”Den självklara känslan att det var vi fanns redan från början”
– Vi skulle egentligen gifta oss den 26:e mars, eftersom 26 är vårt lyckotal. Men då var kyrkan upptagen, så det fick bli den 16:e istället.
SKURUP. Ewa och Pelle Borgströms kärlekshistoria började på en dansrestaurang i Malmö. Idag, 47 år senare, är kärleken minst lika stark.
– Direkt när jag såg Ewa visste jag att det var kvinnan jag skulle gifta mig med. Redan under vår första dans friade jag.
I Abbekås, i ett terrakottafärgat hus med blå gavlar, bor Ewa, 68 år och Pelle Borgström, 72 år. Detta har varit deras hem i snart 40 år. Huset ligger bara ett par stenkast från havet.
Pelle slår sig ner i soffan. Ewa dukar fram kaffe, syltkakor och skorpor innan hon tar plats i fåtöljen.
Deras blickar möts och efter nån minut är samtalet i gång. Ewa och Pelle brister ofta ut i skratt när de påminner varandra om detaljerna från hur det var när de först träffades.
Året var 1971. Ewa hann precis innanför dörren på dansrestaurangen Ambassadör när Pelle fick syn på henne. Han bjöd upp direkt.
Ewa beskriver Pelle som en lång stilig karl, klädd i pepitarutig kavaj med matchande plommonfärgade byxor. Hon gillade hans klädmedvetna stil.
– Det låter kanske konstigt att jag tackade ja till frieriet redan efter ett par veckor, men det var så självklart, säger Ewa.
Pelle minns att Ewa bar en vit ribbstickad polotröja, vita höga stövlar med snörning, mörkblå långkofta och korts i samma blå färg som koftan. Ewa beskriver korts som ett slags shorts, fast festligare, som man gick ut och dansade i. Håret som med åren fått en ljusare ton var kastanjebrunt.
De dansade tillsammans hela kvällen. Attraktionen dem emellan var påtaglig. Redan efter andra dejten flyttade Pelle in till Ewa, i en etta vid Möllevången. Pelle minns Ewas tomma kylskåp:
– Det enda som fanns var en burk med inlagd ättiksgurka. Så det första jag gjorde var att springa iväg och handla ägg och bacon.
Deras första säng var endast 70 centimeter bred:
– Vi låg sida vid sida och läste var sin del av Sydsvenskan. På den tiden var vi smala, så det gick bra.
De investerade så småningom i en dubbelsäng. Den var så stor att de fick kliva över den varje gång de skulle in och ut ur den lilla lägenheten.
När första barnet kom, Pernilla, flyttade Ewa och Pelle till större lägenhet. Efter ytterligare ett par flyttar landade de i Abbekås där de bott sedan 1978. Det har blivit två barn till, Cecilia och Johan.
För elva år sedan gick Cecilia bort i cancer. Paret beskriver det som en stor tragedi och sorg, som även människor i deras närhet hade svårt att hantera. En del vänner försvann.
Cecilia fick två barn som Ewa och Pelle har en fin och nära relation till. Hittills har det blivit sex barnbarn i åldrarna 2 till 17 år.
– Vår tröst är att Cecilia lever vidare i sina barn. Det är fascinerande att se hur lika de är.
Det var aldrig tänkt att Ewa och Pelle verkligen skulle gifta sig. På 70-talet ansåg många unga att det var omodernt. Dock inte socialen, som ville göra en utredning. Det sågs inte med blida ögon att bo ihop och ha barn utan att vara gifta. Till slut gick Ewa och Pelle socialen till mötes.
I år firar de 45-årig bröllopsdag. Deras bästa relationsråd är att hålla kommunikationen vid liv och att vara tydlig och lyhörd inför den andres behov.
– När vi var unga och nykära kunde vi prata hela nätterna, säger Ewa.
– Det gör vi fortfarande ibland, fyller Pelle i.
De har pratat sig igenom sina kriser, för kriser är oundvikliga. Det går att komma ur dem, bara man inte slutar prata med varandra. Att hamna i en kris är som att komma till ett vägskäl, man måste välja en ny väg.
Båda tror att deras relation haft viss hjälp av att Ewa är samtalsterapeut. Hennes yrkesval bottnar i ett genuint intresse för människor. Hon arbetar fortfarande till viss del, medan Pelle är pensionär på heltid sedan ett par år tillbaka.
Under Pelles yrkesverksamma liv arbetade han inom management consulting. Hans uppdrag var att öka företags lönsamhet.
– Vi brukar skoja om att Ewa är mjukvaran och jag är hårddisken.
De drogs till varandras olikheter. När den första förälskelsen lagt sig måste man kommunicera för att förstå och överbrygga varandras olikheter.
– Mångfalden berikar. Om vi bara parar oss med lika får vi barn som blir lika. Det blir ointressant i längden, säger Ewa.
De båda beskriver den andre som generös, omhuldande och uppmuntrande. Nyfikenheten för varandra har de också gemensamt.
Vardagen piffar de gärna upp med restaurangbesök. När barnen var små unnade de sig pauser från vardagen, bara de två, för att rå om varandra. Det uppmuntrar de alla småbarnsföräldrar att göra:
– Skaffa barnvakt och åk iväg tillsammans! Alla barn mår bra av föräldrar som mår bra.
När Ewa var yngre var hon orolig över att Pelle skulle hitta någon annan. Idag är hon istället orolig över att han ska dö före henne.
–Vi har slipats som stenarna i havet och blivit mer formade för varandra. De vassa kanterna har slipats bort.
Text och foto: Maja Bergqvist
Bakgrundsfakta
Skurupsposten hittade Ewa och Pelle efter ett inlägg på facebook. Inför alla hjärtans dag ville vi komma i kontakt med par som varit gifta under längre tid. Så här svarade deras svärdotter:
”Mina svärföräldrar Ewa och Pelle Borgström har varit gifta sedan de var unga. Än idag är de lika förälskade och dom är verkligen en stor inspiration för kärleken.”