Mångdubblad ökning nyanlända på Skurups folkhögskola

SKURUP. På ett och ett halvt år har antalet nyanlända elever på Skurups folkhögskola ökat från sju stycken till 130 stycken. Skurupsposten har fått följa med en klass på deras förmiddagslektion.

Längst fram står Mustafa Al Abdullah och undervisar. Han pratar snabbt och tydligt med yviga kroppsgester. Den här dagen är det bland annat satsdelarna subjekt och objekt som ska gås igenom.
– Eva skriver till Sara. Vem är subjekt? frågar han.
Någon långt bak i klassrummet ropar Eva. Mustafa Al Abdullah nickar leende och fortsätter.
–Vill ni hälsa på oss? Är alla med på att det heter så? Vad skulle det annars heta? Vill ni hälsa på vi? Nej, det går inte, säger Mustafa Al Abdullah.
Han upprepar den felaktiga meningen på arabiska för att förtydliga skillnaden mellan subjekt och objekt, sedan fortsätter han på svenska.

I samband med den stora flyktingvågen hösten 2015 kom Mustafa Al Abdullah till Sverige. Hemma i Syrien jobbade han med heminredning och hade ett företag med 14 anställda. Nu är han mer lockad av att jobba som lärare. Han vill skaffa sig en lärarutbildning. Han gillar att se deltagarnas språkliga utveckling. En utveckling som han själv nyligen genomgått. Hans svenska är på alla sätt felfri med en skånsk antydan i rösten. När han får frågan hur det kommer sig att han pratar så bra svenska säger han att han utnyttjade sin tid i asylboende väl för att lära sig svenska. Nu vill han hjälpa andra.
– Jag vill göra ett jobb som jag blir stolt av. Det blir jag här. När folk kommer hit och börjar på noll, utan att prata ett ord svenska, och sedan börjar hålla konversationer. Då blir jag stolt, säger han.

Skurupsposten sitter med några deltagare längst bak. Närmast är Ziad Raddawi. Han ler mot oss och ger välkomnande plats. Från de starka lysrören i taket kastas ljus på hans blankputsade lågskor. Försiktigt öppnar han lite av dragkedjan på sin fodrade jacka. Medan Mustafa Al Abdullah fortfarande pratar framme vid tavlan viskar Ziad Raddawi att han varit i Sverige i två månader och att han under många år själv undervisat. Han var lärare i ekonomi på universitet i Syrien. Nu bor han i Skurup.

När undervisningen är färdig ropar Ziad Raddawi något på arabiska. Då reser sig en kvinna från andra änden av klassrummet och närmar sig oss. Det är hans svärdotter Maya Alissa. Hon slår sig ner och presenterar sig. På ett ohämmat sätt berättar hon att hon kom till Sverige för tre månader sedan och att hon är utbildad apotekare. Under eftermiddagen ska hon till apoteket i Tomelilla, för att praktisera. Hon pratar gärna och har lätt att göra sig förstådd. Det säger hon beror på att hon redan i Syrien började plugga svenska genom att se Youtube-klipp.

Ziad Raddawi sitter med en bunt papper med olika övningar på. Han skruvar något på sig och verkar ha kört fast. Det uppmärksammar läraren Mustafa Al Abdullah och kommer till honom. Mustafa Al Abdullah saktar ner sin energiska stämma och pratar extra tydligt på svenska. Efter en stund övergår han till arabiska.
Alla ord som Ziad Raddawi inte förstår får han skriva ner på en lapp med översättningen på arabiska bredvid. När dagen är slut får han lämna den lappen till läraren. Sedan får han skriva ner alla orden på arabiska för att plugga hemma. En vecka senare kommer Mustafa Al Abdullah att gå igenom orden med honom igen, för att säkerställa att han lärt sig dem.

Gunnel Ottersten är projektledare för etableringslinjen och den allmänna linjen. Hon tror att det ökade antalet deltagare beror på det individanpassade upplägget.
– Hit kan man komma utan att varken kunna skriva eller läsa, och studera upp till gymnasial nivå. Totalt individanpassat, deltagarna får följa olika trappsteg beroende på sin utveckling. Det tror jag faktiskt är unikt i Sverige, säger Gunnel Ottersten.

Text: Arvid Brandström
Foto: Arvid Brandström