Släktforskarjouren saknar yngre kollegor

SKURUP. På Skurups bibliotek sitter släktforskarna Tommy Göransson, Viveca Kristianssen och Ulf Kensmar vid varsin dator. Här hjälper de personer intresserade av släktforskning att komma igång samt erfarna att komma vidare. Det är dock svårt att få yngre intresserade av släktforskning.

Det är torsdag eftermiddag och Ystadbygdens släkt -och bygdeforskarförening har precis samlats för släktforskarjouren de organiserar en gång i månaden. Hit kommer både nyfikna och erfarna släktforskare. 

– Vi hjälper folk att komma igång, även de som har kommit igång men kört fast. Man kan köra fast på många olika vis. Då frågar de oss som hållit på lite längre, säger Ulf Kensmar. 

Att tyda skrivstilen kyrkböckerna är ett vanligt problem enligt Ulf Kensmar.

– Vi har folk som kommit hit och är vana vid att läsa på datorn men kan inte läsa skrivstil. 

Både Ulf Kensmar och Viveca Kristianssen har släktforskat i flera år. Ulf sedan 70-talet och Viveca sedan början på 2000-talet. För Ulf växte intresset fram under vintern 1978-79. Sedan dess har han spårat sin släkt ända tillbaka till 1550-talet. För honom var det inte väntat att han skulle intressera sig för släktforskning.

– Det fanns några gamla papper framme, gamla lagfarter och fastebrev [intyg på köp eller byte]. Jag blev lite nyfiken men ingen visste varifrån de kom. Där startade det. Det var bara tillfälligheter, säger Ulf Kensmar.

För Viveca Kristianssen började allt med en lapp hon hittade hos sin mamma.

–  Där hade någon skrivit ner vem som var mina så kallade anfäder. Och det stämde när jag började forska senare. Det var det första då jag skulle bekräfta att det stämde det här som var nedskrivet. Sedan har det byggts på, säger Viveca Kristianssen.

Svårt att locka yngre

En utmaning för både släktforskningen och Ystadbygdens släkt -och bygdeforskarförening är att locka yngre. Enligt finska Yle är släktforskning populärast bland 50-70 åringar. Viveca Kristianssen och Ulf Kensmar bekräftar den bilden.  

– I regel är det medelålders och pensionärer. Sedan finns det givetvis någon ungdom också men de är inte många, säger Ulf Kensmar. 

Enligt Ulf Kensmar spelar den digitala utvecklingen roll i problematiken med att locka yngre till släktforskningen.

– När man blir tillräckligt gammal så blir man intresserad av sitt ursprung. Är man inte det så sitter man hemma och nördar med telefonen. Det har vi fattat. 

Även tidsåtgången är en bidragande orsak enligt Viveca Kristianssen.

– Man kan ju visserligen lägga hur mycket tid man vill, men man har ofta inte ro att göra det medan man jobbar och har barn hemma. 

Viveca påpekar också att föreningen konkurrerar med digitala tjänster som större företag erbjuder.

– Sedan har vi ju fått konkurrens av många andra företag som My Heritage och Ancestry som har en helt annan marknadsföring. Exempelvis “Ta ett prov här och så får du se hela din släkt”.

För de som släktforskar finns ändå mycket att hitta. Men tidsåtgången är återigen en viktig aspekt enligt Viveca Kristianssen.

– Man ska vara noggrann och ha tålamod. Det är inte gjort på en dag det här. 

 

Text: Fredrik Darlöf Elfqvist
Foto: Fredrik Darlöf Elfqvist, Jennie Hartnor