Emma Karinsdotter skriver barnböcker om döden: “Det är svårare att prata om vädret”

MALMÖ. För bara några år sedan gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola. Idag har hon gett ut tre böcker, och hon avslöjar nu att det kommer fler.
– Jag börjar typ fatta att jag är författare nu, säger Emma Karinsdotter. 

Hon har pluggat tre år i Skurup – två på skrivarlinjen och ett på skrivpedagogen. Sedan dess har Emma kommit med tre böcker. En av dem är den hyllade ”Lisbet och Sambakungen” och den senaste, ”Tusen stjärnors ö”, har nominerats till Barnradions bokpris. Numera återvänder hon bara till Skurup för att undervisa.

– Jag vet inte vad annars jag skulle hitta på för knep för att få vara kvar på Skurup. Jag trivdes väldigt bra, säger Emma Karinsdotter.

På Skurup, berättar hon, fick man skriva vad man ville. Emma kom senare också att gå den mer styrda författarskolan i Lund. Ena veckan skulle de skriva noveller, och den andra veckan var det sonettkransar.

– Jag tänkte att det var bra för mig att slängas in och testa grejer jag annars inte skulle testa. Jag försökte göra det till en konst att göra alla uppgifter så att jag ändå hade nytta av dem själv.

2013, när Emma gick skrivarlinjen, kom hennes debut – prosalyrik för vuxna. De två böcker hon kommit ut med sedan dess är skrivna för att högläsas för barn.

Varför skriver du böcker för högläsning?
– När jag var liten läste min mamma högt för mig och mitt syskon. Då försvann allt annat och det var bara berättelsen som fanns. Det blev en gemenskap också. Vi delade en värld och referensramar, säger Emma.

Så fort hon har en del av ett manus färdigt läser hon högt på bibliotek och skolor, för att få input.

– När man läser högt för vuxna så äter de salta pinnar och dricker cider och ler artigt. Man har ingen aning om vad som pågår inuti. De kanske tycker att allt det här är skit och funderar på vad som händer i nästa avsnitt av ”The Affair”, säger hon.

Barnen däremot är bättre lyssnare och ärligare kritiker.

– Om jag läser något som de tycker är lite tråkigt så har det hänt att ett barn lägger sig vid mina fötter och börjar snarka väldigt högt. Då förstår jag att jag ska ta bort det här stycket. Och en annan gång var det ett barn som sprang fram och ryckte tag i mina papper och skrek så här “läs fortare, jag vill veta hur det går!”, säger Emma Karinsdotter.

När Emma bara hade ett par sidor färdiga på den senaste boken, ”Tusen stjärnors ö”, läste hon dem för barnen på Rosengårdsskolan i Malmö. Boken handlar om 11-åriga Tigris som förlorat sin mamma.

Hur är det att skriva barnlitteratur om döden?
– Jag har nog alltid tyckt att det är svårare att prata om vädret. Jag tror att det ofta är ett vuxenperspektiv som vi kopplar på när vi tänker att något är väldigt sorgligt. Med Tusen stjärnors ö är det ofta vuxna som pratar om den som en väldigt sorglig bok, medan barn säger “vilken spännande bok”, säger Emma.

På bokmässan i helgen kommer Emma Karinsdotter att delta i ett samtal om att skriva om svåra saker för yngre barn. Trots att hon mer upplever att hon skriver äventyr. Tigris hittar nämligen en magisk låda som tar henne till en annan värld.

– Jag försöker alltid ha flera olika bottnar i det jag skriver, så att ett barn kanske ser någon botten och att en vuxen ser något annat. Men barnet är den primära läsaren för mig, den absolut viktigaste. Jag tror att man som läsare tar in det på ett sätt som man själv kan hantera, säger hon.

Hur är det att komma med en ny bok nu, jämfört med tidigare boksläpp?
– Jag börjar typ fatta att jag är författare nu. Innan tänkte jag att om jag får komma ut med en bok någonsin, så är det ju en bok och aldrig fler. Men det var först när jag vågade fantisera om att det skulle bli fler som det jag skrev blev bättre, säger Emma.

Det var Emmas mentor Martin Widmark, med snart 100 utgivna böcker, som fick henne att spara på några av historierna.

Så det är fler böcker på gång?
– Jag kan inte säga så mycket mer om det än, men om ett år ungefär så är väl tanken att det ska komma en bok till som jag håller på med.

Har du något boktips till en aspirerande författare?
– Karin Erlandssons “Alla orden i mig”. Jag liksom knarkar essäböcker om skrivande. Jag kan tänka mig att det är som att kolla på träningsvideos om man själv tränar. Man ser någon annan göra situps och bara, “nu jävlar”.

Text och foto: Nina Kartal

 

Fakta:
Emma Karinsdotter är 33 år och kommer från Ronneby. Hennes debut “Och himlarna ska falla himlarna ska falla himlarna ska falla när du rör vid mig” kom 2013. Den första barnboken, “Lisbet och Sambakungen”, med illustrationer av Hanna Gustavsson kom 2017. Nu är hon aktuell med boken “Tusen stjärnors ö”, som nominerats till Barnradions bokpris.