Ett felstämplat drömyrke

Under senaste nobelmiddag serverades tolv äldre Skurupsbor trerättersmiddag med cider eller vin.

SKURUP. Sverige skriker efter undersköterskor. Ändå väljer mindre än tre procent av landets tonåringar utbildningen på gymnasiet. Varför är Sveriges hetaste yrke osexigt? Vi sökte svar i Skurup – och hamnade bland grytor och rullatorer. 

För den som aldrig besökt Flintebros äldreboende kan byggnaden uppfattas som en snårig labyrint. De långa korridorerna kan lätt förvirra den ovane besökaren.

För att hitta till dagverksamheten Kristallen just idag är det enklast att följa doften av fräst smör och stekt kött. Det är tisdag och årets första sammankomst för verksamhetens matlag. En gång varannan vecka ses några av Skurups pensionärer för att laga mat tillsammans. En i fyrmannalaget är Marianne Manfredsson.

– Detta är en stor social bit för mig. Maten smakar så mycket bättre när man äter tillsammans med någon.

Hon sitter vid matbordet och skär trädgårdsäpplen till efterrättspajen. Vid bordet sitter också en man och en kvinna i 80-årsålden som hackar broccoli och blomkål. I ugnen värms potatisgratäng och vid spisen sitter den fjärde i sällskapet i sin rullstol och steker tunna skivor kassler. Alla arbetsbänkar är höj- och sänkbara för att passa alla.

Undersköterskan Annika Olsson studsar mellan de fyra deltagarna. Hon fördelar uppgifter i köket och hjälper till när de äldres händer behöver vila.

– Jag assisterar dem när det behövs men försöker att göra så lite som möjligt.

De tre timmarna med matlaget utgör en del av hennes 33-timmars arbetsvecka. Helst vill hon arbeta heltid, men det är svårt att få. Varför vet hon inte.

I fyra år har medlemmar kommit och gått i matlaget. Idén kom till efter önskemål från Kristallens besökare.

– Det var flera här som sa: ”Jag sitter alltid ensam och äter, det är så tråkigt”. Så vi testade att starta ett matlag och det blev succé, säger Annika Olsson.

Hon rättar till sitt rutiga förkläde och sätter sig vid bordet för att hjälpa en i matlaget att veva ihop pajdegen.

”Livet är en labyrint.
Man måste gå vilse några gånger innan man hittar rätt”

Raderna är skrivna i enkelt typsnitt i svart. Ramen är benvit och stöttar stadigt mot fönsterkarmen i köket. 45-åriga Annika Olsson har gått lite vilse en del gånger på arbetsmarknaden.

Efter högstadiet testade hon på det mesta, som att plocka potatis och packa kött, men föll alltid tillbaka till vården där hon en gång börjat som sommarvikarie inom Skivarps hemtjänst. 2002 blev hon fast anställd på Flintebro och är sedan fyra år på Kristallen.

Varje vardag håller hon eller kollegan, den tretton år yngre äldrepedagogen Cecilia Mårtensson, aktiviteter på verksamheten. I januaris täta schema trängs qigong med bingospel och högläsning. Oftast är det besökarnas egna förslag som ligger till grund för utbudet. Antalet närvarande varierar från en handfull till ett tjugotal.

Ur Trender och prognoser 2014 (Statistiska centralbyrån)

Undersköterskeyrket är en raket på arbetsmarknaden. De närmsta 20 åren beräknas efterfrågan på undersköterskor öka med 65 procent, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån.

Men antalet nyutbildade hänger inte med i den höga farten. Redan 2019 kommer tillgången på undersköterskor vara otillräcklig, tror Arbetsförmedlingen. Anledningen? För få ungdomar väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet.

Ur Programblad 2013 (Skolverket)

När Sveriges niondeklassare under 2013 valde gymnasielinje kryssade inte ens tre procent för vård- och omsorg. Det uppmärksammade P4 Gotland i ett nyhetsinslag i januari 2014.

– Ska du torka rumpan på gamla gubbar och det är det dom säger, men så är det inte. Man måste vara lite smart för att förstå vad det handlar om, sa då Moa Larsson, en av de gotländska gymnasieeleverna på vård- och omsorgsprogrammet.

Annika Olsson tror att det finns flera förklaringar till det låga intresset bland ungdomar.

– Det är för dåligt betalt och ett tungt arbete, både fysiskt och psykiskt, säger hon vid köksbänken och sköljer en tallrik.

Hennes kollega håller och menar att allmänheten fått fel bild av yrket.

– Många tror att vården bara handlar om att torka upp skit, men det är så mycket mer. Omvårdnad är den största biten av arbetet och helt klart den mest intressanta. Jag tror att flera yngre ser vården som ett tillfälligt arbete utan framtid.

 Låg lön, tungt arbete och dåligt rykte. Vad får er att gå hit varje dag?

