Skarvbajs fräter bort ö

Richard Alwén

SKURUP. 2007 hittade de första skarvarna sin boplats på den lilla ön i mitten av Torsjön, sedan ökade de snabbt i antal. I dag häckar över 200 skarvpar på ön och deras spillning fräter bort växtligheten på ön. 

Kort efter skarvarnas ankomst slog markägarna, med Rickard Alwén larm: skarvarna riskerar inte bara att rubba ekosystemet på ön, utan även öns existens. Ystads Allehanda skrev en artikel om situationen, en förfrågan om jakttillstånd lämnades in till Länsstyrelsen – och nu, tio år senare, är all mångårig växtlighet borta och i brist på bindande rotsystem eroderar ön och riskerar att försvinna helt. Ingenting har gjorts för att förhindra skarvarnas framfart.

– Där finns en av Skånes största skrattmåskolonier, försvinner ön så halverar vi beståndet, säger Richard Bergendahl från Skånes ornitologiska förening.

Richard Bergendahl var tidigare anställd som kommunekolog i Skurup. Han kontrollerar varje år beståndet på ön och säger att det i år bara finns 65 skarvbon där, att antalet har sjunkit drastiskt sedan träden på ön dött.

Ute på ön har skarvarna börjat häcka på marken och markägaren Rickard Alwén räknar däremot till över 200 skarvbon på ön.

Richard Alwén räknar över 200 bo. För varje bo går två skarvar. Varje par har sedan två till fyra ungar.

Rickard Alwén räknar över 200 skarvbon på ön. På varje bo går två vuxna skarvar. Varje par har sedan två till fyra ungar. Räknar vi snällt blir det 1 000 individer, säger Rickard Alwén.

På ön häckar förutom skarvar också en av Skånes skrattmåskolonier. Enligt Skånes ornitologiska förening har skrattmåsen minskat med 90 procent i Skåne sedan 70-talet. 2013 fanns bara 3 000 par kvar. Richard Bergendahl från Skånes ornitologiska förening säger att beståndet skulle halveras om ön försvinner.

– Om ett par år har vi varken skrattmåskoloni eller ö kvar, säger markägaren Rickard Alwén.

Enligt Richard Bergendahl vilar ön på döda trädrötter, vilket gör den känslig för erosion. Om ön legat på en stengrund hade den klarat sig betydligt bättre.

– När vi får ett riktigt högt vattenstånd igen går en meter. Minst. Det är jord ju, spolar man vatten på en jordhög så rinner den bort, säger markägaren Rickard Alwén.

Öns västra sida är kraftigt påverkat av erosion.

Öns västra sida har drabbats hårt av erosion.

Torsjön

En del av den ursprungliga ön är knappt synlig under vattenytan. Tidigare satt ön ihop, enligt Rickard Alwén.

Torsjön

Före skarvarnas framfart hade delar av öns strandlinje samma vegetation som här syns bakom Rickard Alwén.

Stora insatser kommer att behöva göras för att rädda ön. Ett av förslagen är att sänka vattenståndet, ett annat är att hindra vågerosionen med hjälp av vågstopp. Förslaget om att skjuta ner skarvbeståndet, som familjen Alwén ansökte om för tio år sedan, är Rickard Alwén mer tveksam till som lösning i dagsläget.

– Vi skulle ha behövt göra en insats dag två. Skjuter vi allihop utom tio så är här antagligen lika många igen om fem år.

Text: Assar Afzelius
Foto: Assar Afzelius