Frivilligt arbete är obetalbart

va%cc%88lkommen2

SKURUP. Röda Korskretsen i Skurup drivs som alla kretsar i Sverige av ideella krafter. Det ger en gemenskap som når långt utanför Kupans väggar.

Sång och dans hörs inifrån ett av rummen i Röda Korsets lokaler. Besökarna stampar fötter och klappar händer tillsammans när Kupan har öppet, och skratten som följer fyller rummen.

Ljuset skymmer utanför tegelbyggnaden som inramar Röda Korsets mötesplats i Skurup. Kupans panoramafönster lyser ut över Södergatan och Kyrkogatan där de möts och fortsätter ut mot Skånes frostade slätter.

Skurups Röda Korskrets bytte lokaler för fem år sedan. Då: en källarlokal som var svårtillgänglig för många besökare. Nu: en verksamhet med större lokaler där mycket ska få plats. Förutom second hand- försäljningen och systuga finns ett fikarum där Monica Feldt och Lena Cronqvist, också frivilliga för dagen, dukar upp bröd och ställer fram kaffe.

Ulla Mattiasson är biträdande Kupan-ansvarig och förbereder det sista innan butiken öppnas på onsdagar varje vecka. Ulla är en av miljontals frivilliga arbetare i Röda Korsets världsomspännande organisation. Här har nätverket slagit rot i Skurup där mötesplatsen som på så många andra platser är navet i verksamheten.

Besökare dansar och sjunger tillsammans innan en efterlängtad fikastund.

Besökare dansar och sjunger tillsammans innan en efterlängtad fikastund.

Röda Korskretsens verksamheter förgrenar sig utanför mötesplatsen. Frivilliga kan utbilda sig inom kretsen för bland annat anhörighetsstöd, leva vidare grupper, besöksverksamhet, beredskap i krissituationer och systuga för återbruk av tyger som lämnas in till Kupan. Just nu håller Grethe Karlsson i systugan som förbereder inför Jul I Byn, Skivarps julmarknad där Röda Korset kommer ha försäljning, lotteri och information om organisationen.

På systugans väggar klättrar hyllorna upp mot taket där tygerna väller ut och sträcker sig mot Grethes händer. Ett stort bord med två symaskiner står beredda att återbruka tyg som förvandlas till väskor, förkläden, grytlappar och saker kunder har efterfrågat. Grethe själv har varit aktiv medlem i tio år. Varför detta ideella arbete?

– Det är gemenskapen här, och att få komma hemifrån. Man träffar mycket folk och får göra en insats, säger Grethe Karlsson.

Besökare letar i hyllorna, plockar efter nya och gamla saker att återanvända. Det bubblar i luften, lusten att umgås och samlas för den goda saken. Sokran Asar kommer fram till Grethe med fynd i famnen. De hälsar varmt på varandra. Sokran har bott hos Grethe i ett år efter att hon kommit till Sverige från Turkiet.

– För mig är personalen som mormödrar. Grethe är min mormor, och mormor till mina barn. Med de äldre som jobbar här har språket också blivit lättare att lära sig, säger Sokran Asar.

I systugan återbrukas inlämnade tyger och förvandlas till nya saker. Vid symaskinen sitter Grethe Karlsson.

I systugan återbrukas inlämnade tyger och förvandlas till nya saker. Vid symaskinen sitter Grethe Karlsson.

Röda Korset i Sverige har de senaste åren arbetat med ett större fokus på integration och vad som kan göras på lokal nivå samtidigt som regeringen gav ytterligare stöd för organisationens verksamheter. Enligt Röda Korsets mätningar har intresset att arbeta ideellt inom organisationen inte varit större sen tsunamikatastrofen 2004.

Alla de största hjälporganisationerna, som Rädda Barnen, UNHCR, SOS Barnbyar och UNICEF har haft en stadig ökning i bidragsintäkter för välgörenhet. Det ökningen har gemensamt är det större antal flyktingar i världen som under 2015 fick stor uppmärksamhet. Det gör att fler söker sig till de etablerade hjälporganisationerna för att både skänka sin tid och pengar i ett medmänskligt ändamål.

Sammanhållningen och gemenskapen blir en röd tråd för volontärer där de arbetar tillsammans för ett tydligt mål. De ideella insatserna en kraft som måste räknas med, inte minst i krissituationer. På så sätt blir frivilligorganisationer också en spegling av samhället runt omkring.

I Skurup planerar nu Röda Korskretsen att samarbeta med kommunen, för både integration men också krisberedskap. Integrationsstrateg i Skurups kommun är Malin Olofsson

– Alla måste jobba tillsammans för alla har olika kunskaper och olika utgångspunkter. Annars begränsas man. Det går inte att jobba ensam. Det är klart att organisationerna måste vara med och kunna påverka. Det är självklart att man måste kunna samarbeta, speciellt i samhällsutvecklingen, säger Malin Olofsson.

På mötesplatsen är det fullsatt. Rummet är dekorerat med säsongens julfärger, julkulor hänger i fönstren och under kaffebrödet ligger röda servetter. Intill kaffekopparna finns en kaffebössa där alla som fikar kan lägga sitt eget bidrag. I år går insamlingarna till Röda Korsets ungdomsförbund i Malmö som arbetar som stöd för utsatta barn.

