Nyanländ utbildning ger hopp om arbete

YSTAD. Nyanlända skolas till att etablera sig i Sverige.
Språket är nyckeln till framgång för eleverna på Skurups Folkhögskolas etableringskurs.

Det blåser milda vintervindar i Ystad. Mariakyrkans klockor klämtar för alla i staden men extra högt för Skurups Folkhögskolas filial som ligger ett stenkast från torget och kyrkan. 18 elever går på folkhögskolans etableringskurs för nyanlända, något fler kvinnor än män, nästan alla är från Syrien. Åldern är mycket blandad men de är alla barn inför det nya språket.

Kvinnorna och männen sitter i varsin halva av klassrummet riktade mot whiteboardtavlan på en tegelvägg längst fram. Väggen mot korridoren består av invändiga fönster och glasdörrar och i det vita taket finns stora infällda lampor. Dagsljus strömmar in från fönster på andra sidan klassrummet, närmast kvinnorna.

–Det är inte viktigt om eleverna flytt från regimen eller IS, de har helt enkelt flytt för att de behövde skydd. Här pratar vi mest om det goda livet, säger Anna Hellborg, lärare.

Etableringsuppdraget lanserades av regeringen 2015 med syfte att korta den tid det tar för nyanlända att få arbete. Etableringskurs på folkhögskola är ett beställningsjobb av Arbetsförmedlingen, en grundläggande sex månader lång utbildning i svenska, samhällsorientering och med arbetsförberedande insatser för nyanlända med uppehållstillstånd. Folkhögskolans metod har fokus på både samarbete och på deltagarna som individer.

Anna Hellborg, 52, håller första lektionen, i samhällsorientering. Klädd i svart kofta och röd scarf artikulerar och gestikulerar hon med ett deltagande leende. Hon fångar upp speciellt intressanta ord som alstrats av dialogen i klassrummet och skriver dem på tavlan, alltifrån ”demokrati” till ”buskörning”.

dsc_6711

Obaida Nahhas

En elegant klädd man, Obaida Nahhas, har varit reporter i Egypten. Han är 48 år men ser yngre ut, kommer från Syrien och har varit i Sverige sedan 2014. Han arbetade även för FN i Egypten, som koordinator mellan landets syrier och sitt hemland.

Efter att problemen i Syrien startade blev det svårare för syrier i Egypten och han framförde kritik mot detta i MBC (Middle-East Broadcasting Centre) vilket ledde till att han blev fängslad i tre månader. Obaida Nahhas sitter rakryggad och stilla men skakar lätt på ena benet ibland under samtalet.
–Efter att jag suttit fängslad flydde vi hela familjen i en liten båt över Medelhavet.

Han är tystlåten men talar med integritet.
–Jag vill jobba som journalist i Sverige, säger Obaida Nahhas.

Läraren Mohammad Shubat, 50, är också från Syrien. Han kommer en stund senare med ett leende som besvaras av alla i salen. Han ger ett stabilt intryck, med pigga ögon. Rösten håller en genomträngande nivå, speciellt när han tolkar på arabiska. I Syrien var han universitetslärare.

Med uppfälld laptop sitter Muhammad Shubat snett mot Anna Hellborg som står framför whiteboardtavlan längst fram i rummet. Det luktar lite instängt, finns inte så mycket luft. Ordet växlar till konstnären Ahmad Abouamsha som bott i Libyen. Han reflekterar över ämnet, demokrati.
Samtalet leder vidare till andra elever med nya idéer och språket blir levande i klassrummet. Obaida Nahhas kommenterar då och då med lugn stämma. En elev med halsduk på sig inomhus vill stänga fönstret, det är lite kallt.

img_5372

Klockan nio kommer en uniformerad polis. Sara Schön, 30, är kommunpolis i Skurup där nästan alla elever bor. Hon är inbjuden som en del av elevernas undervisning i mötet med det svenska samhället.

Eleverna har förberett frågor. Det börjar bli varmt i klassrummet igen. Anna Hellborg antecknar bredvid Sara Schön som står med handen på höften och svarar på frågor. Mohammad Shubat tolkar vid behov.

Ahmad Abouamsha tycker att straffen för narkotikabrott är för låga i Sverige. En ung man i klassen säger att polisen i Syrien är hårdare än den svenska. Bland frågorna märks en om rasistiska brott.
–Om en svensk slår en syrier så är det inte ett rasistiskt brott, men om en svensk slår en syrier för att han är syrier så är det ett rasistiskt brott. Polisen prioriterar rasistiska brott, säger Sara Schön.

En annan fråga rör polisens våld och svaret blir att svensk polis får bruka våld men inte mer än vad nöden kräver. Några elever undrar vad det krävs för att bli polis i Sverige.
–Prata svenska, säger Mohammad Shubat till eleverna då och då, när diskussionspulsen hettat över till arabiska.

Lektionen fortsätter och avslutas med att Anna Hellborg säger att människor i Sverige inte behöver vara rädda för polisen, polisen ses snarare som beskyddare.

dsc_6722

Alaa Wahbe.

En av kvinnorna i klassen är Alaa Wahbe, 21, från Syrien och Palestina. Hon har varit två år i Sverige och trivs bra. Sverige är både likt och olikt hemlandet, det finns mixade traditioner både här och i Syrien.
–En muslim som pyntar julgranen, exemplifierar hon med ett leende. Hon är mycket noga med det svenska uttalet.

