Skurups ungdomsbrottslighet behöver insatser från hela samhället: “Man kan inte bara peka på polisen”

SKURUP. Gängkriminalitet är centralt i Tidöavtalet men inte särskilt närvarande i Skurup. Däremot finns så kallade kamratkretsar av stökiga ungdomar. Dessa behöver hanteras genom tidiga insatser från hela samhället, enligt kommunpolis Mikael Svensson.

Sveriges nya regering gick till val på kraftfulla åtgärder mot kriminalitet. Hårdare straff och större befogenheter för polisen är återkommande inslag i Tidöavtalet – överenskommelsen mellan regeringen och Sverigedemokraterna – för att bekämpa gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet.

I Skurup finns inte gängkriminalitet, säger kommunpolis Mikael Svensson. Däremot finns något han kallar för kamratkretsar, som är en form av ungdomsbrottslighet. Det är små grupper av ungdomar från tolv år och uppåt, som begår skadegörelse och stöldbrott.

– Grupperna består av 2-5 personer som driver runt på kvällarna, har inget speciellt att göra och inga intressen. De som börjar i yngst ålder blir ofta ledargestalter sedan, säger Mikael Svensson.

När en person under 15 år uppvisar ett sådant normbrytande beteende finns det enligt Mikael Svensson inte mycket polisen kan göra, eftersom personen inte är straffmyndig. Det som händer är istället att polisen gör en orosanmälan tillsammans med socialförvaltningen som bildar en SIG: Social insatsgrupp.

I gruppen ingår bland annat, förutom ungdomen själv, polisen, socialförvaltningen, skolhälsan och vårdnadshavare. Kontaktpersoner ur SIG-gruppen har regelbundna möten med ungdomen för att stötta denne ur sitt normbrytande beteende.

För vissa av ungdomarna går det bra efter insatserna, säger Mikael Svensson. Andra fortsätter att begå brott, och blir sedermera straffmyndiga.

– Då blir de till slut 15 år och får ett CV hos polisen med lagföring och en stigande brottskurva. Men därifrån är det ganska långt till organiserad brottslighet.

Mikael Svensson ser att tidiga insatser är positivt för att bekämpa ungdomsbrottslighet. I Ystad testas just nu ett projekt som heter Backa barnet, där socialförvaltningen kan gå in och hjälpa familjer redan från första mötet med barnmorskan under graviditeten. Mikael Svensson tror att projektet kommer sprida sig till många kommuner.

Det är viktigt att hela samhället involveras i det brottsförebyggande arbetet. Såväl socialförvaltning som skola och vårdnadshavare har ett stort ansvar att ta, menar Mikael Svensson.

– Man kan inte bara peka på polisen.

Mikael Svensson tar också upp Trygghetsvärdarna som ett exempel på en viktig icke-polisiär insats. De är anställda av Skurups kommun, och kan komma till platser med stök som polisen inte prioriterar. Ett exempel är A-traktorer som stör nattetid utanför bostäder.

Han säger även att trygghetsvärdarna har bra koll på vilka ungdomar som rör sig ute på kvällarna och var, eftersom de har anställda ute och jobbar alla veckans dagar och bara inom kommunen.

– De är ovärderliga. Vi har möte en gång i veckan med dem och stämmer av för att stävja normbrytande beteenden. Det kan vara en bidragande orsak till att Skurup är så pass lugnt som det är, säger Mikael Svensson.

Text och foto: Alva Mårtensson