KRÖNIKA: ”Jag vägrar vara en liten lort”
Jag behöver ny energi. Uppenbart är att hela Sverige, med en regering i historisk kris, behöver ny energi.
Det är så lätt att känna sig otillräcklig när makten över det samhälle vi lever i känns så långt borta. Den mentala huvudvärken en kan få av att tänka på universums oändlighet smyger sig på. Den ogripbara rymdevigheten känns som en passande metafor för dödläget i den svenska politiken just nu.
Jag röstade i valet i september och kände mig delaktig i något större och bättre. Efter onsdagens besked om den fällda budgeten kände jag mig som en liten lort, otacksamt fastkletad under någon viktig och rättfärdig människas lacksko.
Men jag vägrar vara en liten lort. Jag är modigare än så. Vi är många, i stunden modfällda, som är modigare än så.
Jag uppmanar oss därför att fortsätta att hålla koll på läget, vara uppdaterade, sätta oss in i politikernas snack och syna korten. Vi ska hålla fast vid varenda användbar klyscha om glöd som aldrig slocknar och bara fortsätta, fortsätta, fortsätta.
Vi ser till att skapa energin vi behöver tillsammans. Gemenskap är energi.
Text: Evelina Arvén