Krönika: Prisad vare mannen

Grattis alla nobelpristagare! Grattis till tiden ni har kunnat lägga på att vara kreativa, till att reflektera över och ifrågasätta det ni gör.

Denna kväll är en hyllning till nördarna, de som lägger all sin vakna tid på sitt särintresse. Historiskt sett är 876 av dessa nördar män. 45 är kvinnor.

När männen i vetenskapsakademin år efter år ger priser till män beskylls de för att ha glömt bort alla kvinnliga genier. Men de glöms inte bara bort. De får inte en chans att existera.

Kvinnor definieras av sina misstag.

1911 fick Marie Curie nobelpriset i kemi. När nobelkommittén fick reda på att hon haft en utomäktenskaplig affär bad de henne att  stanna hemma.

Sådant får inte kvinnor syssla med om de vill bli sedda som genier.

Hon svarade kommittén att de borde koncentrera sig på annat och blev därmed en av fyra kvinnor som fått priset genom historien.

Män hyllas för att de är flitiga.

Paul Sabatier som 1912 fick nobelpriset i kemi ”för hans metod att hydrogenera organiska föreningar i närvaro av finfördelad metall” behövde troligen inte hämta sina ungar på förskolan.

Inte heller tror jag att Peter Higgs som fick fysikpriset förra året tänkte på så mycket annat än ”den teoretiska upptäcken av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar”.

Någon annan fick väl tänka på hushållet och det reproduktiva arbetet och allt annat som krävs för att livet ska rulla på.

Det är ett privilegium att få nörda. Därför kommer nobelpriset fortsätta att delas ut till rika vita män. Ingen annan kan lägga all sin tid på kvantfysik eller hydroaromatiska föreningar.

Nästa nobelpris borde tilldelas den som lyckas frigöra tid för andra nördar än mannen.

Text: Elina Pahnke