Bevarandet av en kulturskatt.

SKURUP. En bibliotekarie sökte EU-pengar för att göra något med tegelhusen i Skurup, en bok tänkte hon. Bibliotekarien fick pengarna och fastän han inte kunde någonting om tegel blev konstnären Klas Sundqvist projektledare för att organisera arbetet kring boken.

Det var över 10 år sedan, sedan dess har Klas Sundqvist blivit som förälskad i teglet, han och några till skapade tegelakademin, en förening som har i syfte att öka förståelsen, kunskapen och arkitekturen kring tegelbyggnader.

— Första gången jag åkte igenom Skurup för 22 år sedan tänkte jag vilka fantastiska tegelhus de har säger Klas Sundqvist och häller upp kaffet.

Det var med järnvägen som det nya samhället Skurup byggdes i slutet av 1800-talet och med de nya köpmännen kom också teglet, de byggde hus som blivit arkitekturhistoria och kallas Skurups-gotiken den är unik med torn, tinnar och rundade fönster, detaljer värt att bevara enligt tegelakademin.

—Det visade sig att ingen brydde sig om de vackra tegelhusen, kommunen rev dem, så jag och några till började bry oss tillräckligt säger, Klas Sundqvist och visar mig boken.

Med järnvägen, och köpmännen var det inte bara Skurup som blev till, 280 tegelbruk kom på köpet, det var en tillgång för byn, men precis som mycket av dem gamla samhällena dog tegelbruken ut med industrialiserings fortskridande utveckling.

— Det som finns i Skurup är faktiskt en liten kulturskatt, husen var också ett sätt för de olika tegelmästarna att visa upp vad de kunde, med olika typer artistiska verk, säger Klas Sundqvist.

Men för många är tegel en dyr investering, pengar många byggherrar eller privatpersoner inte vill lägga när de ska bygga nytt. Samtidigt är tegel återanvändbart och i längden mest miljövänligt säger Klas Sundqvist och hänvisar till sitt eget hus, en gammal kyrka i tegel, som blivit Klas Sundqvists hem och ateljé.

—Det beror ju på hur man räknar, initialt är tegel dyrare men i längden är det billigare och mer hållbart, och du behöver aldrig hålla på med fasaden, du kan låta den vara som den är och med tiden blir den bara snyggare och vackrare, säger Klas Sundqvist.

Förutom att öka kunskapen och förståelsen för Tegelhus är det bevarandet som har varit viktigt för Tegelakademin. I Skurups kommun har tegelakademin varit med och räddat flera hus som hotades av rivning. Ett av de första husen som tegelakademin fick k-märkt var Skurups kommuns första bankhus.

— Vi har fått kommunen att k-märka husen och då kan kommunen få bidrag till rusta upp dem. Det finns nämligen byggfirmor som köper upp husen, river och låter tomten vara och väntar på att priset ska upp och då behöver de inte betala fastighetsskatt, säger Klas Sundqvist.

Förutom pandemiåren har tegelakademin varje år delat ut ett pris, ett sätt att visa uppskattning för de som tagit detta med tegel på allvar, sist var det en dansk tegelmiljädär som prisades.

– Jag höll tal när vi skulle dela ut priset till honom, jag kallade honom för teglets Mozart, och han höll nästan på att gråta av glädje, säger Klas Sundqvist med ett leende.

Men att det finns en framtid för teglet och tegelhusen, det tvivlar varken Klas eller tegelakademin på. Även om kommungubbarna skulle skita i tegelhusen har boken som kom ut för snart över 10 år sedan tagits emot väl av politikerna i Skurups kommun. Tegelakademin och Klas har kommit en liten bit på vägen, att visa på värdet av att bevara och att man borde ta hand om det man har.

Text: Betlehem Isaak