Kommunen förbättrar arbetet med särskoleplaceringar

SKURUP. Tidigare i år fick Skurups kommun bakläxa av Skolinspektionen. De har tvingats ompröva 30 beslut om placering av elever i grund- och gymnasiesärskola. Nu ligger de nya besluten hos Skolinspektionen.

Mats Lundqvist, biträdande förvaltningschef hos Skol- och utbildningsförvaltningen, hoppas att de tycker att de nya utredningarna håller måttet.

Upprinnelsen till bakläxan var ett felaktigt beslut år 2003. Mats Lundqvist menar att det ibland kan vara svåra övervägningar i beslut om särskoleutbildning, eleverna ligger ofta på gränsen. Normalt gör man därför omprövningar vid behov. Förvaltningen hade själva valt att ompröva vissa av besluten, men inte alla så som krävdes nu.

− Vi hittade så pass omfattande brister i samtliga ärenden utom ett, då måste de rätta till det helt enkelt, säger Julie Svane som har hand om ärendet hos Skolinspektionen.

Nu granskar Skolinspektionen omprövningarna och det beräknas ta lång tid. Även hos kommunen har det varit ett omfattande arbete att få ordning på besluten.

− Om man skulle omvandla tiden vi lagt ned på det i pengar handlar det om många hundra tusen kronor, säger Mats Lundqvist.

Han berättar att psykologiska utredningar i genomsnitt tar 20 timmar att göra. Utöver de psykologiska har de också gjort de medicinska, pedagogiska och sociala bedömningar som krävs.

Mats Lundqvist har inga synpunkter på att det lagts ned så mycket tid.

− Vi fick ett beslut, var ålagda att göra det och har då gjort det, säger han.

De blev även en chans för kommunen att se över sina rutiner, och att göra en så stor arbetsinsats är ett lärande i sig, berättar Mats Lundqvist.

− Vi har blivit på bättre på alla punkter för den här typen av utredningar. Det finns ett lärande i detta som vi kan ha nytta av i framtiden, säger han.

Enligt Julie Svane kan man se placering i särskola som en rättighet för eleven. Men det krävs då ett väldigt gediget underlag som pekar på rätt beslut för att man ska få den rättigheten. Detta för att undvika felplaceringar.

− Har man inte grundskoleutbildning är man inte behörig för gymnasiet, då behöver man lägga ned tid och pengar för att läsa in på Komvux. Det kan få konsekvenser för hela arbetslivet och är sammantaget allvarligt för personens framtid. Därför ser vi väldigt allvarligt på bristfälliga beslut, säger Julie Svane.

Text: Sara Wizén
Foto: Pixabay