Demokratin arbetar långsamt i Skurups kommunfullmäktige
SKURUP. Ärenden hinner fylla år innan beslut fattas och dagordningen är skev. Det råder delade meningar bland Skurups politiker om vad som tynger ner arbetet i kommunfullmäktige, men ingen missar ett tillfälle att skylla på motståndarna.
Bland det sista som hände vid Skurups kommunfullmäktiges förra möte, den 29 januari, var att ledamot Sten Hamberg (M) reste sig upp och ställde en fråga till församlingens ordförande, Lena Axelsson (S): ”Hur många av de motioner och medborgarförslag som behandlats vid dagens sammanträde är yngre än ett år?”
Enligt kommunallagen bör det ta högst ett år från det att en motion eller ett medborgarförslag presenteras i kommunfullmäktige till dess att församlingen fattar beslut i ärendet.
Vid det aktuella tillfället svarade ordförande Lena Axelsson (S) att Sten Hambergs fråga fick vänta till nästa sammanträde, den 26 februari 2018.
Skurupsposten har tagit reda på svaret redan nu:
Av de sju motioner som det togs beslut i vid kommunfullmäktigemötet den 29 januari var sex stycken äldre än ett år. Och av de sex motionerna på övertid var de flesta äldre än 20 månader. Av de sju medborgarförslag som kommunfullmäktige beslutade i vid samma möte, var ett förslag över två år gammalt och de resterande sex förslagen några veckor äldre än ett år gamla.
Alltså: av totalt fjorton ärenden var det bara ett, en motion om bidragsfusk, som behandlades av kommunfullmäktige inom den rekommenderade tidsgränsen på tolv månader.
Är detta ett problem?
Den frågan delar kommunfullmäktiges ledamöter och skiljelinjen tycks gå mellan dem som anser att övertiden är ett tecken på systemfel, och dem som anser att det är ett normalt resultat av den demokratiska processen.
Sten Hamberg (M) och Lars Nyström (SD) ser ett mönster av att motioner från deras partier blir liggande alltför länge i beredningarna, utan att någonting händer.
-Jag tror nästan att de gör det medvetet. De är inte direkt överhopade med motioner, säger Sten Hamberg.
Ledamoten Göran Pettersson (MP) beskriver saken annorlunda. Han säger att det finns några få fall där motioner av allt att döma glömts bort av exempelvis kommunens tjänstemän, men att den absolut vanligaste orsaken till att ett ärende tar tid är att hanteringen faktiskt kräver det.
-Ärendena måste tillåtas gå igenom processen. De ska passera kommunfullmäktige, beredningarna och kommunstyrelsen. Inte sällan måste vi också invänta svar från externa aktörer, säger han.
Kommunfullmäktiges ordförande Lena Axelsson (S) säger också att ett ärendes resa genom den kommunala organisationen är lång och ofta behöver vara det. Hon tycker att den rekommenderade tidsgränsen på ett år är alltför hård.
-Det är orimligt att generalisera för alla motioner, eftersom olika motioner ställer olika krav på förarbete av beredningarna, säger hon.
En annan fråga som har att göra med att arbeta effektivt är direkt kopplad till kommunfullmäktiges sammanträden: den handlar om de bordlagda ärendena. Att bordlägga ett ärende betyder att skjuta upp det till nästa möte. Så sker vid de flesta möten i Skurups kommunfullmäktige och anledningen är tidsbrist: att man inte hinner med alla punkter på dagordningen innan mötestiden är slut.
-Det här är allvarligt. Vi måste ha tid att debattera de här viktiga frågorna någon gång, annars kommer vi inte framåt i dem, sa ledamot Åsa Ekblad (M) vid förra sammanträdet med Skurups kommunfullmäktige den 29 januari, efter att ordförande Lena Axelsson (S) nyss beslutat att bordlägga flera ärenden.
Varför hinner inte Skurups kommunfullmäktige med alla punkter på dagordningen?
Ett sätt att svara på frågan är att titta på vad dagordningen består av. Ärenden av typen motioner, interpellationer och frågor står generellt för huvuddelen av punkterna. Det är punkter som i regel initieras av oppositionsledamöter. Detta i sig är ingenting anmärkningsvärt.
Men vid kommunfullmäktiges fyra senaste sammanträden (oktober 2017 – januari 2018) har initiativtagarna till dessa punkter på dagordningen i oproportionerligt hög grad varit församlingens fyra politiska vildar i Skurupspartiet. Medan ledamöter från Allianspartierna (M, L och C) under dessa fyra månader i snitt bidragit till dagordningen med en punkt per ledamot, har de fyra politiska vildarna under samma period bidragit med över tre punkter per ledamot.
Annorlunda uttryckt: ledamöterna från Skurupspartiet har tagit tre gånger så stor plats i Skurups kommunfullmäktiges dagordning som ledamöterna från Allianspartierna, i förhållande till antal ledamöter.
