism, så står han för ett annat budskap. Och det är ett av skälen varför också så många icke-katoliker respekterar honom, säger Johan Lindén.

prellebild-2

I S:t Thomas katolska kyrkas altare finns inmurade benrester av Thomas av Aquino och Heliga Birgitta.

I motsats till andra religiösa samfund har katolska kyrkans medlemsantal vuxit stadigt. I dag finns 150 000 registrerade katoliker i Sverige, i viss mån eftersom det stora antalet utlandsfödda med från katolska länder som har kommit hit de senaste åren. Denna utveckling är tydlig i S:t Thomas församling, där betydligt fler är engagerade nu än när han steg på sitt ämbete, och i kyrkan kan man numera finna student- och föräldragrupper, körer och hjälpgruppen Flyktingar i Lund.

Johan Lindén, som fick möjlighet att möta Franciskus privat efter mässan på Swedbank Stadium, är fast förvissad om att påvens besök kommer driva på trenden ytterligare.
– Bara de senaste veckorna är det många som har hört av sig och anmält sig till vår kurs om den katolska tron som är riktad till icke-katoliker, eller som har visat intresse av konvertera.

Johan Lindén blev katolik i tjugoårsåldern. Han växte upp i en prästfamilj i Lund och kände sig tidigt kallad till ordenslivet, till att bli munk. Efter en period av religiöst sökande beslöt han sig för att sälla sig till Dominikanerna, och i likhet med alla som aspirerar på en plats i denna munkorder fick han lov att ta sig an åtta års universitetsstudier, fyra år i Frankrike och fyra i England, innan han kunde avlägga sina löften. Det vill säga löftena om lydnad, kyskhet och fattigdom.

Det var Dominikanerna som organiserade stadens katolska liv i slutet av fyrtiotalet, och det var på ordensledningens uppmaning Johan Linden tog jobbet som kyrkoherde i S:t Thomas kyrka, vilken i dag består av ungefärligen 3000 registrerade medlemmar.
– Efter att jag blev diakonvigd i London skickades jag till Sverige, eftersom det fanns det så få katolska präster här i landet. Och efter några år då jag arbetade med student- och fängelsesjälvavård uppmanades jag att ta det här jobbet, säger Johan Lindén.

prellebild-3

Pater Johan Lindén studerade statsvetenskap vid Lunds universitet, när han bestämde sig för att gå med i Dominikanerna.

Att leva som katolik är att leva med kyrkan tätt inpå livet. Som kyrkoherde förväntas man alltid vara tillgänglig för församlingsmedlemmarna, och varje dag kontaktas prästerna i S:t Thomas församling av människor som vill bikta sig eller ta emot andlig vägledning.

Relationen mellan prästerna och de praktiserande katolikerna är nära – ett talande exempel är att par som väntar barn i många fall berättar för sin präst om graviditeten innan föräldrarna informeras – och vid sjukdomar ska prästen finnas nära till hands och stötta, ofta finns han på plats församlingsmedlemmens avlider. Vidare ska katolikerna vända sig till sin präst för att få sin bil, båt eller bostad välsignad, om de bestämmer sig för att skaffa nytt. Därutöver firar prästerna mässa varje dag i kyrkan, och ibland upp till fyra om söndagarna, då det vanligen är fullt i S:t Thomas kyrka.

Anders Piltz, som jobbar som präst i S:t Thomas församling och som den här veckan är ansvarig för kyrkans bikttimme, då vem som helst kan lätta sitt hjärta i biktstolen utan föranmälan, säger att kyrkan betraktar det som en synd om man stannar hemma från söndagsmässan.
– Har denne inte ett gott skäl förväntar vi oss församlingsbon biktar sig i ett sådant fall, säger han.

Det är Anders Piltz som sedan många år tillbaka håller kyrkans kurs i den katolska tron för icke-katoliker. Han är 73 år gammal och har jobbat som professor i latin vid Lunds universitet. Även han är uppvuxen i en prästfamilj. Efter kvällsmässan är det en äldre man som kramar om Anders Plitz och uttrycker sin tacksamhet för att han är tillbaka; han har just trätt tillbaka i tjänst en efter tids sjukdom.

Under veckans föreläsningstillfälle, som hålls i kyrkrummet där doften av rökelse från den nyss avslutade kvällsmässan dröjer sig kvar, ska Anders Piltz tala om den katolska kyrkans syn på Guds människoblivande genom Jesus Kristus. Ett tjugotal åhörare har slagit sig ned i bänkraderna, som är formaterade i en halvcirkel runt koret, där fyra stearinljus brinner framför altaret; på väggarna hänger reliefer föreställande Jesu lidande. Vissa av åhörarna har i åratal plikttroget dykt upp på varje föreläsning – en man har suttit längst fram och antecknat i tretton år – medan andra är med några veckor, varefter ”de går vidare med sina liv”, som Anders Piltz uttrycker det.

Han tror att många vänder sig till katolicismen i dag som ett svar på vetenskapens oförmåga att ge våra liv en moralisk riktning och att besvara de stora frågorna: vad som är meningen med våra liv, om det finns hopp för de människor som har det värst.
– Tron är inte en trollformel som plötsligt undanröjer alla komplikationer och svårigheter men det är i varje fall ett grundläggande ljus som kastas över denna mystiska tillvaro som vi lever, säger Anders Piltz.

På Norra Nöbbelövs kyrkogård håller familjemedlemmarna varandra i handen. Som ett sista led i jordfästningen lyfter Johan Lindén varsamt ned urnan i hålet. När han läst trosbekännelsen lägger familjen buketter framför graven; hans mantel vajar lätt i vinden.

När han sedan sitter i bilen på väg från kyrkogården är hans kinder lite röda av höstkylan. Han ska göra en snabbvisit på S:t Thomas skola, en av Sveriges tre katolska skolor, i vilken ungefär hälften av eleverna är katoliker och där Johan Lindén även är verksam som skolpräst. Därefter ska ett barndop förberedas.

Johan Lindén säger att det är svårt att veta exakt hur stor den katolska kyrkan i Sverige kommer bli i framtiden. Men han tror att människors syn på religionen sakta är på väg att förändras.
– Påvens besök har nog startat en process i många människors liv där de börjar arbeta med frågor som de har burit på länge, exempelvis ”kan man tro?” Och jag tror att människor har börjat bli mer medvetna om det radikala i kristendomens budskap. Utifrån hur världen ser ut just nu är det en radikalitet som är god, och som hjälper människor att orientera sig och att bli mindre oroliga, säger Johan Lindén, i det han kör in med bilen på skolgården.

Fakta: Katolska kyrkan i Sverige

  • Det finns 44 katolska församlingar i landet. Alla dessa ingår i Stockholms katolska stif
  • Fram till 1873 hotades svenska medborgare med utvisning, om de gick med i katolska kyrkan.
  • Först 1951 blev det tillåtet för katoliker att utbilda sig till lärare, lärare, eller sjuksköterskor.
  • Sverige fick sin första katolska biskop, Anders Arborelius, år 1998.

Text & foto: Marcus Bornlid Lesseur