Ingen plan för hatbrott

fn_hatbrott

SKURUP. FN ställer idag Sverige till svars för sin hantering av hatbrott. I Skurup råder osäkerhet om vem som är ansvarig för problemen.

Idag, måndag, förhörs Sveriges regering av FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève.

Sverige får kritik på flera punkter, bland annat för att anmälningarna om hatbrott ökar, men utredningarna många gånger läggs ner.

Under förra året kom det in runt 5 500 anmälningar om hatbrott, men mörkertalet är förmodligen stort. Enligt Anders Wigerfelt, doktor i historia på Malmö högskola, som har forskat om hatbrott, kan det handla om flera hundra tusen som inte anmäler.

Ett sätt att förebygga hatbrott, enligt Anders Wigerfelt, är att polisen har bättre kontakt med minoritetsgrupper. Det ökar chanserna att problemen synliggörs och anmäls.

Skurup ingår i polisområdet Södra Skåne. Även här ökar anmälningarna. Förra året anmäldes 46 hatbrott, vilket är en ökning från 29 anmälningar året innan.

– Det finns en tendens att i mindre samhällen är attityderna mer negativa mot minoriteter än i storstadsområden. Sen om det gör sig i uttryck i hatbrott det vet man inte riktigt, säger Anders Wigerfelt.

Skurupspolisen Sten Malmquist kan inte svara på vad ökningen beror på.

– Jag vill inte svara på det som ensam lokalpolis.

Hur arbetar ni för att förebygga hatbrott här i kommunen?

– Det är en mycket bra fråga. Jag tror att det ligger hos skolorna och socialtjänsten, säger Sten Malmquist.

Men Drago Stojkovic på socialtjänsten i Skurup beskriver hur myndigheten inte känner till den här typen av brott, om de inte får höra om det från privatpersoner.

Varför tror du att polisen tycker att ansvaret ligger hos er?

– För att de inte har någon organisation som hanterar detta. En del av det är väl att de är underbemannade. De behöver mer kunskap om detta, säger Drago Stojkovic.

I FN:s kritik skriver de att hatbrottsenheter bör finnas över hela landet. Idag finns bara två enheter, i Malmö och Stockholm.

Tomas Bull jobbar på hatbrottsmyndigheten i Malmö. Han var med och inspekterade landets polisstationer förra året.

– Mörkertalet är stort. Det är jag säker på, säger han.

Skurupspolisen delar bilden av att inte alla anmälet.

– Det kan jag tänka mig. Det är förfärligt, men det är såhär det är, säger Sten Malmquist.

Fakta: Hatbrott

Hatbrott är inte en egen brottsrubricering utan ett samlingsnamn på brott där det har funnits ett tydligt hat i motivet.
Rubriceringen kan därför utredas i samband med till exempel dråp, mord eller misshandel.
Om gärningsmannens syfte med brottet varit att kränka en grupp eller person på grund av hudfärg, sexuell läggning eller religion klassas det som ett hatbrott och då skärps straffet.

Ur FN:s rapport:

  • Det är oroande med alltfler rapporter om hatbrott mot minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar i Sverige, särskilt från högerextremistiska politiker. Det omfattar även fysiska attacker och attacker mot deras religiösa platser. Bekymrande är också ökningen av hatbrott i medierna och på internet.
  • Sverige måste se till att rapporter om främlingsfientliga och rasistiska hatbrott leder till bättre utredningar, åtal och straff. Polis över hela landet bör upprätta särskilda hatbrottsenheter.
  • Det är oroande med alltfler rapporter om hatbrott mot minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar i Sverige, särskilt från högerextremistiska politiker. Det omfattar även fysiska attacker och attacker mot deras religiösa platser. Bekymrande är också ökningen av hatbrott i medierna och på internet.
  • Ensamkommande flyktingbarn skyddas inte tillräckligt. Sverige måste öka skydd och kontroll av personer som tar hand om barnen.
  • En ökning med 50 procent av sexuellt våld mot kvinnor mellan 1995 och 2008 oroar, särskilt rapporter att de sker mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor i våldsamma förhållanden måste skyddas bättre.
  • Rapporter om polisvåld och övervåld från polisers sida är oroväckande. Problemet måste utredas bättre.
  • Minderåriga som hålls i arrest och häkte under långa tider är djupt oroande. Det får ”bara ske i undantagsfall”. Sverige måste se över lagen.

Text: Elina Pahnke och Linus Jönsson
Foto: TT