Gåsen gör en kalkon

SKURUP. Om ett par veckor är det mårtensgås. Det borde vara en stor sak i Skurups kommun, där just gåsen har en självklar plats i kommunens egen berättelse. Men få skåningar verkar fira, allra minst kulturprofilen Kalle Lind.

Det går att leva ett helt liv i Skåne utan att konfronteras med traditionen runt mårtensgås. Det tror Kalle Lind, som bott i södra Skåne i hela sitt liv och trots det bara varit på en enda mårtensafton.

– Jag säger som min mormor: varför skulle jag äta gås, det är ju inte gott.

Kalle Lind tycker det är viktigt att komma ihåg under vilken historisk epok som mårtenstraditionen kom till. Det var under slutet av 1800-talet då nationalromantiken var stark. Sverige försökte skapa en nationell identitet, bland annat genom att blåsa nytt liv i gamla traditioner. Mårtensgås lyftes fram som en av de typiskt skånska högtiderna.

– Men dagens människor bryr sig inte om att vara museiföremål. Min mormor, åter igen, äter ju inte gås bara för att hon är skåning. Den typiska gåsätaren är nog exilskåning, säger han.

Bland matvaruaffärerna märks det att intresset för att tillaga gås är lågt. Rickard Thulin Nilsson, som är med och driver ICA Nära i Skivarp, har inte köpt in gås på flera år.

– Efterfrågan är låg. Jag tror att de som vill fira mårtensgås antingen går ut och äter eller har sina smultronställen där de köper gäss för att tillaga, säger han.

I stället är det andra fåglar som står på menyn i november.

– Jag tror många väljer att laga kalkon eller kyckling när det är mårtensafton eller till Allhelgonahelgen. Det är snarare det vi tar in, säger Rickard Thulin Nilsson.

Även anställda på Coop Extra och ICA Supermarket i Skurup menar att intresset är allt annat än skyhögt. Båda affärerna kommer att ta in färska gäss, men förväntningarna på försäljningen låga.

– Kyckling ökar mycket, och anka och kalkon säljer inför högtider. Men så mycket gås vågar vi inte ta in, det ska säljas också, säger Gjorgi Cavdarovski på Coop Extra.

Magdalena Hellström är enhetschef för information och kommunikation i Skurups kommun. Hon menar att gåsen inte används som symbol i lika hög grad som för tio år sedan.

– Då använde vi oss ofta av gåssymbolen i marknadsföringssyfte, men nu är det mest kommunens logotyp med Nils Holgerssons gås Mårten. Det är ett politiskt beslut vi har att förhålla oss till helt enkelt, säger hon.

Fakta:
– Varför firas mårtensgås?
Högtiden firas till minnet av helgonet Martin av Tours. Sägnen säger att invånarna i staden Tours ville göra Martin till biskop mot hans vilja. Han gömde sig bland gässen för att slippa undan, men de kacklade och avslöjade honom och han blev biskop trots allt. Martin begravdes den 11 november 397. Därför firas mårtensafton alltid 10 november, kvällen innan mårtensdagen.
En annan förklaring är att gåsen traditionellt sett är slaktfärdig i början av november och därför har kommit att förknippas med mårtensdagen.

– Den klassiska mårtensmenyn, framtagen av krögare i Stockholm på 1850-talet:
Förrätt: Svartsoppa (soppa gjord på buljong och gåsblod. Smaksätts med bland annat sirap, starkvin, ingefära och kryddnejlika)
Huvudrätt: Ugnsstekt gås (gärna tillsammans med potatis)
Efterrätt: Äppelkaka

– Gåsen i populärkulturen:
Selma Lagerlöf – “Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Sagan om pojken Nils som flög genom Sverige på en gåsrygg. Berättelsen tar sin början i Västra Vemmenhög i Skurup och har blivit till kommunens symbol.
Edvard Persson – skånsk trubadur som ofta sjöng om gäss i sina visor. En av de mest minnesvärda är ”Lide grann från ovan”.
Kalle Anka – I serien finns gåsen med som Farmor Ankas lata och glupska dräng, Mårten Gås.

Text: Ludvig Idoffsson och Hedvig Wrede
Foto: Arkiv och pressbild