Skurupsbornas tips inför hösten
SKURUP. Kylan kryper in, kvällarna blir längre och löven skiftar färg. Höstdagjämningen är här (onsdag, den 23 september) och vi blir påminda om mörkret som kommer ta över våra liv i 178 dagar innan ljuset får sin revansch. Vi har frågat några i Skurup om vad de känner om höstdagjämningen och om de har något bok eller filmtips.

Susan Sjöblom, 61 år, Skurup
– Jag hade gärna haft kvar ljuset lite längre, det är inte så positivt känner jag. Jag kommer hålla mig mer inomhus och där blir man duktigare också, man är mer noga och tar hand om hemmet. Vill man ha en riktigt långkörare så finns det en författare som heter Lucinda Riley, hon har skrivit bland annat en bokserie som heter “De Sju Systrarna”.

Fredrik Agvard, 40 år, Malmö
– Jag tycker det är ganska mysigt med höst men det är lite blandade känslor. Jag gillar alla årstider men inte övergångarna, jag gillar när de har etablerat sig, när hösten vet vad den vill. Musiken jag lyssnar på styrs mycket av årstiden och jag träffar gärna kompisar på en öl och går på konsert.
– Jag blir påmind om när jag såg “Call Me By Your Name” på bio, det var en smällkall vinter och så fick man se den italienska sommaren. Därför skulle jag rekommendera den just för att det är en sådan sommardröm till film.

Britt-Marie Lurell, 88 år, Skurup
– Det är skönt, jag gillar hösten. Det är såklart mysigare när det är ljust men man får ta det för vad det är. Jag brukar byta garderob, ta fram höstjackan och kapporna, jag gillar kläder. Det finns en trevlig serie på sjuan som heter “Best Medicine” som är himla rolig, den kan man följa.

Melvin Andreassen, 18 år, Skurup
– Det är lite trist, jag blir mycket lättare nere när det blir snabbare mörkt. Jag försöker ställa in mig på höstkänslan och att det snart är jul. Man får ta på sig en extra jacka och halsduk, byta garderob helt enkelt. Annars försöker jag bara ställa in mig mentalt på det kalla klimatet och den kommande vinterdepressionen.
– Jag och familjen brukar kolla “Lord Of The Rings” på vintern och sen lyssnar jag mer på folkrock som Joni Mitchell och John Martyn.
TEXT OCH BILD: Jonathan Sarskog Steigleder