– Jag stormtrivs och får mycket tillbaka av de äldre i mitt arbete. Det är de små guldkornen, som ett berömmande ord, som får mig att glömma de tråkigare bitarna, säger Cecilia Mårtensson.

Annika Olsson stänger av vattenkranen och rätar på ryggen.

– Jag älskar mitt jobb. Jag gör verkligen det.

Några dagar tidigare. Det är torsdag och Annika Olsson pustar ut på en kontorsstol i Kristallens uppehållsrum. Det röda bingohjulet i stål med 75 kulörta kulor står kvar på bordet intill. Tystnaden har lagt sig över dagverksamheten. Här har fem pensionärer spelat lika många bingospel. 90-åriga Erik Persson vann två av dem och gick hem med ett paket saftsoppa och tre sugrörsdricka med päronsmak som pris.

Snart ska undersköterska Olsson gå ut köksvägen och röka den sedvanliga lunchciggen. Vårt samtal glider in på relationen till de äldre och hon förklarar svårigheten att separera arbetet och privatliv.

– Det gäller att hålla lite distans. Man får en vänskapsrelation och om de vill sitta och prata en dag får man sitta och lyssna. Men det gäller att inte klamra sig fast för hårt vid stammisarna, även om det är svårt.

Cecilia Mårtensson kommer in med dagens matlåda: ris med kycklinggryta.

– Vi har många stammisar och de kommer bli saknade den dagen de inte finns kvar. Men så är det med livet.

Hon minns framför allt en tung period.

– Det var en äldre man som var här varje dag och det var hemskt när han gick bort. Efteråt kom anhöriga med tårta och pratade med oss. Honom kan jag sakna, han kramades mycket.

Tillbaka till matlaget. Kalle Havenberg har passerat 80-årsstrecket men dukar med en ungdomlig precision på matbordet. Sju vita tallrikar med klarblå kant och lika många gafflar, knivar och glas.

Maten är klar.

Potatisgratängen är gräddig och smälter i munnen på vägen ner till strupen. Samtalet kring bordet flyter på utan att någon behöver anstränga sig och skratten duggar tätt.

Det planeras redan för nästa träffs måltid. Valet faller på skinkfyllda biffar med potatisbullar.

– …och brunsås, inflikar Cecilia Mårtensson.

– Vad sa du? Brun-sås? Man säger väl brunsås, svarar Annika Olsson.

De sex middagsgästerna fnissar till.

– Ja, jag börjar väl bli gammal.

Skrattet som bryter ut mellan de två kollegorna tycks aldrig dö ut. Två kollegor som hittat rätt i arbetslivets labyrint.

—

Några veckor senare gör Cecilia Mårtensson sina sista dagar innan föräldraledigheten. Idag är det stor avskedsfest. De två kollegorna sicksackar mellan rullatorer och bord i det proppfulla uppehållsrummet.

Närmre 40 besökare har kommit för att säga hejdå, få en glimt av vikarien Ida Nilsson och smaka på någon av de två gröna marsipantårtorna från det lokala bageriet.

– Ingen av oss trodde att det skulle komma så många. Det är fantastiskt, då känner man att man gjort ett bra jobb och kommer bli saknad, säger Cecilia Mårtensson.

Vad kommer det här året göra för dig?

– Jag kommer bli starkare i mig själv hoppas jag, säger hon.

En bra egenskap i ett tungt, felstämplat drömjobb.

—

Cecilia om Annika: ”Hon är väldigt engagerad i sitt arbete och väldigt social. Det är en glad människa som är drivande och påhittig. Dessutom bakar hon väldigt goda kakor”. 

Annika om Cecilia: ”Hon är glad, sprallig, kreativ och snäll. Vi skojar mycket och kompletterar varandra väldigt bra”

—

FAKTA

Undersköterska

Vad? Arbetar med vård inom äldreomsorg, funktionshinder, psykiatri samt hälso- och sjukvård.

Utbildning? Tre år på gymnasium eller ett år på komvux.

Antal? 172 829 i Sverige (inkl. sjukvårdsbiträden. 2012).

Hur stor andel kvinnor? 91% (inkl. sjukvårdsbiträden. 2012).

Lön? 20 200 kronor i snitt (hela Sverige, 2014).

Läge på arbetsmarknaden? Stor brist i hela landet.

Källor: Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån, lönestatistik.se

 

Äldrepedagog

Vad? Vidareutbildad undersköterska. Specialiserad på äldrevård med sociala och hälsoinriktade synsätt.

Utbildning? Ett år på yrkeshögskola eller två år på högskola.

Lön? 22 900 kronor i snitt (hela Sverige, 2014).

Källor: Äldrepedagogerna.se, lönestatistik.se

Text och inslag: Philip Gadd
Foto och inslag: Jimmie Lars Larsson