Lotta-fik och gamla spetsar

SKIVARP. Lottakåren Skivarp anordnar evenemang varje månad. I oktober höll författaren Anna-Stina Hultgren Lööw föredrag om skånsk kvinnohistoria: hennes egen mors hantverk och livsverk.

Under tisdagskvällen hängde regndropparna i luften över Skivarps åkerlapptäcke.
I församlingshemmet intill Skivarps kyrka bjöds värmande kaffetårar och storskaligt hantverk.
Anna-Stina Hultgren Lööw visade både sin mors och sina egna alster.

Lottakåren har arbetat rikstäckande för att stärka och engagera kvinnor sedan 1924. I Skivarp firar den 25 kvinnor starka organisationen 80-årsjubileum nästa år. Lottakåren var som störst under efterkrigstiden och har sedan dess blivit mindre; med undantag för ett uppsving efter den misstänkta ubåten i Stockholms skärgård 2018. Ingriel Larsson är Skivarps äldsta lotta och kan stoltsera med 70 år inom värnet. Yngsta Skivarps-lottan är 30 år.

Kåren i Skivarp bjuder till fika varje månad. Oftast i gamla brandstationen men ibland i andra lokaler beroende på tillställning.

Den här kvällen var Anna-Stina Hultgren Lööw i fokus. Listan över Hultgren Lööws titlar har börjat bli lång: lärare, författare, bokförläggare, kulturpristagare – men framför allt lantbrukardotter, säger hon själv.

2016  släppte hon på eget förlag boken Mors vävnader och handarbeten & recept ur min samling. Boken är en hyllning till Lööws flitiga moder Maja-Stina, men också en viktig dokumentation av skånsk kvinnohistoria och hantverkskultur. Lööws mors handarbete, hennes egna och moderns recept samt lantbrukslivet är i centrum.

– I boken finns ju också ett flertal berättelser om hur det var att växa upp som lantbrukardotter. Vi hade ingen helautomatisk tvättmaskin, inget kylskåp, ingen frysbox, berättar Lööw.

Lööw har egenhändigt givit ut boken, utan förlag. Hon kände att det inte skulle vara hennes bok efter att ett förlag redigerat.

– Jag ville behålla den känslan och den vördnaden jag kände inför min mor. Det fanns risk att den skalades bort och den risken tar jag inte. Det ska vara min bok. Det är min hjärtesak som det handlar om, förklarar hon.

För sitt arbete och sin dokumentation vann hon 2017 Skurups kulturpris.

Klirrande kaffekoppar och igenkänningsskratt hörs från damerna när Lööw berättar om sin uppväxt och tankarna kring vad som är värt att bevaras och inte.

– ”Sådana grejer har jag med, men de är nedpackade” kan åhörare komma fram och säga. Jag blir så ledsen när jag hör att folk packar ned det. För jag menar på att om inte jag plockar fram det och visar att det betyder någonting för mig, hur ska jag då få mina barn att tycka att det är någonting?

Det här är Lottakåren:
- Lottakåren grundades 1924.
- Är en ideell, partipolitiskt obunden försvarsorganisation.
- Ett av Sveriges största kvinnliga nätverk med cirka 5 000 medlemmar i alla åldrar över hela Sverige.
- Hjälper kvinnor att engagera sig i frågor som rör samhällets säkerhet; nationellt och internationellt.
- Utbildar civila och militära kvinnor inom krishantering, säkerhetspolitik och ledarskap.
- Samarbetar med Jordbruksverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Försvarsmakten, Svenska FN-förbundet med flera.
- Har en podcast med nya avsnitt varannan vecka.
- Kronprinsessan Victoria är Svenska Lottakårens beskyddare.

Text och foto: Elmeri Eklund