Kommunfullmäktiges ordförande Lena Axelsson (S) är ansvarig för dagordningen. Hon säger att kommunfullmäktiges ledning, som består av ledamöter från Socialdemokraterna och Centerpartiet, är överens om att det inte finns någon anledning att vidta åtgärder för att minska antalet bordlagda ärenden.
Lena Axelsson (S) tycker att ansvaret för att hålla dagordningen hanterlig vilar på alla ledamöter i kommunfullmäktige.
-Antalet interpellationer har ökat, och det är inte alla interpellationer som ställs som helt hör hemma i kommunfullmäktige. Men vi har varit toleranta, vi tar med dem också, säger hon.
De ledamöter som Skurupsposten pratar med om detta förhållande säger att det är en demokratisk rättighet för kommunfullmäktiges alla medlemmar att göra sin röst hörd.
-De politiska vildarna har en hel del interpellationer och frågor under mötena. De har valt att föra fram sin politik på det sättet. Vi har valt ett annat sätt, säger Lars Nyström (SD).
Av de fem oppositionspartierna har Sverigedemokraterna under den aktuella perioden tagit minst plats i kommunfullmäktige, sett till antal initiativ till punkter på dagordningen. Men de punkter som de väl fört upp har varit desto tyngre, oftast motioner. Göran Pettersson (MP) påpekar att Sverigedemokraterna har stor makt i kommunfullmäktige, eftersom de med sina nio ledamöter är näst största parti och ofta får rollen som vågmästare.
Camilla Westerdahl (S) tycker att de politiska vildarna och Sverigedemokraterna tillsammans tar för mycket tid i anspråk under kommunfullmäktiges sammanträden.
-Kanske hade den tiden kunnat användas bättre, så att vi tog oss igenom hela dagordningen. Konsekvensen blir att fler ärenden blir bordlagda vid varje möte, säger hon.
Niklas Sjöberg är före detta moderat och numera en av de politiska vildarna i Skurups kommunfullmäktige. Han är också den ledamot som vid de senaste två sammanträdena haft enskilt flest ärenden på dagordningen. Han säger att anledningen till att han ställer så många frågor och interpellationer är att ordförandena i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inte gör sitt jobb ordentligt och därför måste ifrågasättas.
Han säger också att han anser att de styrande partierna i realiteten saknar ett riktigt mandat från väljarna, eftersom Alliansen och Sverigedemokraterna tillsammans har fem fler stolar i kommunfullmäktige.
– Men på grund av hot från Stockholm att de inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna så gav Allianspartierna bort makten i den här kommunen vid förra valet, säger han.
Text och research: Ludvig Idoffsson
Foto: Arkiv
FAKTA:
Vilka sitter i Skurups kommunfullmäktige?
Det sitter 41 ledamöter i fullmäktige och de fördelar sig på följande sätt:
- Socialdemokraterna (S), Miljöpartiet (MP), Vänsterpartiet (V), Kommunens Väl (KV): 18 ledamöter
- Moderaterna (M), Centerpartiet (C), Liberalerna (L): 10 ledamöter
- Sverigedemokraterna (SD): 9 ledamöter
- Politiska vildar/Skurupspartiet (SkuP): 4 ledamöter
Hur arbetar Skurups kommunfullmäktige?
- Det är de 41 ledamöterna i kommunfullmäktige som bestämmer i Skurup. Församlingen är kommunens högsta beslutande organ och vilka som sitter i den avgör kommunens invånare vid allmänna val vart fjärde år.
- Under innevarande mandatperiod (2014-2018) styr en politisk vänsterallians Skurups kommun i minoritet. Den består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kommunens Väl. I opposition står Allianspartierna: Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna och de politiska vildarna i Skurupspartiet.
- Skurupspartiet bildades 2016 av fyra ledamöter som ursprungligen röstades in i kommunfullmäktige på mandat för Moderaterna och Liberalerna.
- Kommunfullmäktige sammanträder en gång i månaden för att debattera och rösta ja eller nej till förslag om hur kommunen ska använda sina pengar och andra resurser.
- Motioner är förslag på åtgärder som kommunfullmäktige ska rösta ja eller nej till. Interpellationer och frågor handlar om att en ledamot av kommunfullmäktige kräver ett klargörande från någon annan.
Kommunstyrelsen och beredningarna:
- Kommunstyrelsen består av elva ledamöter, som utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har ansvar för att förse kommunfullmäktige med ett uttömmande beslutsunderlag i alla ärenden som kommunfullmäktige ska fatta beslut i.
- En beredning är en arbetsgrupp som består av politiker från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, samt tjänstemän. Beredningarna har, tillsammans med kommunstyrelsen, till uppgift att ta fram ett informationsunderlag till kommunfullmäktige, innan den fattar sitt beslut. Arbetet i beredningarna och kommunstyrelsen är ganska tekniskt. Exempel på frågor som beredningarna och kommunstyrelsen har att svara på är vad genomförandet av ett visst förslag skulle kosta, om det finns utrymme för det i kommunens budget och om genomförandet ligger inom ramen för lagen.