Cykelturer på Västeräng – vill ha fler volontärer
SKURUP. En elcykel med soffa framtill och en volontär som cyklar – det är allt som behövs för att hyresgästerna på Västeräng ska få komma ut i samhället och återuppleva sitt Skurup.
Sedan starten i Danmark 2012, har den ideella organisationen, Cykling utan ålder, spritts över hela världen och finns sedan 2015 i flera svenska kommuner. I en specialbyggd lastcykel skjutsas den äldre generationen runt i hemkommunerna av volontärer.
– De äldre blir sedda i samhället. De får se samhället. Vi cyklar överallt, sakta i gånghastighet. Man hinner stanna och se allting, säger Kate Ohlsson, vice ordförande i Cykling utan ålder – Sverige.
Upplägget är enkelt: En representant från organisationen kommer ut till ett äldreboende och håller i en två timmar lång utbildning för personal och volontärer. Den som ska cykla behöver kunna hantera cykeln och ska kunna trafikreglerna. Cykeln må se stor och tung ut, men är i själva verket lättcyklad med ett stort batteri. I bokningsprogrammet väljer sedan volontären en tid som passar och boendet godkänner därefter detta.
När vård-och omsorgsboendet Västeräng i Skurup öppnade i maj i år, införskaffades en Christianiacykel och kort därefter påbörjades ett samarbete med Cykling utan ålder. Pådrivande i processen var Linn Rosberg, som arbetar på boendet.
Birgitta Mangiapia och Gun Andersson är två av flera hyresgäster på Västeräng som uppskattar cykelturerna.
Vilka känslor infinner sig inför-och efter cykelturerna?
– Förväntan. Är det inte dags snart? Kom igen! Lite den känslan. Efteråt känner man sig tillfredsställd. Man har fått gjort något och sett något, säger Birgitta Mangiapia.
Cykelturen blir en social aktivitet samtidigt som man får känna vinden i håret och se sig omkring i kommunen. En sväng förbi huset där man en gång bodde, besöka en plats som betyder mycket, eller upptäcka ett nybyggt område. Oavsett önskemål har passageraren möjlighet att visa upp sitt Skurup.
Gun Andersson berättar om ett tillfälle där valet av en annan väg på hemfärden, ledde till att hon och volontären hamnade i ett industriområde de inte varit i tidigare.
– Vi höll på att inte hitta ut. Jag visste var vi var men inte hur man kom ut, säger Gun Andersson och skrattar.
Intresset är stort och Birgitta Mangiapia och Gun Andersson hade gärna varit ute på cykelturer varje dag, när vädret tillåter.
– Det är därför vi försöker få in de här volontärerna. Vi har ju volontärer på gång, som vill börja cykla och då kan cykeln rulla mer, säger Linn Rosberg.
Cykelturerna blir också ett samtalsämne där hyresgästerna tipsar varandra och låter sig inspireras, då alla kan åka med.
– Jag har cyklat med de som sitter i rullstol, som inte kan gå. Då använder man en lift och personen åker över och sätter sig. Det känns fint att alla kan få åka, säger Linn Rosberg.
Anette Balke är en av volontärerna som gärna ger sig ut på en cykeltur med passagerare i Skurup. Hon har tidigare cyklat i Paris och även cyklat Vätternrundan flera gånger. Cykelturerna i Skurup blir något helt annat, där de sociala stunderna och intrycken betyder mycket.
– På cykeln känner man dofter och ser saker som man inte gör när man åker bil. Det gör gott att göra gott för andra. Det är ju så lätt det här, säger Anette Balke.
Gun Andersson och Birgitta Mangiapia är eniga om att cykelturerna möjliggör upplevelser som bilturer inte kan ge.
– Min dotter har ju kört runt och visat mig med bil, innan jag flyttade hit, men trots att hon kör sakta så går det ju så fort ändå. Med cykeln kan man säga: stanna här, säger Gun Andersson.
Fakta: Cykling utan ålder
- Startade år 2012 i Köpenhamn
- Först ut i Sverige var Malmö, år 2015
- Organisationen finns i 51 länder
- Över 35 000 volontärer
- 45 svenska kommuner samarbetar i dag med organisationen
Källa: Cykling utan ålder
Text och bilder: Eric Hansson