Mattekärlek mot alla odds

img_3394

LUND. I flera år, i undersökning efter undersökning sjunker svenska elevers kunskaper i matematik och färre vill utbilda sig till matte-NO lärare. Samtidigt som larmklockorna ringer finns ett brinnande intresse för att undervisa.

Det märks att det har pågått en kemiundervisning i salen. Doften av stearinljus, kalkvatten och eld ligger kvar i rummet. Uppstoppade fåglar stirrar ut över kemisalen och i glasskåpen står kemiböcker uppradade efter varandra. In kommer nu eleverna för att påbörja dagens första mattelektion.
– Det blir lite sent här, säger Kent Nilsson.

Klassen som hade lektion innan har lämnat både salen och provglas efter sig. Kvar står Kent Nilsson och diskar det sista som återstår. Ingenting som verkar störa honom.

I samband med att Kent Nilsson ska påbörja sin mattelektion har utbildningsminister Gustav Fridolin lagt fram ännu ett förslag på hur svenska elever ska få bättre koncentrationsförmåga på lektionerna, rörelsematematik.

Svenska skolan blir allt mer hopplös. I alla fall om man ska tro de senaste årens undersökningar som lagts fram. För några år sedan visade PISA-rapporterna som togs fram av OECD att svenska elevers kunskaper i matematik och NO sjunkit drastiskt och låg under OECD-snittet. Konsekvensen blev en debatt där såväl kompetens, arbetsvillkor och omorganisering togs upp. Undersökningar från PISA visar även att allt färre vill bli matte- och NO-lärare i dag. *

Efter att ha utbildat sig på Lunds Tekniska Högskola arbetade Kent Nilsson som programmerare inom industrin i tio år. Ett jobb som innefattande många resor. När resorna började ta allt mer tid och energi började han tänka om. Kent Nilsson läste in pedagogikkurser och ännu mer matematik. Sedan 20 år tillbaka är han lärare på Svaneskolan i Lund.
– What’s up Kent!, säger en elev och slår sig ner vid sin plats.

Några andra elever slår upp sina matteböcker och börjar räkna i väntan på att Kent Nilsson ska bli klar. De sista eleverna kommer in. Kent Nilsson rör sig sakta mot whiteboardtavlan, tar fram pennan och skriver mattetal så det glöder. På schemat idag: procenträkning.
– Jag vill att ni tittar hit. Det finns två sätt att räkna ut procent på.

Varje elev har blivit utplacerad av Kent Nilsson. Bland sina elever är han känd för att tillhöra den strikta och hårda sortens lärare. I salen ska det vara lugnt och tyst. Han ser sig om i klassrummet en stund innan han slänger ut frågor till sina elever.
– Det är en metod jag använder. Jag låter inte bara de som räcker upp handen svara på frågorna. Ibland är eleverna ofokuserade och kollar ner i sina egna böcker. För att fånga deras uppmärksamhet slänger jag ut frågan till dem. Då får jag dem att fokusera, förklarar Kent Nilsson.

Det blir en kort genomgång i procent- och ränteräkning innan han lämnar över ansvaret åt eleverna själva. Idag ska uppgift nummer 121 göras klart. Men Kent Nilsson förväntar sig mer.
– Det är bra om ni räknar mer så ni kommer i fas.

Det räknas för fullt i salen. I bakgrunden hörs ljudet från lekande elever på skolgården som tagit rast. En instängd och kvav kemisal behöver luft. Han öppnar fönstret och ser ut över de lekande barnen innan han går varvet runt för att hjälpa sina elever.

Pennorna rasslar i mattehäftena men läggs plötsligt ner, en efter en, på begäran av Kent Nilsson. Han ser ut att ha inspirerats av Gustav Fridolins senaste förslag om rörelsematematik under lektionerna.
– Sträck på er lite och lägg ifrån er pennorna så att ni kan koncentrera er.

