Hat mot politiker ovanligt i Skurup

Skurups kommun har tagit fram en handlingsplan för hot mot politiker.

Skurups kommun har tagit fram en handlingsplan för hot mot politiker

Skurup. I nästan hälften av Sveriges kommuner, regioner och landsting har det förekommit hot och våld mot politiker de senaste åren. I Skurups kommun har det tagits fram en handlingsplan för bemötande av trakasserier, men på många platser i landet saknas det.

I september blev Skurups kommunalråd Pierre Esbjörnsson (S) utsatt för en mordbrand.  Fallet, som även har rubricerats som hatbrott, har blivit föremål för stor uppmärksamhet i riksmedia såväl som på det lokala planet. Sett till statistiken är det bara ett fall av många där politiker har blivit utsatta för hot och våld.

Från 2015 till 2016 har det förekommit hat, hot och våld mot förtroendevalda i 47 procent av alla kommuner, regioner och landsting i Sverige. Detta framgår av en enkätundersökning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Malin Ekblad är säkerhetschef i kommunerna Skurup, Vellinge och Trelleborg. Överlag anser hon att de förtroendevalda har varit relativt förskonade från hat, hot och våld i dessa kommuner. Men det finns undantag. Mordbranden som riktades mot Pierre Esbjörnsson är ett. Den hatstorm som piskades upp mot kommunstyrelsens ordförande i Vellinge för två år sedan ett annat.

Efter det senare fallet beslöt hon sig för att införa en handlingsplan för bemötande av hat, hot och våld mot förtroendevalda i Skurup, Vellinge och Trelleborg. Tonen i internetkommentarerna var så råa att hon såg det som nödvändigt.

– Planen i fråga är väldigt praktisk, och går igenom steg för steg vad man ska göra om det inkommer ett hotfullt brev eller samtal. Och utöver denna har vi haft en hot- och våldsutbildning, där de förtroendevalda har fått lära sig vad ett hot är och hur man ska gå till väga för att skydda sig, säger Malin Ekblad.

Enligt SKL borde fler kommuner utveckla liknande handlingsplaner, som specificerar vilka åtgärder de förtroendevalda ska vidta om de hamnar i skottlinjen. Exempelvis hur den utsatte ska göra en polisanmälan eller vem man bör vända sig till med ärendet inom den egna organisationen. I dagsläget finns sådana 58 procent av landet kommuner, regioner och landsting.

Enligt Lina Lindgren, som jobbar som projektledare inom demokrati och styrning på SKL, är det många politiker som faller mellan stolarna när de utsätts för trakasserier. Eftersom de inte omfattas av någon arbetsmiljölagstiftning, i motsats till exempelvis tjänstemän, väljer ofta den utsatte politikern att inte anmäla påhoppen de utsätts för.

– Det är viktigt att vi får fler förtroendevalda att anmäla sådant här. I dag finns det en inställning som säger att ”lite för man tåla” som politiker. Men konsekvensen att det är att folk kan undvika att ta offentliga uppdrag av rädsla för det ska riktas hot mot dem. Eller att de får dem att rygga från att fatta kontroversiella beslut, säger Lina Lindgren.

Malin Ekblad säger att SKL:s initiativ är viktigt.

– Det är jätteviktigt att vi sluter upp bakom de förtroendevalda, så att de orkar fortsätta med sina uppdrag. Men det finns förstås många kommuner som redan jobbar jättebra med detta, och vad som framför allt behövs är att det blir hårdare straff för de som hotar våra politiker.

Text: Marcus Bornlid Lesseur

Foto: Fredrik Sandberg