Del 2: Ingen ny mötesplats för nyanlända

Flyktingkrisen fem år senare: Kommunen

Bild från ett av Mötis-tillfällena. Marcus Willman till vänster. Arkivbild.

Bild från ett av Mötis-tillfällena. Marcus Willman till vänster. Arkivbild.

SKURUP. Fem år efter flyktingkrisen gör Skurupsposten nedslag i de svårigheter som består, men även i två hoppfulla livsöden. I andra delen fokuserar vi på mötesplatsen Mötis som lades ner förra året. På vem faller ansvaret för en ny mötesplats – och behövs det?

Mötis (Möten på en tisdag) tycks ha varit ett uppskattat veckoinslag bland Skurupsborna. Verksamheten var ett rum för möten mellan invånare, förvaltningar och näringsidkare, som värnade integrationen för nyanlända. Vid det sista tillfället skrev Ystads Allehanda att stämningen gick i moll – trots fika och gott sällskap. Sedan dess har ingen ny likvärdig verksamhet upprättats.

– Mötis var ett unikt samarbete mellan civilsamhället och olika kommunala verksamheter som möjliggjorde ett gott utbyte, säger Malin Lovén, tidigare integrationsstrateg i Skurups kommun.

Numera finns det ingen tjänst som heter ”integrationsstrateg” i Skurup. Kommundirektör Marcus Willman berättar att detta är en av de befattningar som funnits tidigare, men nu försvunnit eller uppgått i den så kallade arbetsmarknadsenheten. Anledningen är att dessa tjänster finansierades av stat och länsstyrelse i samband med den höga andelen nyanlända 2015.

Idag anses situationen inte lika brådskande, vilket lett till att stöden minskat. Det har i sin tur lett till omorganisering. Nu sköts integrationsfrågan av arbetsmarknadsenheten tillsammans med individ- och omsorgsenheten, med målet att få ut människor i arbetslivet.

Ulrika Persson, chef på sistnämnda enhet, bekräftar att behovet av en verksamhet i Mötis anda inte känns lika tryckande för kommunen idag.

– Det är i sådana fall upp till föreningarna och kanske folkhögskolan att ta tag i. Det är ingen tjänstemannafråga längre.

Samtidigt har andelen personer med försörjningsstöd nästan dubblerats de senaste fem åren. Detta menar Ulrika Persson beror på ett antal olika faktorer utöver integrationsproblematiken – en tuffare arbetsmarknad och ett ökat antal sjukskrivna utan sjukpenning.

Malin Lovén delar Marcus Willmans bild av de ekonomiska begränsningarna, men tycker också att insatsen är liten i förhållande till vad den ger. Mötis fick 50 000 kronor om året och har hjälpt över femtio personer ut i arbetslivet.

– Vilken annan kommunal verksamhet har lyckats med det, undrar Malin Lovén.

Marcus Willman är trots utmaningarna hoppfull inför framtiden och tror på den nya organisationen:

– Vi ska fortsätta på den inslagna vägen och arbeta närmare både socialtjänst och näringsliv för att få ihop mixen. Matcha efter kompetens och få ut folk i arbete, generera yrkeserfarenhet. Men det blir tufft framöver, inte minst på grund av covid.

Text: Fredrik Glückman