Alaa Wahbe säger att en del svenskar inte försöker förstå andra kulturer. Den vita hörlurssladden dansar förstrött mellan hennes fingrar. Hennes föräldrar och bror var på en loppis i Skurup, då hennes bror fick syn på en säng han ville köpa. Då började svenskar skrika ”sängen är vår, åk hem!”, och en svensk kvinna slog till en arabisk kvinna. Kommunen bad senare om ursäkt för incidenten men sa att polisen inte behövdes .

Alaa Wahbe utbildade sig till teknisk ingenjör i Syrien och hennes dröm är att jobba med det i Sverige. Betygen från Syrien är skickade för översättning till Stockholm. Förutom sitt teknikintresse är hon intresserad av språk.

Enligt eleverna är Anna Hellborg ”alltid glad”. I hembyn Simrishamn arbetade hon som socialarbetare i många år, bland annat som integrationssamordnare. Nu jobbar hon som lärare och tycker mycket om det, bland annat för att det är trevligare att bemöta flyktingar som lärare än som socionom.
–Det roligaste är medmänskligheten. Och språket är det viktigaste, säger Anna Hellborg.

dsc_6730

Anna Hellborg

Hon tycker att det fortfarande är mycket kaos med asylprocesserna, Arbetsförmedlingen saknar resurser. Hon ser nackdelarna, som passivitet under väntetiden och i slutändan blir barnen förlorarna. Anna Hellborg kan begripa åtstramningarna i asylpolitiken från hösten 2015 men inte acceptera dem. För henne handlar det om individer.

Skolan har 25 platser i etableringskursen och en del elever är ute på praktik, bland annat som vaktmästare och på en förskola. Kursen startade först i september och Anna Hellborg har varit här sen 21 oktober. Det blir 15 timmar svenska och 20 timmar etablering per vecka.

Det är dags för samhällsorientering igen, en del av etableringen. Gymnasieläraren David Trenneman, 47, inleder dag två klädd i blå tröja och blekta jeans. Han både rör sig och pratar energiskt, alltid nära till humor med en finurlig uppsyn plirande bakom glasögonen.
–Jag ligger på hela tiden. Kanske når bara 25 procent av det jag säger verkligen fram till eleverna men när jag väl träffar någon så ger det dem självförtroende.

Anna Hellborg är på besök under David Trennemans lektion och Mohammed Shubat tolkar vid sin dator samt rycker ibland in för att förklara något på tavlan. Även samhällsorienteringen har fokus på det svenska språket. Eleverna har svårt att låta bli att översätta med mobilerna, något som lärarna inte tillåter i detta sammanhang.
–De vill inte visa sin osäkerhet, säger David Trenneman.
–Kvinnorna är mer engagerade. De skämtar. Männen är kanske mer rädda att göra bort sig, säger Anna Hellborg.

Lärarna gör nerslag här och där, som pedagogiska inspiratörer. De tar stora svepande spadtag för att fånga in små guldkorn som sedan korn för korn fogas samman till kunskap och självförtroende hos eleverna.

Under rasten tillverkar Anna Hellborg en adventskalender, 24 paket innehållande vardera ett svenskt ordspråk, en reflex och ett nyckelband.
Som avslutning går hon igenom svenska jultraditioner. Därefter presenteras adventskalendern och det är dags att öppna första december. Raja Abu Amcha, 55, får äran. Leenden riktas mot henne när hon stillsamt öppnar presenten. Reflex, nyckelband och ordspråk:

”Alla är vi barn i början”.

Text och foto: Per Lindahl

Fakta: Etableringsuppdraget
Den siste september 2016 var 63 235 personer inskrivna i etableringsuppdraget, varav 58 procent män och 42 procent kvinnor. Varje person har fått en tvåårig etableringsplan genom Arbetsförmedlingen.
4 000 platser är fördelade till 114 folkhögskolor runt om i landet.
Avslutad etableringskurs på folkhögskola ger eleven en grundläggande validering till bland annat vidare studier på komvux.
De vanligaste sökta jobben bland de inskrivna är inom kategorin ”övriga servicearbetare”.
Över hälften av de personer som deltar i etableringsuppdraget kommer från Syrien.
De personer som tillhör etableringsuppdraget har rätt till etableringsersättning, ersättningen är knuten till att man följer sin etableringsplan.
Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaden för hela etableringsuppdraget blir cirka nio miljarder kronor 2016.
Källa: Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet

Fakta: Utvärdering av etableringskurs på folkhögskola
Vid den utvärdering som Folkbildningsrådet genomfört framgår att deltagarna generellt har en positiv bild av kursen. De upplever att kursen dels ökat deras möjligheter att lära sig svenska, dels erbjudit dem en trygg och välkomnande social miljö. Lärarna uppskattas och beskrivs som engagerade.
Både lärare och elever efterlyser dock mer homogena grupper, det är svårt när eleverna ligger på olika nivåer i språkkunskapen. Och eleverna upplever att det trots förbättringar fortfarande tar tid innan de får ett arbete. Mer praktik och mer långsiktigt samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen föreslås.
Källa: Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet