Skolan måste överge sitt homogena tänk

KRÖNIKA: Jag efterlyser ett tydligare betygssystem i skolan. Den måste också ta hänsyn till de elever som inte passar in i majoritetssamhället, istället för att försöka stöpa alla i samma form.

Skolverkets mål är en likvärdig och normkritisk skola. Trots det utbildas elever utifrån samma mall, som i sin tur bygger på tolkningsbara begrepp.

Betyg sätts i dag utifrån kriterier som flyt, i huvudsak fungerande, begripliga och enkla. Men det som jag tycker är begripligt behöver inte vara begripligt för någon annan. Om begreppen är förvirrande för mig som jobbat många år i skolan, vilken förvirring skapar de då inte hos eleverna?

För ett par år sedan kom Skolverket ut med ett kompletterande kompendium i syfte att förtydliga läroplanen och kunskapskraven. Varför ha ett betygssystem som inte är tillräckligt tydligt redan från början? Och är det ens rätt förmågor som bedöms?

Ledande forskare inom pedagogik, däribland Jonas Aspelin, ifrågasätter också betygskriterierna. Han föreslår att faktorer som kreativitet och engagemang bör diskuteras när elever bedöms. Ingen av dessa faktorer nämns i läroplanen.

Skolutvecklaren James Nottingham vill att själva ansträngningen ska premieras. Att jobba hårt utifrån sina egna förutsättningar ger per automatik inte högre betyg. Nuvarande betygssystem bygger på att alla har samma förutsättningar. Den kräver att alla elever ska bli litterata, det vill säga bokligt bildade och belästa. Det rimmar väl med det majoritetssamhälle vi lever i.

Språkvetaren Inger Lindberg säger att skolan avspeglar medelklassens normer och värderingar. Om alla ska undervisas enligt majoritetssamhället förutsätter det att alla accepterar det som norm. Den som varken vill eller kan passa in i majoritetssamhället, vilken stöttning får den eleven?

Skolan måste ta hänsyn till alla individers unika förutsättningar och verka därefter.

Praktisk-estetiska ämnen måste få vara just detta, men blir allt mer teoretiska. Eleverna ska uttrycka sig både muntligt och skriftligt i rapporter och journaler. Det bidrar till homogenitet. Motoriska färdigheter måste värderas lika högt som teoretiska förmågor.

Jag vägrar sluta tro på en framtid även för dem utan akademisk utbildning. I en föränderlig global värld kan vi inte vänta oss att alla ska vara litterata. Klyftorna kommer att öka om hög utbildning är den enda väg till livnäring.

Invanda normer mår bra av att ruckas och ifrågasättas. Först då kan skolan bli likvärdig och normkritisk.

Text: Maja Bergqvist
Foto: Arkiv