Skurups SFI i framkant
SKURUP. Svensk SFI-utbildning fick i förra veckan kritik av fackförbundet Unionen. Förbundet menade att fler kommuner borde erbjuda SFI-utbildning anpassad efter kunskapsnivå och yrkesbakgrund. Men lärarna på SFI i Skurup kan inte alls relatera till kritiken.
I kritiken skrev Unionen att nyanlända borde erbjudas yrkes-SFI genom att studera på distans samtidigt som de arbetar, och att flera kommuner måste bli bättre på att anpassa utbildningen efter individens tidigare kunskapsnivå.
–Jag förstår kritiken, men jag kan inte alls relatera den till vårt sätt att arbeta. Vi möter alla elever på den nivå som de behöver, och det finns alltid möjlighet för eleverna att flytta upp till nästa nivå utan att behöva vänta in andra, säger Kjersti Popotnik, som är SFI-lärare på Nils Holgersson Gymnasiet.
Gällande yrkesinriktad undervisning berättar hon att de på utbildningen samarbetar tätt med både arbetsförmedlingen och kommunen för att det ska finnas möjlighet för eleverna att till exempel få ha en stödpraktik under studietiden. Möjligheten till yrkes-SFI finns inte i Skurups kommun, däremot finns det möjlighet för eleverna att göra det i andra kommuner om de skulle uttrycka önskemål om det.
Anledningen till att Kjersti Popotnik tycker att hon och hennes kollegor lyckas så väl med att tillgodose elevernas individuella behov tror hon beror mycket på att eleverna är relativt få. Just nu är de mellan 70 och 80 stycken, som mest har de varit runt 130. Kjersti berättar att detta gör att stämningen på utbildningen blir personlig och familjär.
-Jag känner alla mina elever, vet vad de har för bakgrund och framtidsplaner. Om man är en större grupp tror jag att det är svårare, och jag tycker det är sorgligt om en elev blir hämmad i sin utveckling på grund av det.
På Skurups Folkhögskolas har man kunnat att slopa det traditionella SFI-systemet, där alla börjar på samma nivå och gör samma tester för att flytta upp i nivåerna. Detta på grund av att folkhögskolan inte regleras på samma sätt som annan utbildning.
–Vi har elever som kommer hit som aldrig tidigare gått i skolan och inte har någon plan på vidare studier, och andra som har sju års universitetsutbildning bakom sig och vill läsa på universitet även i Sverige . Det är olika vad de ska ha sin svenska till och därför behöver deras utbildning se olika ut, berättar Gunnel Otterstam, ansvarig för SFI-utbildningen på skolan.
Med bakgrund i detta ser därför elevernas individuella studieplaner olika ut, och på utbildningen ser man till att alla elever de olika grupperna arbetar på samma nivå, och har liknande akademisk bakgrund och önskemål om framtiden.
–En person som kommer hit med två år i skolan bakom sig som inte har någon plan på att plugga på högskola behöver inte veta att det heter possessiva pronomen eller reflexiva verb, den behöver kunna läsa, skriva och göra sig förstådd på svenska. Vår ambition är att anpassa utbildningen så mycket det bara går efter individen, säger Gunnel Otterstam.
Text: Maria Louise Camitz
Foto: Nils Arvid Brandström