Inga lugna stunder i litteraturens tjänst

SKURUP. I takt med sjunkande antal besökare och boklån minskar biblioteken runt om i landet. I Skurup däremot märks inget av den trenden. En förklaring kan vara Kerstin Wallners sedan 30 år outtröttliga arbete med att sprida läslust bland kommuninvånarna.

– Är det den här du vill ha? Inte så jävla mycket att ha.

En man i keps och grön jacka, lämnar över tidningen till en man i röd jacka och tar i samma rörelse sin rullator och går.

Det hela utspelar sig i soffgruppen i bibliotekets tidningshörna. Mannen med rullatorn går i sakta mak ut i det ihärdiga förmiddagsregnet på Svantorget. Efter sig lämnar han ett burrande ljud från den automatiska dörröppnaren och en ledig plats i soffan.

Det är en tisdag i januari och biblioteket i Skurup har varit öppet i mindre än en timme. Det knappande ljudet från tangentborden flyter ihop med det droppande regnet utanför.

Lysrör i långa rader täcker innertaket och den upplysta lokalen utgör en skarp kontrast till den grå utomhusmiljön dit ljuset inte ser ut att kämpa sig fram till denna dag.

För bibliotekarie Kerstin Wallner är arbetsdagen i full gång. Hon läser postlistor, svarar i telefon, hanterar bokbeställningar och hjälper besökare hitta rätt bland hyllorna. Hon har arbetat i yrket i 30 år och hon vet vad det är som driver henne.

– Jag vill få människor att upptäcka litteraturens magi. Genom böckerna får man möjlighet att komma andra in på livet på helt ett unikt sätt, säger hon.

Det har i över 10 år skrivits flertalet artiklar och debattinlägg om den svenska biblioteksdöden. Det sker en stadig minskning av bibliotek runt om i landet, i första hand är det filialer som har fått stänga. Antalet biblioteksbesökare minskar och därtill antalet låntagare.

För Skurups bibliotek ser det desto ljusare ut. Med sina tre filialer i Skivarp, Abbekås och Rydsgård är utlåningen av böcker hög och fortfarande hittar många besökare hit. Det är däremot inget som skett av sig själv.

Bibliotekarierna jobbar hårt för att nå ut med information om biblioteket och främja litteraturintresset bland kommuninvånarna.

Utöver arbetet inne på biblioteket åker Kerstin Wallner ut med böcker till äldreboenden och genom initiativet ”Boken kommer” levererar hon böcker hem till personer med rörelsehinder eller långvarig sjukdom.

I Skurup finns ett stort läsintresse, inte minst bland medelålderskvinnor. Kerstin Wallner håller läsecirklar två kvällar i veckan och intresset är så stort att det hade behövts fler grupper.

Trots att biblioteksdöden inte har nått Skurup tror Kerstin Wallner inte att hennes yrkesgrupp kommer att ha någon plats i den allt mer digitaliserade världen.

– I framtiden kommer det inte finnas bibliotekarier utan det kommer vara obemannade bibliotek. Samtidigt kommer boktipsen och lässtimulansen som vi bidrar med att försvinna, säger hon.

Plötsligt suddas förmiddagslugnet ut av klampet från tunga gummistövlar och det svischande ljud som uppstår av galonklädda ben som gnuggas mot varandra. Tjo och tjim, tissel och tassel har tagit över det i övrigt stillsamma biblioteket.

Det är en lågstadieklass på cirka 20 barn och deras lärare som trotsat skyfallet för att låna böcker.

Skolbarnen beger sig målinriktat till barn- och ungdomsavdelningen. Det enda som skiljer den från övriga biblioteket är en orange skylt i metall som hänger från taket i två kedjor samt en bild av Harry Potter på väggen intill.

Kerstin Wallner får lägga undan det hon håller på med och ägna sig åt barnen. En flicka frågar efter kaninböcker. Två pojkar vill båda titta i en bok om ormar.

Att biblioteket intas av skolklasser är inget ovanligt. I Skurup finns nämligen inga skolbibliotek. Endast högstadiet har ett eget.

– Inte sällan är det dubbelt så många barn som idag på en och samma gång. Vi arbetar bara två bibliotekarier samtidigt så det är inte möjligt att ge barnen den tid de hade behövt, berättar Kerstin Wallner.

Efter flera år i yrket har glöden mattats av en del menar Kerstin Wallner. Trots det räknar hon upp diverse idéer och visioner för hur biblioteket skulle kunna utvecklas. Allt från en fin barn- och ungdomsavdelning till café och tidningsrum. För detta hade det behövts större lokaler och mer personal.

Vad gäller det egna intresset för böcker går det inte att ta miste på passionen:

– Jag läser allt! Jag lånar och köper och det blir bara roligare och roligare med åren, säger hon och tar sig för pannan samtidigt som hon skrattar och skakar sitt hår.

Vid lunchtid har lugnet och stillheten återvänt till biblioteket. Nya män har slagit sig ner i tidningshörnan. En av männen har spridit ut några papper på bordet och sippar kaffe högljutt ur en plastmugg.

Mittemot sitter en äldre herre med tätt knuten halsduk och fårskinnsmössa. Tidningsprasslet från sofforna blandas med det metalliska ljudet från bokvagnar som styrs omkring mellan hyllorna.

För Kerstin Wallner och de andra bibliotekarierna har arbetsuppgifterna kommit att förändras genom åren.

Från att tidigare uteslutande ägnat sig åt informations- och litteraturfrågor går det numera mycket tid åt till bland annat bokuppsättning i hyllor och arbete i lånedisken. Efter att vaktmästartjänsten drogs in har även dennes sysslor fördelats på bibliotekarierna.

– Vi ska göra allt. Det är mycket att bära runt på stolar inför aktiviteter, ordna med teknik inför föredrag och koka kaffe. Allt det här för med sig att vi inte längre har mycket tid över till de som behöver vår hjälp. Det var trevligare förr när vi kunde ägna oss åt litteraturen, säger Kerstin Wallner.

Det har blivit eftermiddag och i soffgruppen är mannen i skinnmössan inne på sin tredje dagstidning. Mannen med grön jacka och rullator har återvänt till biblioteket. Bland hyllorna har han letat upp boken Världens värsta skurkar. Han slår sig åter igen ner i soffan. Utanför börjar regnet så sakteliga att avta.

Text: Josefine Sidhu
Foto: Daniel Kindstrand

Fakta: Folkbibliotek

Varje kommun ha ett folkbibliotek enligt bibliotekslagen.
Biblioteket ska ha en demokratisk funktion genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Att främja barn och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning är en prioriterad uppgift för folkbiblioteken.

Antalet bemannade bibliotek minskar stadigt. Mellan 2010-2013 försvann 74 bemannade bibliotek.
De fysiska besöken minskar i takt med att de bemannade serviceställena blir färre.

Prognosen är att det totala antalet huvudbiblioteket och filialer kommer att fortsätta minska. 2020 beräknas det totala antalet sjunkit till strax under 1000, vilket är nästan 550 färre än 1995.

Källa: Kungliga biblioteket