Ovanför kassan står priser för alla olika saker som går till försäljning. Under det en lapp: ”Allt säljes i befintligt skick och är ej mutbart.” Flera gäster har kommit in med olika bidrag till second hand butiken. Ur en papperskasse dras en blänkande svart cape upp på bänken. Kragen är brandgul med svarta spindelnät och Ulla pratar med en besökare om till vad och när det kan användas.

Pengarna som Röda Korset tjänar genom sin second hand går direkt till kretsen och insamling till olika katastrofområden. I år har det varit extra fokus på Syrien, Eritrea, Haiti och utsatta i Rumänien. Det är något som styrelsen själv väljer, men också Röda Korset Sverige i stort.

Birgitta Lönnborn i Kupans egna personalrum.

Birgitta Lönnborn i Kupans personalrum.

Det ideella går över till en gemenskap. Ett sökande som är inne i ett generationsskifte med ett intresse som delas på olika sätt. I en låda ligger flera meter av handarbetade löpare som pockar på uppmärksamhet. I personalrummet används skärbrädan ofta. Ut och in ska bullar och kakor bäras till fikasugna besökare. Birgitta Lönnborn sitter vid bordet med sin egen kaffekopp. Bakom henne hänger en broderad julhälsning.

– Tiderna förändras. Förr var det mycket handarbete, det ger inte samma vinster längre. Man är inte intresserad av det på samma sätt. Det påverkar gemenskapen. Många har blivit vänner här, säger Birgitta.

Tidigare brukade kretsen bland annat anordna auktioner, men lades ner då det inte lockade så många unga. Däremot finns en spridning i intresset, där både unga och äldre kan hitta det dem letar efter i mötesplatsen.

– Det finns besökare här från alla samhällsgrupper. Men det är svårare att få människor att jobba ideellt. Man har inte tid på ett annat sätt, säger Birgitta.

I ett projekt som Ersta Sköndal högskola driver finns frågeställningarna kring det ideella arbetet i dagens samhälle. Det visar hur staten, civilsamhället, näringslivet och den privata sfären alltmer närmar sig varandra. Organisationer tar nya former av ideella krafter och engagemang.

För fem år sedan gick Skivarps och Skurups kretsar ihop. Anledningen var att styrelsen i Skurup inte hade tillräckligt med frivilliga som kunde bilda en styrelse. Målet är fortfarande en spridning i kommunen, men trots många nya frivilliga har det blivit svårare att värva medlemmar.

Inom Röda Korset minskar antalet kretsar i Sverige. Skälet är på grund av att kretsar går samman som är geografiskt nära varandra. Och trots den ökning i frivilligt engagemang kan intresset istället finnas i det som görs individuellt, obunden från traditionella hjälporganisationer.

En vilja att ta saken i egna händer som att starta egna insamlingar, eller engagera sig i kortare uppdrag beroende på olika livssituationer. På 15 år har antalet insamlingsorganisationer i Sverige trefaldigats.

Bakom kassan pryder väggarna olika välgörenhetsprojekt tillsammans med ett porträtt av Röda Korsets grundare, Henry Dunant

Bakom kassan pryder väggarna olika välgörenhetsprojekt tillsammans med ett porträtt av Röda Korsets grundare, Henry Dunant.

Den tradition av ideellt engagemang i Sverige har länge setts som ett avgörande inslag i en demokrati. Det förklarar en rapport från Ersta Sköndal högskola. Engagemanget ger, precis som i Skurups mötesplats, ett nätverk där relationerna mellan människorna som arbetar är viktiga. Ett socialt nätverk och ett sammanhang.

I mötesplatsen byter samtalen snabbt plats med varandra med en entusiasm som smittar av sig. Ulla Mattiasson hjälper en besökare som tagit med sig bullar och muffins till Kupan och förväntansfullt tas de in till personalrummet där gåvorna fyller bordet.

Det frivilliga arbetet för dagen handlar inte bara om förvaltningen av Kupan och dess arbetsplats. Det sammanhang som skapas tillsammans under symbolen för ett medmänskligt arbete ger en gemenskap som är obetalbar för många.


Text och foto: Maja Persson


Fakta: Röda Korsets organisation i Sverige och världen.

  • Röda Korset grundades 1863 av Henri Dunant och Gustave Moynier. Röda Korset är en internationell humanitär rörelse med ungefär 97 miljoner volontärer, medlemmar och anställda runt om i världen.
  • Organisationen har sju grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
  • Officiellt finns tre förgreningar i organisationen: Internationella Röda Korskommitén, Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen och nationella Röda Kors eller Röda Halvmåne föreningar som finns i nästan alla länder i världen. För närvarande finns 190 erkända nationella föreningar världen över.
  • I Sverige breder nätverket ut sig med 909 rödakorskretsar. På 303 platser i Sverige driver lokala rödakorskretsar mötesplatser med second hand-försäljning.
  • 2015 hade Röda Korset i Sverige 121 000 medlemmar. Arbete utförs av 347 anställda på kontor runt om i Sverige.
  • Total insamling 2015 landade på 399 miljoner kronor.