Del 4: ”Mötis och Folkis lät lärare vara lärare och skola vara skola”

SKURUP. Fem år efter flyktingkrisen gör Skurupsposten nedslag i de svårigheter som består, men även i två hoppfulla livsöden. I fjärde delen tittar vi närmare på Skurups folkhögskolas egen mötesplats – Folkis. Initiativet var ett svar på Mötis nedläggning, men pandemin satte stopp och verksamheten har nu lagts på is.

Folkhögskolan tog vid där kommunen slutade och började hålla möten för kommunens invånare med fokus på integrering av nyanlända i skolans lokaler efter lektionstid. Under hösten 2019 fram till januari i år var initiativet uppskattat och välbesökt.

Arvid Gisby, rektor vid Skurups folkhögskola, menar att det var naturligt för skolan att fortsätta driva mötesplatsen. Gunnel Ottersten, tidigare linjeledare på etableringskursen GES (se faktaruta) håller med:

– Vad är en folkhögskola, frågade vi oss. En mötesplats. Det är folkisens kärna, att vara delaktig i närområdet. Att hjälpa människor ta kontroll över sina liv.

Hälsoriskerna under pandemin har dock ställt till det för verksamheten, som nu har uppehåll på obestämd tid.

Även etableringskursen är inställd till följd av Sveriges stängda gränser. Under 2020 har skolan bara haft åtta elever i Skurup och Malmö, jämfört med 149 elever 2018 och 54 elever 2019. Samtidigt tickar klockan för de nyanlända som redan påbörjat sin tvååriga etableringsfas och som när den löper ut blir av med sina bidrag – vilket oftast leder till försörjningsstöd för personen.

– Vi hade en deltagare som påbörjade en etableringskurs med bara tre månader kvar på sin period. Kursen var ett halvår, så han fick sluta. Så strikt är det, säger rektor Arvid Gisby.

Det blir då Arbetsförmedlingens uppdrag att finna ett alternativ. Det är ingen lätt uppgift enligt Gunnel Ottersten, som numera arbetar där och förmedlar jobb:

– Det finns ingen övergripande långtidsplanering, allt är ad hoc. Och är man ny i landet är man automatiskt längst ner i hierarkin. Det är inte bara rasistiskt, utan även rent praktiskt så det fungerar. Man är sist i kön.

Tanken är att en långsiktig plan ska arbetas fram, men systemet lägger krokben för sig själv, enligt Gunnel Ottersten. Upphandlingen av kurser sker på central nivå, medan anvisningen sedan sker lokalt. Detta menar hon skapar onödiga återvändsgränder:

– I ett fall upphörde exempelvis en svetskurs, vilket innebar att eleven som gick den inte blev färdig och att möjligheten helt och hållet försvann. Då sitter arbetsförmedlaren där sen och tänker: “Vad gör vi nu?”

Vidare menar Gunnel Ottersten att en av Folkis stora förtjänster var den hjälp som erbjöds med sådant som myndighetsbrev och blanketter. Att försöka tolka och hjälpa till att fylla i dem blev annars hennes uppdrag som lärare – vilket inte var hållbart. Undervisning- och planeringstiden blev påverkad när ett stort antal elever behövde hjälp med diverse byråkratiska problem:

– Mötis och Folkis lät lärare vara lärare och skola vara skola. Folk kunde komma och få den hjälp de behövde utan att det gick ut över något annat.

I dagsläget ser varken Arvid Gisby eller Gunnel Ottersten något alternativ dit nyanlända kan vända sig för att få hjälp.

– Allt är på paus, men behovet kvarstår, säger Arvid Gisby.

– Har socialtjänsten fått in alla fritidshemsblanketter i sommar? Och har i sådana fall SFI-lärarna fått bistå med den hjälpen, frågar sig Gunnel Ottersten.

Fakta: GES står för ”Grund, Etablering och SMS” (studiemotiverande folkhögskolekurs). Grund avser svenska, engelska, matte och samhällskunskap motsvarande årskurs nio. Etablering kretsar kring olika sorters samhällsorientering. SMS rör hur man går vidare med studier eller yrkesval.

Text och foto: Fredrik Glückman