Sociala medier hjälper djur på rymmen

SKURUP. Orterna Rydsgård, Skivarp, Abbekås och Skurup har egna bollplank på Facebook. Där cirkulerar det ofta efterlysningar till saknade eller funna djur. Medan djurägare tycker det är en effektiv metod till att djuren kommer tillrätta, varnar polisen för att det också kan medföra risker.

Jeanette Elvström, bosatt i centrala Skurup, var på väg till jobbet när hennes papegoja forcerade sig ut genom ytterdörren.

Klockan var åtta på kvällen i mitten på december 2016 och ute var det beckmörkt. Hon kom inte iväg till jobbet, letade efter honom halva natten och grannar hjälpte till i sökandet. Han hittades inte.

Dagen efter gjorde hon ett inlägg på en av Skurups lokala Facebook- grupper som fick stort genomslag. Överallt runtom i byn började människor leta efter den grå ståtliga papegojan.

Efterlysningen spred sig utanför Skurups gränser. Kajjan, som fågeln heter, är enligt Jeanette Elvström den mest efterlysta papegojan i Sverige. Fortfarande kan hon få samtal av människor runtom i Skåne som tror sig ha en ledtråd.

Jeanette har i sökandet efter Kajjan genom sociala medier bara upplevt ett stort stöd.

–Jag hade nog tänkt mig att det skulle komma kommentarer som “Du är dum i huvudet”, eller, “Du tar inte hand om din fågel” men det har bara varit positiv respons.

Hon använde sig inte endast av sociala medier. I två månaders tid ringde hon till polisen varje vecka för att höra sig för om “henne lilla pippi” hade anträffats. Han har ännu inte kommit tillrätta.

Malin Ulfström är djurskyddshandläggare hos polisen, region Syd. Hon anser att man alltid ska ringa polisen om man efterlyser eller funnit ett djur: Av den enkla anledningen att alla inte har tillgång till sociala medier.

Det kan förekomma att någon har hittat en hund och gör ett inlägg i någon lokal grupp på Facebook men förbiser att meddela fyndet till polisen.

–Så är det någon gumma eller gubbe ute i någon stuga som inte har Facebook och därför inte har en aning vart hunden har tagit vägen, säger Malin Ulfström.

Hon menar att det kan vara positivt att hålla många dörrar öppna. Att efterlysa djur på Facebook kan vara ett effektivt sätt att husdjur hittar tillbaka till ägare. Men, hon lägger vikt vid att människor ska använda sociala medier på ett korrekt sätt.

Efterlysningar till djur på Facebook kan nämligen lätt förlora sitt syfte och rikta fokus på att skambelägga och smutskasta ägaren av djuret.

–Det är problematiskt då man inte vet historien bakom djurets skick, säger Malin Ulfström.

Med anledning av vad Malin Ulfström kallar för “häxjakt” slutade Region Skåne att efterlysa djur på deras officiella Facebooksida.

–Ofta var det personer som inte alls var berörda av ärendet som kommenterar olämpliga saker på inläggen.

Jessica Hellmark, bosatt i Skivarp, är ägare till en ung katt vid namn Tussen. Social och äventyrlig som han är försvann Tussen vid två tillfällen i somras. Hon hade varken hunnit göra ett inlägg på Skivarps bollplank eller ringa polisen, när en kille efter ungefär ett dygn la upp en bild på hennes katt och efterlyste ägaren i Facebookgruppen.

En liknande incident skedde några veckor senare. Jessica tycker det är toppen att denna metod finns att tillgå just för att så många använder Facebook.

–Efter att Tussen publicerats på gruppen en gång, vet alla att det är min katt, säger Jessica.

Jessica Hellmark bryr sig inte om människor skulle ha negativa reaktioner angående hans försvinnande.

–Det är en katt. Jag kan inte hindra honom från att springa iväg.

 

FAKTA OM FACEBOOK

• 64% av svenskarna (70% av internetanvändarna) använder Facebook. 46% (50%) gör det dagligen.
• De som bor i städerna använder Facebook i högre grad än de som bor på landet.
• Närmare en tredjedel (31%) av Sveriges pensionärer använder Facebook någon gång, 17% gör det dagligen.
• Den största andelen Facebook-användare finns i åldersgruppen 16-25 år, där 84% använder Facebook någon gång och 80% gör det dagligen.

Källa: Internetstiftelsen i Sverige, rapport från 2015.

Text: Ronja de Boer 
Foto: Jeanette Elvström