En böjelse för trä

SKURUP. Passionen för trä har tagit honom från Connecticut till Rydsgård, där han snickrar möbler med ett unikt detaljarbete. Och hans hantverk ligger rätt i tiden.

Sågdammet yr och det doftar varmt trä i det gamla magasin som numera
huserar tre entusiastiska snickare. En av dem är Ryan Avery Donnely, en trettioårig amerikan med storslagna framtidsplaner för sitt möbelsnickeri.

I taket hänger en träskylt med texten “Blind Rabbit” prydligt bränt med en lödpenna. Blind rabbit är en metod för sammanfogning av träbitar, men även namnet på Ryans nystartade möbelsnickeri.

På bordet i Ryans arbetshörna ligger flera böjda trästycken och långa metallskenor hänger i rader på väggen. Han demonstrerar hur de används för att böja träbitar och berättar att de sedan får pressas i den böjda formen i flera dagar innan de antar en kurvform. Det krävs både tålamod och en del experimenterande för att få till de perfekta bågarna utan att träet knäcks. De böjda träbitarna ingår i de flesta av Ryans möbeldesigner och är något av hans signum.

-Att böja trä är verkligen min grej. Det är inte så många möbelsnickare som använder den här tekniken, så jag är ganska unik, säger Ryan.

Inspirationen till att använda böjt trä i sitt finsnickeri har Ryan fått från sin båtbyggarutbildning på The Landing School of Boatbuilding and Design. Båtbyggandet lämnade Ryan dock bakom sig efter att ha restaurerat en stor yacht. Under flera år arbetade han för arkitekten och skulptören Tom Luckey med att bygga stora tredimensionella skulpturer som barn kan leka i.

-Tom var en av mina största inspiratörer när jag själv började med möbelsnickeri.

Ryan hade planer på att så småningom starta något eget i USA, men så kom en svensk kärlek in i bilden och efter några månaders resande mellan Sverige och USA byttes Connecticut mot Malmö. Efter att ha jobbat med renovering av barer och restauranger i Malmö i tre år kände Ryan att det var dags att äntligen starta sin egen verksamhet och tillverka möbler som han hoppas ska hålla i generationer.

-Det finns definitivt ett växande intresse för handgjort och hållbart, men det är ju inte 19-åringar som precis flyttat hemifrån som kommer köpa mina möbler. Med tanke på tidsåtgången för varje möbel, blir det dyrare än Ikea.

Den tilltänkta kundkretsen hoppas Ryan få kontakt med via arkitektbyråer och designagenturer. I nuläget ligger fokus på att skapa en portfolio som han kan visa upp för potentiella köpare och så småningom skall det även finnas ett stort showroom på andra våningen i magasinet som Ryan och hans två snickarkollegor samsas om sedan februari.

-Det kommer nog ta några år innan vi är klara med det här projektet, men vi vill att folk ska kunna komma förbi och ta en fika samtidigt som de tittar på det vi skapar här. På tredje våningen skall vi ha ett biljardbord och vi tänkte även bygga ett litet sovloft, så man kan bo över.

Ryans pappa arbetade som stenhuggare och han tror absolut att det är en av
anledningarna till att han valde hantverksbanan.

-Sten är väldigt hårt och kallt. Trä är ett mer förlåtande material som skapar en varm och mysig känsla i ett rum. Eftersom trä är mitt material vill jag kunna manipulera det på alla tänkbara sätt.

Imorgon får han, om allt går som planerat, sin F-skattsedel och kan komma igång på riktigt. Det tänker han fira på Mässingshornet i Kirseberg, Malmö med öl och quiz.

-Det blir som att cirkeln sluts, för det var genom personalen på Mässingshornet som jag fick kontakt med Magnus Olsson som jag tidigare jobbade för och som jag nu delar lokal med.

Text: Julia Ericsson
Foto: Paulina Leuku Shakeri