Protesterna i Iran riktar ljus mot slöjförbudet i Skurup
SKURUP. En månad har gått sedan den 22-åriga Mahsa Amini dog i polisförvar i Teheran och protester mot Irans totalitära regim sprids världen över. I Skurups kommun har ett förslag om slöjförbud i skolan varit aktuellt sedan 2019 och i takt med att protesterna i Iran intensifieras blir frågan allt mer brännande. 
I december år 2019 röstade Skurups kommunfullmäktige igenom ett förslag om slöjförbud i skolan. Motionen som författades av Sverigedemokraternas gruppledare Lars Nyström innebär ett förbud mot användning av huvudduk, hijab, niqab, burka eller andra plagg som döljer hår eller ansikte. I januari 2020 demonstrerade Skurupsbor mot slöjförbudet och senare samma år stoppades beslutet av förvaltningsrätten.
Babak Rahimi, gruppledare för Vänsterpartiet i Skurup, kom från Iran till Sverige som 19-åring på grund av krigsvägran. Han har arbetat mot Sverigedemokraternas förslag om slöjförbud länge.
– När beslutet kom om slöjförbudet så överklagade jag det till förvaltningsrätten. Sedan gick kommunen vidare till kammarrätten och sedan högsta förvaltningsrätten och det är ännu inte avgjort.
Sedan protesterna startades i Teheran efter Mahsa Aminis död den 16 september beräknas hundratals iranska protestanter ha dött. På sociala medier har världen fått se kvinnor som bränner sina slöjor, klipper av sig håret och ropar slagorden “kvinna, liv, frihet”.
De unga kvinnorna utgör spjutspetsen i protesterna och slöjan har kommit att bli en symbol för regimens förtryck. Lokalpolitikerna i Skurup är inte överens om vilken innebörd slöjan som plagg besitter. Enligt Lars Nyström är slöjan en form av kvinnoförtryck som inte hör hemma i ett västerländskt samhälle.
– Vi står bakom kvinnorna i Iran och vill sända en tydlig signal om att kvinnor och flickor inte ska behöva tvingas ha på sig något de inte vill. Vi vill ta bort de saker som tillhör en islamistisk diktatur från vår västerländska demokrati, säger Lars Nyström.
Babak Rahimi tycker inte att slöjan i sig är problemet, utan snarare tvånget att bära den. Han säger att det är kvinnans rätt att själv få bestämma över hur hon klär sig, oavsett om det handlar om kort kjol eller slöja. Nu tror han att de brinnande slöjorna på Irans gator kan komma att användas i syfte att övertyga fler om slöjförbud i Skurup.
– Naturligtvis försöker högern på alla sätt vända detta till sin fördel. Protesterna i Iran handlar inte om att sätta en stämpel på slöjan som vi här i Sverige har gjort. I Iran tvingas kvinnor att ha slöja och de som inte har det straffas, i Sverige tvärt om. I båda fall strider det mot kvinnans egna rätt att bestämma.
Bakom Sverigedemokraternas motion om slöjförbud i Skurup står även Moderaterna och det lokala Skurupspartiet.
Nu väntar Skurupspolitikerna på ett beslut från högsta förvaltningsrätten. Lars Nyström säger att Sverigedemokraterna kommer att gå vidare så långt de kan med frågan. Om högsta förvaltningsrätten inte godkänner slöjförbudet kan de ta vidare fallet till EU-domstol där det tidigare har röstats igenom lokala förbud mot religiösa uttryck i skolor.
– Vår inställning är att detta ska införas. Det är extra tydligt nu, riskerar folk sina liv för att slippa slöjan så är det inget vi ska ha i Skurups skolor, säger Lars Nyström.
Babak Rahimi säger att Vänsterpartiet kommer ta detta så långt de kan.
– Än så länge är det olagligt att införa slöjförbud men eftersom EU-lagar står över svenska lagar kan frågans slutgiltiga beslut komma att fattas av EU-domstolen. Inga elever eller lärare har blivit påverkade ännu och så länge jag lever ska jag se till att det inte heller blir så framåt, säger han.
Fakta: protesterna i Iran
- Sedan den iranska revolutionen (även kallad islamiska revolutionen) 1978-1979 måste kvinnor i Iran enligt lag bära slöja på offentliga platser. Sedan dess har Iran en religiös ledare (ayatollah) vars auktoritet rankas högre än presidentens. Iran räknas som en av världens mest repressiva diktaturer
- Mahsa Zhina Amini, 22 år, greps av Irans sedlighetspolis den 13 september. Hennes brott? Hon bar sin slöja på fel sätt. Efter tre dagar i polisförvar dog Mahsa Amini. Hennes död startade en våg av protester mot den totalitära regimen.
- I perioder har internet och andra kommunikationskanaler stängts ned i Iran och information inifrån landet filtreras. Det finns därför ingen säker dödssiffra men hundratals tros ha dött och många fler frihetsberövats och skadats i protesterna. Majoriteten är unga.
Källa: Amnesty
Text: Jennie Hartnor
Foto: Artin Bakhan från Unsplash och Skurupspostens arkiv