Gäss! Dags att smörja kråset

SKIVARP. Svartsoppa och kristna helgon, tillsammans utgör de grunden för en välkänd svensk tradition – Mårtensgås. November står för dörren, och nu förbereder sig gästgivaregårdar runt om i Skåne för Mårtensafton.

Den 10 november firas Mårtensafton. Då frossas det i gås, en tradition som är starkt förknippad med Skåne. Gåsamiddag har ätits i Sverige sedan 1500-talet och var till en början en exklusiv måltid för de högre samhällsstånden.

Numera är det många gästgivaregårdar i Skåne som bjuder in till att fira Mårtensafton. I Skivarp anordnar man gåsamiddagar för 17:e året.

– Det har ökat vartenda år och vi har många stamgäster som kommer år efter år, säger Johan Bohman, ägare och restaurangchef, på Skivarps gästgivaregård.

Varför tror du att så många vill fira Mårtensafton?

– Min uppfattning är att det är två grupper som kommer. De som en gång har haft den här traditionen hemma, hos någon mormor eller så. Sen flyttar de till en mindre lägenhet och vill ändå hålla traditionen levande. Men vi har många som kommer från Malmö också, både vana och nybörjare, säger Johan Bohman.

Först på 1800-talet fick traditionen fäste i Skåne, det landskap Mårtensgås idag är starkt förknippat med. I slutet av 1700-talet minskade gåsuppfödningen i landet, eftersom gässen inte längre kunde finna bete. I Skåne däremot, fanns sankmarker och stubbåkrar, och där trivdes gässen.

Jonas Engman, etnolog vid nordiska museet, säger att Mårtensafton i början inte var en särskilt firad helgdag.

– Det vimlade av helgdagar då, och vi tror inte att den var viktigare än någon annan. Den togs sedan upp under 1800-talet, och i och med att gåsnäringen behållits i Skåne så har den blivit stor där, säger Jonas Engman.

Även om traditionen inte fått fäste i någon större utsträckning utanför Skåne, så har den ändå en självklar plats bland svenska högtider.

– Mårtensafton är inte så särskilt spritt och har aldrig varit, men det ingår i vårt medvetande som svensk, tillägger Jonas Engman.

Det finns flertalet regler och traditioner kring vad som ska serveras på en gåsamiddag. Svartsoppa på blod till förrätt och skånsk äppelkaka till efterrätt. Och självklart en gåsstek som huvudrätt.

– Gås är den mest perfekta restaurangrätten som finns, säger Johan Bohman på Skivarps gästgivaregård.

Varför det?

– Jo därför att ska du göra gås så tar det väldigt lång tid, två dagar om man ska få det perfekt, och det har inte den moderna människan tid med. Det kräver rätt mycket teknik och kunskap för att göra en bra gås, avslutar Johan Bohman.

Text: Annie Hansson och Julia Moegelin 

Varifrån kommer traditionen?
Traditionen om Mårtensgås sägs ha vandrat från Frankrike, via Tyskland och kommit till Sverige under 1500-talet. 

Namnet Mårten kommer från det kristna helgonet S:t Martin som var en romersk riddare som levde under 300-talet. Enligt sägnen så ville folket göra honom till biskop, mot hans vilja. 

För att smita undan biskopskapet så gömde Martinus sig bland gässen, det gick dock inte obemärkt förbi. Gässens kackel avslöjade honom och Martinus tvingades till att bli biskop ändå.

Martinus fick då en oplockad gås med gässen, och därför äter vi nu gäss i hans minne.
Källa: Nordiska  Museet