Skurup samlar gräs

Vägrenen blir nytt hem för ängsväxterna. Foto: Kent Olsson
SKURUP. Artrik Energiutvinning heter det treåriga pilotprojekt som Skurups kommun deltar i. Ett projekt som ska göra biogas av gräset längs kommunens landsvägar. Samtidigt som det gynnar den biologiska mångfalden.
Varje sommar klipper Trafikverket gräset längs landets landsvägar för att underlätta sikten för trafikanterna. Vanligtvis ligger gräset kvar men från och med i år samlas det upp och transporteras till biogasanläggningen i Jordeberga, Sveriges största anläggning för framställning av biogas. Om arbetsmodellen visar sig ekonomiskt gynnsam kommer den att lanseras över hela landet. Skurup är tillsammans med Trelleborg och Svedala utvalda för projektet, främst på grund av deras närhet till biogasanläggningen.
Artrik Energiutvinning är ett namn som valts för att framhäva att den biologiska mångfalden värnas, förklarar projektledare Julia Litborn.
– Det skrivs ofta om att det är ett projekt för klimatsmart biogas, men att värna den biologiska mångfalden är en minst lika viktig åtgärd.

Sveriges vägkanter täcker en yta lika stor som Öland.
När åkrar gödslas påverkas också vägrenen. Den blir för näringsrik för de ängsväxter som tidigare vuxit där och gräset tar över. Genom att transportera bort gräset minskar näringshalten i marken och ängsväxterna återkommer. Vägrenen är viktig för ängsväxterna eftersom andelen ängsmark har minskat med 98 procent under 1900-talet. Ängsmark är mark som varken gödslas eller plöjs. Framförallt under 1960-1980-talen sågs de som ganska ointressanta eftersom det ekonomiska värdet försvann. Tidigare hade ängsmarken använts för betande djur men ersattes nu av åkermark som producerade fodret.
– Helt plötsligt blir vägkanterna en otroligt viktig livsmiljö, som hittills har varit helt outnyttjad, säger Julia Litborn.
Vägarna fungerar också som spridningskorridorer. Lastbilar som kör förbi rör upp frön som virvlar vidare eller fastnar på lastbilarna och landar någon annanstans. På så sätt kan ängsväxter spridas längs med vägarna. Men det finns också en baksida. Invasiva arter, som till exempel Lupiner och Jätteloka, sprids till stor del på detta sätt.
För att kunna utvinna biogas ur gräset måste det vara fritt från skräp. En farhåga vid lanseringen var att skräpiga vägkanter skulle sätta stopp för projektet. Men en ny maskin, specialdesignad i Nederländerna, löste detta problem. Den har ett svagare sug än den som använts vid test inför projektet.
– På ett ställe hittade vi små frigolitbitar som inte sugits upp av maskinen. Det är jättegoda nyheter eftersom det innebär att maskinen också suger upp färre insekter, vilket ytterligare gynnar den biologiska mångfalden, säger Julia Litborn.
Biologisk mångfald Ett brett begrepp som betonar vikten av att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. Det är viktigt för att bevara alla olika ekologiska processer som vi är beroende av för att få mat, rent vatten och ren luft.
Text: Matilda Kindström