Enligt Kent Nilsson var allt inte bättre förr, däremot annorlunda och klassrummet har fått ett nytt klimat.
– Innehållsmässigt är det inte så mycket som har förändrats. Däremot kan jag ha en dialog med eleverna till skillnad från hur det var när jag själv gick i skolan. I dag är vi mer öppna mot varandra.

Att få en bra dialog är inte så enkelt. I grunden handlar det om att vinna elevernas respekt. Någonting som endast går om man är en duktig lärare och gör ett bra jobb.
– I dag har eleverna inte den högtidliga respekten för en som förut. Den måste jag vinna genom att göra ett bra jobb som att ha en bra dialog med eleverna bland annat.

På varje bänk ligger en iPad. Svaneskolans digitala satsning, ett verktyg som följer eleverna under varje lektion, på gott och ont. Det surfas och spelas musik ibland. Kanske har undervisningen och elevernas kunskaper fått lida för den digitala satsningen?
– Det är klart att surfplattan tar uppmärksamheten. Ibland är det lättare att koppla av en stund och gå in och chatta och spela spel än att jobba med matten. Det är frestande, det vet till och med vi vuxna om. Allt det här påverkar undervisningen, säger Kent Nilsson.

img_3387Fredrik Oxlin undervisar i matematik på Svaneskolan i Lund.

Inne i en annan sal har Fredrik Oxlin precis ställt om från kemi till matematik. Först lite småprat med några elever om gårdagens fotbollsmatch.
– Hur gick det i går, frågar Fredrik Oxlin några elever, innan han sätter igång.

De börjar prata fotboll och gårdagens match. I mittenraden drar en elev uppmärksamheten till sig iklädd en röd matchtröja från det som verkar vara favoritlaget, Liverpool. På ryggen står den brasilianska spelaren, Coutinhos namn skrivet i stora vita bokstäver.

Sedan fem år tillbaka har Fredrik Oxlin undervisat i matte och NO. I grunden är han utbildad civilingenjör i maskinteknik. Han vikarierade som lärare under studietiden och fick så småningom lust att arbeta med det på heltid. Han stortrivs.
– Jag får ofta frågan varför jag jobbar som lärare. Att jag har ”valt fel yrke”. Det finns en generell bild om låg lön och tuff arbetsmiljö. Jag skulle säga att det är väldigt individuellt.

Ett matteprov närmar sig och Fredrik Oxlin inleder lektionen med en genomgång inför provet. En lärare gör allt för att lugna sina elever inför provet. På tavlan skriver han upp ett tal för att eleverna ska komma igång.
– En dator kostar 7 500 kronor. Vilket blir det nya priset om priset sänks med 30 procent?

Den största utmaningen i sitt hans yrke är att undervisa när nivåskillnaderna skiljer sig. Under den sista lektionen innan matteprovet tar han sig tid att hjälpa varje elev.
– Utmaningen är att hitta en undervisningsmetod där tröskeln är så låg att alla kan sätta igång och jobba men inte så att det blir så lätt att vissa blir klara och inte blir utmanade. Det är viktigt att hitta en balans.

Ute på skolgården syns inte längre några spår av vintern. Snön har töat bort och ersatts med regn som rinner nedför de stora fönsterrutorna på Svaneskolan. Ett yrke har tappat sin charm, enligt undersökningar. För Kent Nilsson och Fredrik Oxlin väntar mer undervisning den här dagen. Trots rapporteringar och brister är de lika entusiastiska och engagerade i det de gillar mest – att undervisa.

FAKTA: PISA och löner
PISA = Programme for International Student Assessment är en mätning av OECD som undersöker 15-åringars kunskaper inom ämnena matematik, läsförståelse och naturkunskap. I den senaste mätningen som gjordes 2013 hamnade Sverige under genomsnittet för OECD för de samtliga mätningarna.
Skolvärlden har sammanställt löner för lärare som gäller 2015. Lönerna varierar beroende på kommun och län.

Text & foto: Beri Zangana

FOTNOT: Reportaget skrevs innan de senaste resultaten från PISA-undersökningarna som släpptes i början av december. Resultaten har gått uppåt och ligger nu i linje med eller över OECD-snittet.